Förebyggande rusmedelsarbete för personer i arbetsför ålder i Österbotten

Användningen av rusmedel och spel om pengar påverkar såväl individ som samhälle och i arbetslivet finns idag personer som riskerar att hamna i ett riskbruk eller beroende. Det förebyggande rusmedelsarbetet är därför viktigt. Det handlar om att känna igen signaler, agera vid oro eller misstankar och våga ta upp frågor om rusmedel, särskilt i arbetslivet och i synnerhet som förman på arbetsplatsen.

Projektet Starkare tillsammans – förebyggande rusmedelsarbete för personer i arbetsför ålder i Österbotten/Yhdessä vahvempaa – työikäisten ehkäisevää päihdetyötä Pohjanmaalle genomförs av Österbottens välfärdsområde i samarbete med Yrkeshögskolan Novia och Vaasan ammattikorkeakoulu (VAMK). Projektet finansieras av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och pågår under tiden 1.1.2024-31.10.2026.

Projektet syftar till att utveckla det förebyggande rusmedelsarbetet, införa metoder för tidigt stöd samt utveckla och stärka ledning av välfärd och hälsa. Därtill syftar projektet till att stöda samordning mellan kommuner, välfärdsområdet och regionala aktörer inom området.  Projektverksamheten fokuserar på att utveckla det rusmedelsförebyggande arbetet, förbättra arbetsmetoder, utbilda personal samt stärka ledningen för yrkesverksamma. Målet är att skapa nya arbetssätt genom att stärka samarbetet mellan olika aktörer ur ett klient- och serviceperspektiv samt att bygga en stark grund för välfärdsledningen.

Alkohol, narkotika och spel om pengar i Finland idag

Bakgrunden till projektet bottnar i ett utvecklingsbehov kring det förebyggande rusmedelsarbetet. Av alla rusmedel är det alkohol som används mest. Enligt statistik från Institutet för hälsa och välfärd dricker nio av tio vuxna finländare alkohol i någon utsträckning, omkring 15 % av personer i arbetslivet konsumerar alkohol på ett hälsoskadligt sätt och 1–5 % har ett alkoholberoende (Härkönen, Warpenius & Mäkelä, 2023). I en rapport från Arbetarskyddscentralen uppskattas de sammanlagda kostnaderna för alkoholrelaterade dödsfall, behandlingsperioder, funktionshinder och brott i Finland år 2022 till 1,4–1,6 miljarder euro. Arbetsgivarens förlust på grund av bristande arbetsinsats kopplat till alkoholbruk beräknas vara minst 500 miljoner euro samma år (Luotonen, 2023).

I en rapport framställd av Institutet för hälsa och välfärd gällande narkotikabruket och attityder till narkotika bland finländarna visar statistiken att allt fler 15–69-åriga har provat narkotika någon gång under sin livstid. Den narkotika som använts mest är cannabis och andelen som provat har femdubblats under en 30 års period, från 6 % år 1992 till 29 % år 2022. Betydande förändringar har skett kring åsikter och attityder till narkotikaanvändningen i Finland. Bland respondenterna i undersökningen som rapporten baseras på anser uppemot två tredjedelar det som acceptabelt med brukarrum. Uppfattningen om riskerna med användning av cannabis samt åsikterna om att det ska vara kriminellt att använda narkotika har mildrats. Fler än tidigare ställer sig positiva till legalisering av cannabis. (Karjalainen, Hakkarainen & Salasuo, 2023).

Att spela om pengar kan ha en negativ inverkan på den som spelar, hens närstående och den övriga sociala miljön. De negativa konsekvenserna kan komma att påverka, förutom den ekonomiska situationen, även den psykiska eller fysiska hälsan, sociala relationer, studier eller förmågan att arbeta. Spelrelaterade problem hos en person kan påverka 5–10 närstående i någon mån. Uppskattningsvis finns närmare 800 000 drabbade personer i Finland (Pietilä, Nerkko, Matilainen & Tenkanen, 2021). Enligt uppgifter från Institutet för hälsa och välfärd spelar färre om pengar men spelproblem förekommer allt oftare. (Grönroos, Salonen, Latvala, Kontto & Hagfors, 2024).

