Förebyggande rusmedelsarbete i arbetslivet - från behov till gemensam handling i Österbotten

Användning av rusmedel och spel om pengar påverkar både individ och samhälle och i arbetslivet finns personer som riskerar att utveckla riskbruk eller beroende. Därför är förebyggande rusmedelsarbete av stor betydelse.

Projektet Starkare tillsammans (2024–2026) genomförs av Österbottens välfärdsområde i samarbete med Yrkeshögskolan Novia och Vaasan ammattikorkeakoulu (VAMK) med finansiering från THL. Målet är att stärka det förebyggande arbetet genom tidigt stöd, utvecklade arbetsmetoder och ökat samarbete mellan aktörer inom området. Fokus ligger på att utbilda personal, förbättra arbetsprocesser och skapa hållbara arbetssätt som främjar välfärd i arbetslivet.

Vikten av förebyggande rusmedelsarbete               

Eftersom användning av rusmedel och spel om pengar påverkar både individen och samhället är det förebyggande rusmedelsarbetet av stor vikt, inte minst i arbetslivet. Alkohol är det mest använda rusmedlet i Finland, omkring 15 % av arbetstagare har en skadlig konsumtion och 1–5 % är beroende (Härkönen, Warpenius & Mäkelä, 2023). De alkoholrelaterade kostnaderna för samhället uppskattades 2022 till 1,4–1,6 miljarder euro och arbetsgivarnas produktionsförluster till minst 500 miljoner euro (Luotonen, 2023).

Enligt en rapport från Institutet för hälsa och välfärd har allt fler finländare i åldern 15–69 år provat narkotika. Cannabis är den vanligaste drogen och andelen som testat har ökat från 6 % år 1992 till 29 % år 2022. Samtidigt har attityderna blivit mer tillåtande: många accepterar brukarrum, upplever lägre risker med cannabis och är mer positiva till legalisering (Karjalainen, Hakkarainen & Salasuo, 2023).

Spel om pengar kan ge allvarliga konsekvenser för både spelaren och hens närstående. Förutom ekonomiska problem kan spelandet påverka psykisk och fysisk hälsa, relationer, studier och arbetsförmåga. En persons spelproblem kan beröra 5–10 anhöriga och totalt uppskattas omkring 800 000 personer i Finland vara drabbade i någon grad. (Pietilä, Nerkko, Matilainen & Tenkanen, 2021). Enligt uppgifter från Institutet för hälsa och välfärd spelar färre personer i Finland om pengar men spelproblem förekommer ändå allt oftare (Grönroos, Salonen, Latvala, Kontto & Hagfors, 2024).

Beroendeproblematik påverkar inte bara individen utan också relationerna runtomkring. Att vara anhörig till någon med ett beroende kan påverka arbetsvälmåendet och arbetsprestationerna. Anhöriga kan ofta bära ett stort ansvar för den beroende och utan stöd kan det påverka deras ork, vilket i sin tur påverkar arbetshälsan. Som anhörig är det lätt att glömma de egna behoven och oro kan bli en konstant följeslagare som gör att man ständigt är på sin vakt. Det här kan leda till fysiska och psykiska symtom på utmattning och psykisk ohälsa (Understödsföreningen för Svenskspråkig Missbrukarvård, u.å).

På arbetsplatser finns personer som riskerar att utveckla ett riskbruk eller beroende och kunskap kring förebyggande rusmedelarbete kan vara avgörande då det handlar om att identifiera tidiga signaler och agera vid oro. Enligt Ammattiliitto Pro (2024) borde man på arbetsplatser öppet prata om att stöd finns att få och att första reaktionen inte ska vara uppsägning. Samtidigt fungerar inte vårdhänvisning om personen själv inte anser att användningen är ett problem. Alla arbetsplatser borde ha ett rusmedelsprogram, eftersom det ger tydliga riktlinjer vid misstanke om rusmedelsanvändning. Drogtester får endast genomföras på arbetsplatser där ett sådant program finns (Ammattiliitto Pro, 2024).

