Prognostisering i fokus – JOE nätverksträff stärkte samarbetet kring framtidens kompetenser

Hur kan vi bättre förstå framtiden och använda den förståelsen i planeringen av utbildning? Den frågan stod i centrum när JOE svenska nätverket träffades vid Yrkeshögskolan Novia under våren 2026.

JOE är ett regionalt ekosystem för kontinuerligt lärande i Egentliga Finland och fungerar som ett gemensamt forum där svenskspråkiga utbildningsanordnare i Åboland från tredje stadiet, yrkesutbildningen på andra stadiet och den fria bildningen möts kring gemensamma frågor. Mer om JOE kan läsas i ett tidigare blogginlägg på Novialia.

Träffen samlade representanter från olika utbildningsorganisationer och myndigheter i regionen, exempelvis Åbo Akademi, Arbis, Kombi och Tillstånds- och tillsynsverket, och erbjöd en möjlighet att tillsammans utforska prognostisering, omvärldsanalys och framsyn i praktiken.

Prognostisering handlar inte om att gissa

Prognostisering handlar inte om att gissa framtiden. Snarare är det en systematisk process där man med hjälp av data, erfarenheter och omvärldsanalys skapar underlag för att förstå möjliga utvecklingar. Syftet är att minska osäkerhet och stödja beslut i en föränderlig värld, inte att fastställa en exakt bild av vad som kommer att ske (Ennakointi - TOPI). Inom utbildningssektorn handlar det konkret om att identifiera vilka kunskaper och färdigheter som kommer att efterfrågas i arbetslivet och hur utbildningen kan möta dessa behov (Prognostisering | Utbildningsstyrelsen).

Framtidsarbete som gemensam uppgift

Under träffen introducerade specialplanerare Esa Högblom från Egentliga Finlands förbund arbetet inom Egentliga Finlands Framtidsakademi (EKA); ett nätverk som syftar till att stärka samarbetet mellan utbildningsaktörer och öka förmågan att identifiera framtida kompetensbehov. Novia och Åbo Akademi är sedan årsskiftet 2026 samarbetspartners i nätverket.

Diskussionerna visade tydligt att prognostisering inte längre är en isolerad uppgift för enskilda aktörer. Tvärtom kräver framtidsarbete gemensamma processer, kontinuerligt kunskapsutbyte och aktivt deltagande i nätverk. Samtidigt varierar arbetssätten mellan utbildningsaktörerna. Några arbetar systematiskt med omvärldsanalys och scenariometodik, medan andra i högre grad följer utvecklingen genom rapporter och statistik eller genom mer informella processer.

Från data till förståelse – verktyg och metoder

En central del av nätverksträffen handlade om konkreta metoder och verktyg för prognostisering. Presentationerna visade bland annat:

• hur olika typer av datakällor kan användas för att analysera kompetensbehov
• hur scenarioplanering och framtidsverkstäder kan stödja strategiskt arbete
• hur organisationer kan systematisera sitt framtidsarbete genom gemensamma modeller

Utbildningsplanerare Kristiina Ojala från Åbo yrkesinstitut och specialsakkunnig Mauri Kantola från Åbo yrkeshögskola presenterade arbetet inom ENTEET-projektet, där målet är att samla och visualisera prognostiseringsdata på ett mer användarvänligt sätt för utbildningsaktörer och andra intressenter. Diskussionerna visade att tillgång till data i sig inte är tillräckligt. Avgörande är hur informationen tolkas och används i beslut, undervisning och utvecklingsarbete.

Från omvärldsanalys till konkret utvecklingsarbete

Kopplingen mellan prognostisering och kontinuerligt lärande syntes tydligt under träffen. Lektor Tove Gustafsson från Axxell presenterade Lärsam-projektet, där prognostisering varit en central del. Genom intervjuer och workshops har organisationer kartlagt hur omvärldsanalys och framtidsspaning genomförs i praktiken, samtidigt som behovet av gemensamma metoder och ökad systematik blivit tydligt.

En viktig insikt är att prognostisering inte enbart handlar om att samla in information, utan om att tolka och förankra den i organisationen. När både ledning, undervisande personal och arbetsliv involveras, skapas en mer nyanserad förståelse för framtida kompetensbehov, vilket också ökar möjligheterna att omsätta insikterna i konkreta strategier och arbetssätt.

Diskussionerna berörde också balansen mellan att möta aktuella kompetensbehov och att utveckla mer generiska färdigheter, såsom förmåga att lära sig nytt, orientera sig i förändring och hantera osäkerhet. Just denna balans framstod som en central utmaning i arbetet med att koppla samman prognostisering och kontinuerligt lärande.

Prognostisering som en del av strategiarbetet

En annan viktig aspekt som lyftes under träffen var hur prognostisering integreras i organisationernas strategiarbete. Genom workshops, dialog med arbetslivet och användning av gemensamma verktyg blir prognostisering en process som involverar flera aktörer i organisationen.

När strategiarbete kopplas till prognostisering handlar det inte bara om att reagera på framtiden, utan om att aktivt forma den. Utbildningsorganisationer kan genom sina prioriteringar påverka utvecklingen och bidra till att möta framtidens kompetensbehov.

Vilken kunskap behövs i framtiden?

Presentationerna lyfte också centrala teman inom prognostiseringsarbetet. Fokus ligger inte enbart på enskilda utbildningar, utan på bredare kompetensområden, såsom grön omställning och hållbarhet, artificiell intelligens och digital ekonomi, välfärd och hälsa samt entreprenörskap och arbetslivskompetenser. /

Behovet av att identifiera kompetensluckor och utveckla flexibla lärstigar, till exempel genom modulära upplägg och mikromeritering betonades också. Detta knyter an till diskussionerna om balansen mellan specifika yrkeskunskaper och bredare kompetenser.

Reflektioner från deltagarna

Responsen från deltagarna visar att träffen upplevdes som både inspirerande och konkret nyttig. Flera lyfte fram värdet av att få ta del av hur andra organisationer arbetar med prognostisering och omvärldsanalys.

Samtidigt blev det tydligt att många organisationer fortfarande söker former för ett mer systematiskt framtidsarbete. För flera deltagare blev ett nästa steg att ta med sig lärdomar till den egna organisationen, sprida kunskapen vidare och utveckla arbetssätt som bättre integrerar framtidsperspektiv i verksamheten.

Från prognostisering till handling – framtiden byggs tillsammans

Nätverksträffen visade att prognostisering inte handlar om att förutsäga framtiden, utan om att skapa beredskap för olika möjliga utvecklingar. Samtidigt blev det tydligt att prognostisering inte är ett mål i sig. Poängen är inte att producera rapporter, utan att påverka utbildningsplanering, undervisning, organisationsutveckling och strategiskt beslutsfattande.

Genom att dela erfarenheter, verktyg och perspektiv kan utbildningsaktörer tillsammans stärka sin förmåga att möta framtidens krav. För att lyckas behöver prognostisering genomsyra hela organisationen, från ledning till undervisning, och bli en naturlig del av det dagliga utvecklingsarbetet.

Arbetet fortsätter nu i nätverk, projekt och organisationer, med målet att göra framsyn till en självklar del av kontinuerligt lärande, och att tillsammans forma ett utbildningssystem som är bättre förberett för framtiden.

Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 11.6.2026.