Då rusmedelsanvändning eller spel om pengar uppmärksammas i en arbetsgemenskap har förmannen en viktig roll och ett ansvar att agera. För att kunna stöda och vägleda sin medarbetare på bästa sätt krävs kunskap. Förmän behöver bland annat känna till lagstiftning som reglerar frågor om rusmedel i arbetslivet, arbetsplatsens rusmedelsprogram och riktlinjer kring vägledning till vård, bemötande och interaktion kring ämnet med såväl individ som hela arbetsgemenskapen. Ett gott bemötande och korrekt vägledning till vård förutsätter dessutom kompetens och förståelse. 

Kartläggning av förmännens kompetens och kunskapsbehov i Österbotten

En stor del av ansvaret för att identifiera och förebygga riskbruk vilar på förmannens axlar, vilket gör kompetens inom ämnet till en avgörande faktor. För att kartlägga den nuvarande kompetensen och identifiera möjliga kunskapsbehov och utvecklingsmöjligheter genomfördes en enkätundersökning bland förmän inom Österbottens välfärdsområde och kommunerna i Österbotten under hösten 2024. Målsättningen var att kartlägga det förebyggande rusmedelsarbetet på arbetsplatserna och samarbetet med företagshälsovården. Dessutom syftade undersökningen till att identifiera nuvarande arbetsmetoder och behov av fortbildning för att effektivt kunna förbättra strukturer och öka kunskap om rusmedelsförebyggande arbete med anställda.

Enkäten riktades till förmän inom Österbottens välfärdsområde och kommunerna i Österbotten. Enkäten riktades även till personal vid företagshälsovården samt till förmän vid de yrkeshögskolor i Österbotten som samarbetar i projektet. Enkäten besvarades av totalt 212 personer. Detta blogginlägg fokuserar på förmännens svar från Österbottens välfärdsområde, kommuner och yrkeshögskolorna (N=189), eftersom vi ville fokusera på chefernas syn på rusmedelskunnande utgående från dagsläget.

Att ta rusmedel och spel om pengar till tals

Förmän har ett ansvar att ta rusmedel till tals och bland de förmän som svarat inom kommun, välfärdsområde och vid yrkeshögskolorna framkommer att frågor gällande rusmedel och/eller spel om pengar i första hand tas upp då förmannen misstänker ett problem. En stor andel anger även att ämnet diskuteras då anställda själva tar upp ämnet medan ungefär hälften tar upp det när det är relevant för arbetsmiljön. 

Förmännen fick ta ställning till huruvida de upplever det utmanande att föra rusmedel och spel om pengar på tal i bemötandet av arbetstagarna. Merparten av de svarande upplever det som utmanande, både inom kommun, välfärdsområde och vid yrkeshögskolorna. De flesta förmän i kommuner och i välfärdsområdet tycker att det finns tydliga instruktioner om hur man ska bemöta arbetstagare med riskbruk eller beroende. Ungefär en femtedel upplever att de inte har tydliga instruktioner. De flesta förmän på yrkeshögskolorna ansåg att instruktionerna är tydliga.

Det rusmedelsförebyggande arbetet på arbetsplatserna idag

Förmännen i kommuner och i välfärdsområdet tillfrågades kring vilken typ av förebyggande rusmedelsarbete som görs för medarbetarna. I flera svar betonas att arbetsplatsen är rökfri och att rusmedel är förbjudna. Bland det förebyggande arbetet som i nuläget görs nämns även diskussion och informationsdelning samt tidigt ingripande och hänvisning till vård. Man nämner även utveckling av en kultur på arbetsplatsen som förebygger rusmedelsanvändning. Förmännen lyfte fram att ämnet tas upp i samband med utvecklingssamtal men att det förebyggande arbetet i sig kan vara begränsat om ett problem inte direkt uppstår. De praktiska åtgärderna och resurstillgången är inte alltid tydliga och det finns ett behov av tydliga handlingsmodeller och stöd från arbetsgivaren. Förmän vid yrkeshögskolorna nämner att det finns program och riktlinjer för rusmedelsarbete och tidigt ingripande. I svaren framkommer ändå en viss okunskap och man känner inte alltid till hur det rusmedelsförebyggande arbetet ser ut på arbetsplatsen.