Det är viktigt att chefer vågar föra svåra samtal och ta upp frågor som handlar om rusmedel och spel om pengar med sina medarbetare. När rusmedelsbruk eller spelproblem uppmärksammas på arbetsplatsen har chefen ett ansvar att agera. För att kunna ge rätt stöd krävs kunskap om relevant lagstiftning, arbetsplatsens rusmedelspolicy och riktlinjer för vägledning till rätt typ av vård. Ett professionellt bemötande och korrekt hantering av situationen förutsätter både kompetens och förståelse gentemot såväl individen som arbetsgemenskapen. Personer med rusmedelsproblematik och/eller spelande om pengar kan själva känna sig utmattade av att behöva dölja sitt missbruk, men det är ofta mycket svårt för personen att erkänna sina problem på grund av stigma och skam.

Projekt som stärker det förebyggande rusmedelsarbetet i Österbotten   

Projektet Starkare tillsammans – förebyggande rusmedelsarbete för personer i arbetsför ålder i Österbotten/Yhdessä vahvempaa – työikäisten ehkäisevää päihdetyötä Pohjanmaalle genomförs av Österbottens välfärdsområde i samarbete med Yrkeshögskolan Novia och Vaasan ammattikorkeakoulu (VAMK). Projektet finansieras av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och pågår under tiden 1.1.2024-31.10.2026.

Projektet syftar till att utveckla det förebyggande rusmedelsarbetet, införa metoder för tidigt stöd samt utveckla och stärka ledning av välfärd och hälsa. Därtill syftar projektet till att stöda samordning mellan kommuner, välfärdsområdet och regionala aktörer inom området.  Projektverksamheten fokuserar på att utveckla det rusmedelsförebyggande arbetet, förbättra arbetsmetoder, utbilda personal samt stärka ledningen för yrkesverksamma. Målet är att skapa nya arbetssätt genom att stärka samarbetet mellan olika aktörer ur ett klient- och serviceperspektiv samt att bygga en stark grund för välfärdsledningen.

Kartläggning för att utreda arbetslivets behov     

I blogginlägget Förebyggande rusmedelsarbete för personer i arbetsför ålder i Österbotten som publicerades 12.6.2025 redogörs för resultat ur den kartläggning som gjordes inom projektet bland chefer år 2024 gällande kompetens och kunskapsbehov om rusmedelsförebyggande arbete. Enkäten riktades till chefer inom Österbottens välfärdsområde och kommunerna i Österbotten. Enkäten riktades även till personal vid företagshälsovården samt till chefer vid de yrkeshögskolor   som samarbetar i projektet. Enkäten besvarades av totalt 212 personer. Förutom kartläggning av det rusmedelsförebyggande arbetet inom organisationerna idag framkom i undersökningen olika behov av kompetenshöjning och kunskapsutveckling. Baserat på de förslag som framkom i kartläggningen utvecklades projektaktiviteter som svarar mot arbetslivets behov och önskemål.

Digital utbildningshelhet i förebyggande rusmedelsarbete för chefer        

Inom projektet skapades en digital utbildningshelhet om förebyggande rusmedelsarbete vilket riktades till kommunernas, yrkeshögskolornas och välfärdsområdets chefer. Teman som ingår i den digitala utbildningen är bland annat rusmedelsprogram, identifiering och bemötande av medarbetare med riskbruk eller beroende, vägledning till vård samt stöd av återgång till arbetsplatsen. Totalt 17 chefer har hittills avlagt den digitala utbildningshelheten.

I utvärdering av den digitala utbildningshelheten framkommer att chefer anser sig i mycket hög grad ha fått uppdaterad kunskap gällande rusmedelsprogram och lagstiftning. De anser sig även ha fått ny kunskap om förebyggande arbete, identifiering av riskbruk och beroende av spel om pengar och rusmedel samt interaktion och att ta upp ämnet med en medarbetare eller hela arbetsgemenskapen. De fick även uppdaterad kunskap gällande bemötande av en anställd med riskbruk, skadligt bruk eller beroende, vägledning till vård i arbetslivet och hur man motiverar en medarbetare att söka hjälp samt hur stöda arbetstagarens återgång till arbetslivet/arbetsplatsen. Sammanfattningsvis upplevdes utbildningens innehåll som relevant, aktuellt och direkt användbart i arbetet.

Föreläsningsserie för professionella

Inom projektet ordnades även en föreläsningsserie för professionella om förebyggande rusmedelsarbete för personer i arbetsför ålder under hösten 2025. Föreläsningarna handlade om bemötande, identifiering, att ta till tals, stödtjänster och screeningverktyg.  Föreläsningarna ordnades online och riktades till professionella inom social- och hälsovård, föreningar, församlingar, studerande inom hälsa och välfärd samt övriga intresserade. Sammanlagt ordnades 11 föreläsningar: fem på svenska, fem på finska och ett tvåspråkigt tillfälle. Totalt anmälde sig 1570 personer. De inspelade föreläsningarna finns tillgängliga online på Österbottens välfärdsområdes Laatuportti, länk finns i slutet av inlägget. Efter varje föreläsning kunde deltagarna fylla i en utvärderingsenkät där de kunde framföra sina åsikter och önskemål.

Totalt svarade 224 personer på utvärderingsenkäten. Resultaten visar att deltagarna upplevde innehållet i föreläsningarna som relevant för sitt arbete. Hälften av respondenterna (50 %) anger att innehållet var mycket relevant, och ytterligare en betydande andel (38 %) upplever det som ganska relevant. Endast en mindre andel uppger låg relevans (9 % lite relevant och 2 % inte alls relevant).

Figur 1. Deltagarnas upplevelse av hur relevant dagens föreläsning var för deras arbete

Utvärderingsresultaten visar att majoriteten av deltagarna upplevde innehållet som konkret och användbart. De beskriver ökad trygghet, mod och handlingsförmåga i att ta upp frågor om missbruk, skam och skuld i samtal med klienter. Deltagarna upplevde att de fått nya verktyg för klientarbete, ökad förståelse för medberoende samt stärkt förmåga att sätta gränser.

Det finns en tydlig efterfrågan på mer praktiskt material så som konkreta exempel med case, riktlinjer och direkta länkar till screeningverktyg. Vissa upplevde att innehållet var mer anpassat för chefer än för arbetstagare, och flera önskar anpassning efter yrkesroll, region eller längre föreläsningstid. Sammanfattningsvis finns ett tydligt uttryckt behov av fortsatt och återkommande utbildning, samt en vilja att temat ska nå en större del av vårdpersonalen. Projektpersonalen är nöjda med det stora intresset för föreläsningsserien för professionella:

“Det var fint att se att så många deltog i föreläsningsserien, det visar att vi jobbar med ett aktuellt och viktigt ämne” - Nanette Westergård, projektforskare Yrkeshögskolan Novia

Temadagarna “Kompetens i fokus – att möta människan bakom beteendet”

Temadagarna “Kompetens i fokus – att möta människan bakom beteendet” ordnades den 21-22.1.2026 på Campus Alere i Vasa och riktades till professionella och studerande inom social- och hälsovård. Den första temadagen ordnades av Understödsföreningen för Svenskspråkig Missbrukarvård rf (USM) i samarbete med projektet. Fokus för dagen var på barn, unga och familjer. Den andra temadagen hade fokus på förebyggande rusmedelsarbete för personer i arbetsför ålder och ordnades inom ramen för projektet Starkare Tillsammans i samarbete med Österbottens välfärdsområde, Yrkeshögskolan Novia och Vaasan ammattikorkeakoulu (VAMK). Deltagarna fick fördjupa sin kompetens i bemötande och förståelse för människan bakom beteendet, även ur ett anhörigperspektiv. De fick nya verktyg för det förebyggande rusmedelsarbetets vardag och möjlighet att nätverka med yrkesverksamma inom området. Omkring 480 professionella och studerande deltog i temadagarna.