Förmännen fick ta ställning till huruvida det på arbetsplatsen finns tydliga instruktioner om hur man ska gå till väga då man möter en arbetstagare med riskbruk eller beroende av rusmedel och/eller spel om pengar. Ca 60 % av förmän inom välfärdsområdet och kommuner anser att tydliga instruktioner finns.  Gällande tydliga instruktioner på arbetsplatsen i dessa frågor anser 86% av förmän vid yrkeshögskolorna att tydliga instruktioner finns.  

Gällande samarbete anger förmän i kommuner, välfärdsområdet och vid yrkeshögskolorna att de vid tillfällen då arbetstagare behöver stöd på grund av riskbruk eller beroende i huvudsak vänder sig till företagshälsovården och det anses vara en stödjande funktion, man uppger att ämnet tas upp vid hälsokontroller. Cirka hälften av de svarande samarbetar även med arbetarskyddet gällande dessa ärenden.

Samarbetet med företagshälsovården beskrivs av merparten som välfungerande. Förmännen tillfrågades kring vilka hinder som eventuellt finns för samarbete med företagshälsovården. I många svar nämns att det inte finns några direkta hinder, men att det kan vara svårt att få personer med riskbruk att söka hjälp eller erkänna sitt problem. Speciellt motivation och viljan att samarbeta kan vara utmanande. Andra hinder som nämns är svårigheter att få kontakt med rätt personer, brist på resurser och långsamma svar från företagshälsovården.​ Många svar belyser praktiska utmaningar och man nämner att det kan vara svårt att få tid hos företagshälsovården eller att få tillgång till hjälp i tid. I vissa fall kan även den anställdas vägran att samarbeta hindra processen. Å andra sidan nämner en del att samarbetet fungerar bra och att företagshälsovården ger bra vägledning vid behov.​

I enkäten ombads förmännen redogöra för vilken typ av stöd de som förman önskar från ledningen när anställda har ett riskbruk eller beroende. Förmän i kommuner och välfärdsområdet nämner gemensamma arbetsmetoder och riktlinjer som viktiga. Man lyfter även upp stöd och samarbete och förmän önskar fler möjligheter att få stöd från sina egna chefer, HR eller företagshälsovården, särskilt när det gäller att hantera dessa frågor. Utöver detta nämns informationsdelning och utbildning samt tids- och resursförvaltning. Man önskar få mer information om hur man identifierar riskbruk och hur man ingriper. Många nämnde också behovet av att få information om vilka stödtjänster som finns tillgängliga och hur man hänvisar anställda till rätt tjänster.​ Flera förmän nämnde att begränsad arbetstid och resurser gör det svårt att hantera problem relaterade till missbruk. Förmän vid yrkeshögskolorna uttrycker behov av tydliga handlingsmodeller samt stöd och bekräftelse från överordnad i dessa ärenden. Öppen och rak kommunikation lyfts fram som fungerande lösningar. Flera uppger även att de inte stött på dessa situationer och att det nuvarande stödet varit tillräckligt.

Kunskapsbehov och kompetensutveckling

Gällande förmännens kompetens i att bemöta anställda med skadligt rusmedelsbruk eller riskfyllt spel om pengar finns idag ett utvecklingsbehov, speciellt beträffande det sistnämnda.  Lite mindre än hälften av förmännen inom kommun och välfärdsområde anser att de har tillräcklig eller tillfredsställande kunskap i att bemöta anställda med riskfyllt rusmedelsbruk. En fjärdedel anser sig ha tillräckliga eller tillfredsställande kunskaper gällande spel om pengar. Övriga förhåller sig neutralt eller anser att de inte har tillräckligt med kunskap.

Fråga: Jag känner att jag har det kunnande som behövs för att bemöta en arbetstagare med

Ungefär en tredjedel av förmännen vid yrkeshögskolorna uppger att de har tillräcklig eller tillfredsställande kunskap i att bemöta anställda med riskfyllt rusmedelsbruk. Gällande riskfyllt spel om pengar anser lite över en fjärdedel att de har tillräckliga eller tillfredsställande kunskaper.