I utvärderingen framkom att temadagarna i omfattande utsträckning upplevdes ge nya insikter. Deltagarna gav temadagarna medelvärdet 3,84 av 5, vilket indikerar en övervägande positiv upplevelse. Majoriteten av deltagarna angav nivå 4 eller 5 (totalt 55 svar), vilket innebär många eller ganska många nya insikter. Endast enstaka deltagare (totalt 9 svar) angav de lägre nivåerna (nivå 1–2). Sammantaget tyder resultatet på att temadagarna bidragit till ny kunskap för de flesta.

Figur 2. Deltagarnas bedömning av i vilken grad temadagen gav nya insikter

Utvärderingssvaren visar att temadagarna över lag mottogs mycket positivt, särskilt vad gäller inslag som upplevdes som autentiska, konkreta och direkt användbara i yrkesvardagen. Deltagarna tog ställning till hur användbart innehållet i temadagarna var med tanke på deras arbetsuppgifter. Resultaten visar att innehållet upplevdes som mycket relevant. Hela 85 % uppger att innehållet varit mycket användbart (39 %) eller användbart (46 %). Endast en liten andel är osäkra (8 %) eller upplever låg användbarhet (6 %). Endast 1 % anser att innehållet inte alls varit användbart. Sammantaget indikerar detta att utbildningen haft stark praktisk relevans och gett deltagarna konkreta verktyg för sitt arbete.

Figur 3. Upplevelse av hur användbart utbildningens innehåll var i relation till arbetsuppgifter

I de öppna svaren framkom att deltagarna upplevde temadagarna som mycket givande, särskilt tack vare erfarenhetsexperterna, det tydliga familjefokuset och de konkreta verktygen som direkt kan användas i klientarbetet. Utbildningen gav ökad trygghet, inspiration och ett bredare helhetsperspektiv. Samtidigt efterfrågar man färre antal föreläsare, mer tid per ämne och fördjupning, särskilt gällande motiverande samtal och anhörigperspektiv. Man nämner språkliga obalanser mellan fördelningen av de finska respektive de svenska föreläsningarna samt vissa praktiska problem, så som brist på pauser och teknikstrul. Helhetsintrycket är ändå starkt positivt och professionellt.

Verktygslåda för professionella

Inom projektet skapades en verktygslåda på svenska och finska med material och verktyg för professionella inom social- och hälsovård gällande rusmedelsförebyggande arbete. I verktygslådan finns bland annat länkar till hemsidor med information, stödmaterial, screeningverktyg och självhjälpsmaterial. Yrkesverksamma kan använda verktygslådan för att hitta specifik information om olika beroenden, användbara screeningverktyg samt stödmaterial att delge klienter.

“Det kändes värdefullt att sammanställa verktygslådan, den är välkommen hos både yrkesverksamma och studerande som blivande professionella inom social- och hälsovård”
- Marlene Gädda, lektor i vård Yrkeshögskolan Novia

Professionella inom social- och hälsovård har testat och utvärderat verktygslådan. I utvärderingen beskrivs verktygslådan som mycket lätt att använda och att man som användare får en bra överblick av innehållet. Det framhävs att verktygslådan tillför värdefull information och att det är bra att viktig information är samlad på ett och samma ställe, vilket även sparar tid för användaren. Verktygslådan beskrivs som ytterst användbar, både för yrkesverksamma och blivande yrkesverksamma (studerande). Det betonas att verktygslådan även kunde marknadsföras till andra branscher än social- och hälsovården eftersom många professionella kunde ha stor nytta av innehållet. Verktygslådorna på finska och svenska finns tillgängliga online för alla intresserade på Kompetens.fi.

“Den är ytterst användbar för både redan yrkesverksamma, även blivande yrkesverksamma.
Innehållet är sakligt, informativt och trovärdigt.”              
- Yrkesverksam inom social- och hälsovård                         

“En annan fördel med allt material samlat är att man som besökare också varseblir hur många olika beroenden det finns. Och i många fall har personer med beroendeproblematik också flera olika beroenden”
 - Yrkesverksam inom social- och hälsovård

Regional förebyggande plan 2026–2029

Inom projektet har den regionala förebyggande planen för perioden 2026–2029 tagits fram för att stärka och samordna det främjande och förebyggande arbetet i Österbotten. Planen utgår från lagen om organiserandet av rusmedelsförebyggande arbete, som tydliggör kommunernas och välfärdsområdets ansvar att systematiskt förebygga rusmedelsskador samt att arbeta i nära samverkan. Planen omfattar förebyggande insatser kopplade till rusmedel, psykisk hälsa, våld i nära relationer samt spel om pengar, med fokus på tidiga insatser och jämlik tillgång till stöd.

Planen har tagits fram genom en process där nätverk har byggts upp både inom social- och hälsovårdstjänsterna och regionalt mellan välfärdsområdet, kommuner och tredje sektorn. Tematiska arbetsgrupper för olika åldersgrupper har bidragit med erfarenheter från praktiken, identifierat gemensamma behov och tydliggjort utvecklingsområden. Processen har haft ett tydligt fokus på att stärka samarbete, skapa gemensam lägesbild och bygga långsiktiga strukturer för förebyggande arbete i regionen.

Syftet med den regionala förebyggande planen är att omsätta lagstadgade krav till ett gemensamt, praktiskt och långsiktigt arbetssätt i Österbotten. Planen fungerar som ett styrande och stödjande verktyg för alla berörda aktörer och bidrar till att förebyggande perspektiv integreras i ordinarie verksamhet.

De nätverk som etablerats i samband med planeringsprocessen är nu centrala i verkställandet av planens målsättningar. Välfärdsområdet, kommunerna och tredje sektorns aktörer arbetar utifrån samma gemensamma mål, vilket stärker samordningen, minskar överlappningar och möjliggör mer effektiva och jämlika förebyggande insatser. Genom gemensamt ansvarstagande och fortsatt samarbete skapar planen förutsättningar för ett hållbart förebyggande arbete i Österbotten under åren 2026–2029.     

”Den förebyggande planen ger oss en gemensam riktning. När välfärdsområdet, kommunerna och tredje sektorn arbetar mot samma mål skapar vi bättre förutsättningar för tidiga insatser och ett mer hållbart förebyggande arbete i hela Österbotten.”

- Nina Herrgård, projektchef Österbottens välfärdsområde

Hållbara verktyg för förebyggande arbete och trygga samtal

Under slutet av projekttiden kommer en kurs i förebyggande rusmedelsarbete på 5 sp att skapas. Den kan avläggas på svenska, finska och engelska. Den riktar sig i första hand till studerande och yrkesverksamma inom social- och hälsovård men även andra intresserade har möjlighet att avlägga kursen.

Avslutningsvis skapas inom projektet praktiska Ta till tals-kort som yrkesverksamma kan ha med sig i klient- och patientmöten om man behöver lyfta oro eller ta svåra ämnen till tals. Korten är avsedda att fungera som ett lågtröskelverktyg som stödjer ett systematiskt, jämlikt och personcentrerat bemötande i olika verksamheter inom social‑ och hälsovården. Genom tydliga formuleringar och reflekterande frågor syftar korten till att stärka professionellas trygghet i samtalet, främja tidig identifiering av riskbruk samt möjliggöra dialog som utgår från individens situation och behov. Ta till tals-korten innehåller förslag på frågor som på olika sätt tar upp ämnen som exempelvis användning av nikotin, alkohol och narkotika, digitalt spelande och spel om pengar, psykisk hälsa, våld i nära relationer, även med anhörigsynvinkel. På korten finns även kontaktuppgifter, information om egenvårdsprogram och hänvisningar till olika stödtjänster, både inom välfärdsområdet och tredje sektorns stödtjänster. Därtill finns tips på hemsidor för mer information och vidare läsning. Korten skapas på finska och svenska och kommer finnas tillgängliga på kompetens.fi för personal inom social- och hälsovård, kommunens personal, studerande och andra intresserade att ladda ner.

Blev du intresserad av förebyggande rusmedelsarbete i arbetslivet? Du kan ta del av de inbandade föreläsningarna på Österbottens välfärdområdes Laatuportti (kräver registrering om du inte är anställd vid Österbottens välfärdsområde)
Länk till Laatuportti: https://portal.laatuportti.fi/fi

Verktygslådorna finns tillgängliga online:

Verktygslådan för professionella på svenska: https://share.articulate.com/SPXd3tcm77Gk4hPJJafow

Verktygslådan för professionella på finska:
https://share.articulate.com/bOaHAyx2RQDqchiKYYnzl

Litteratur

Grönroos, T., Salonen, A., Latvala, T., Kontto, J. & Hagfors, H. (2024). Suomalaisten rahapelaaminen 2023: Rahapelaaminen vähentynyt, peliongelma yleistynyt ja suhtautuminen pelaamiseen muuttunut. Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Tilastoraportti 15/2024. Tillgänglig: https://www.julkari.fi/handle/10024/148897
 
Härkönen, J., Warpenius, K. & Mäkelä, P. (2023). Suomalaisten alkoholinkäyttötavat 2023 - Suomalaisten säännöllinen alkoholinkäyttö on vähentynyt. Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Tilastoraportti 59/2023. Tillgänglig: https://www.julkari.fi/handle/10024/147677
 
Karjalainen, K., Hakkarainen, P & Salasuo, M. (2023). Suomalaisten huumeiden käyttö ja huumeasenteet 2022: Suomalaisten huumekokeilut yleistyvät, asenteissa ja mielipiteissä isoja muutoksia. Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Tilastoraportti 15/2023. Tillgänglig: https://www.julkari.fi/handle/10024/146435
 
Luotonen, N. (2023). Numerot puhuvat 2 - Alkoholin haitat suomalaisilla työpaikoilla: Kuinka paljon ne maksavat, miten ne ilmenevät ja miten niitä voi vähentää? Helsinki: Aalto-yliopiston kauppakorkeakoulu. Tillgänglig: https://ttk.fi/wp-content/uploads/2023/11/Numerot-puhuvat-2-Alkoholin-haitat-suomalaisilla-tyo%CC%88paikoilla-1.pdf

Minkkinen, L. (2024). Mitä tehdä, jos epäilet työkaverisi käyttävän huumeita? Tillgänglig: https://proliitto.fi/fi/ajankohtaiset/mita-tehda-jos-epailet-tyokaverisi-kayttavan-huumeita

Pietilä, E., Nerkko, T., Matilainen, R. & Tenkanen, T. (2021). Arbetslivet på spel: Spel om pengar på arbetsplatsen - information om att förebygga och identifiera spelrelaterade problem. Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Tillgänglig: https://www.julkari.fi/handle/10024/142980

Understödsföreningen för Svenskspråkig Missbrukarvård (u.å). Tillgänglig: https://missbrukarvard.fi/

Inforuta om projektet

Projektet Starkare tillsammans - förebyggande rusmedelsarbete för personer i arbetsför ålder i Österbotten genomförs av Österbottens välfärdsområde. Vaasan ammattikorkeakoulu (VAMK) och Yrkeshögskolan Novia är medarrangörer i projektet. Utöver det sker ett tätt samarbete med kommunerna och föreningar i regionen. Projekttid: 1.1.2024-31.10.2026 Finansiär: Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Mer information: https://osterbottensvalfard.fi/om-oss/projekt/starkare-tillsammans-rusmedelsforebyggande-arbete-for-vuxna/

Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 6 .5.2026.