Fråga: Jag känner att jag har det kunnande som behövs för att bemöta en arbetstagare med

I båda grupperna känner en betydande del av respondenterna att de saknar det nödvändiga kunnandet för att bemöta frågor om penningspel. Förmän inom offentlig hälsovårdsservice verkar ha något högre tilltro till sitt eget kunnande i att bemöta frågor om rusmedel jämfört med förmän inom yrkeshögskolor. Det är skäl att erbjuda fortbildning för båda grupperna. Förmännen önskar öka sitt kunnande genom deltagande i fortbildningar, främst inom ämnen såsom bemötande, ta rusmedel och spel om pengar till tals samt servicestig för arbetstagare med riskbruk eller beroende.

Den fortsatta projektverksamheten skapar möjligheter för förmän att uppdatera sina kunskaper. Inom projektet har ett digitalt utbildningspaket för förmän utformats, baserat på de önskemål och behov som framkom i kartläggningen. Utbildningen skapas på svenska och finska och riktas till kommunernas och välfärdsområdets förmän. Teman som ingår i den digitala utbildningen är bland annat rusmedelsprogram, identifiering och bemötande av medarbetare med riskbruk eller beroende, vägledning till vård samt stöd av återgång till arbetsplatsen.

Utöver detta kommer projektet ordna en föreläsningsserie kring det rusmedelsförebyggande arbetet. Till föreläsningarna bjuds bland annat social- och hälsovårdspersonal, kommunanställda, personal vid företagshälsovården, församlingsanställda, tredje sektorns aktörer och studerande inom hälsa och välfärd in. Mer information om föreläsningsserien, innehåll och anmälan här: Information och anmälan till fortbildningsserien.

Inforuta

Projektet Starkare tillsammans – förebyggande rusmedelsarbete för personer i arbetsför ålder i Österbotten genomförs av Österbottens välfärdsområde. Vaasan ammattikorkeakoulu (VAMK) och Yrkeshögskolan Novia är medarrangörer i projektet. Utöver det sker ett tätt samarbete med kommunerna och föreningar i regionen.

Projekttid: 1.1.2024-31.10.2026

Finansiär: Institutet för hälsa och välfärd (THL)

Mer information: https://osterbottensvalfard.fi/om-oss/projekt/starkare-tillsammans-rusmedelsforebyggande-arbete-for-vuxna/
 

Källor: 

Grönroos, T., Salonen, A., Latvala, T., Kontto, J. & Hagfors, H. (2024). Suomalaisten rahapelaaminen 2023: Rahapelaaminen vähentynyt, peliongelma yleistynyt ja suhtautuminen pelaamiseen muuttunut. Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Tilastoraportti 15/2024. Tillgänglig: https://www.julkari.fi/handle/10024/148897 
 
Härkönen, J., Warpenius, K. & Mäkelä, P. (2023). Suomalaisten alkoholinkäyttötavat 2023 - Suomalaisten säännöllinen alkoholinkäyttö on vähentynyt. Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Tilastoraportti 59/2023. Tillgänglig: https://www.julkari.fi/handle/10024/147677 
 
Karjalainen, K., Hakkarainen, P & Salasuo, M. (2023). Suomalaisten huumeiden käyttö ja huumeasenteet 2022: Suomalaisten huumekokeilut yleistyvät, asenteissa ja mielipiteissä isoja muutoksia. Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Tilastoraportti 15/2023. Tillgänglig: https://www.julkari.fi/handle/10024/146435
 
Luotonen, N. (2023). Numerot puhuvat 2- Alkoholin haitat suomalaisilla työpaikoilla: Kuinka paljon ne maksavat, miten ne ilmenevät ja miten niitä voi vähentää? Helsinki: Aalto-yliopiston kauppakorkeakoulu. Tillgänglig: https://ttk.fi/wp-content/uploads/2023/11/Numerot-puhuvat-2-Alkoholin-haitat-suomalaisilla-tyo%CC%88paikoilla-1.pdf 

Pietilä, E., Nerkko, T., Matilainen, R. & Tenkanen, T. (2021). Arbetslivet på spel: Spel om pengar på arbetsplatsen - information om att förebygga och identifiera spelrelaterade problem. Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Tillgänglig: https://www.julkari.fi/handle/10024/142980 

Författare:

Nanette Westergård, projektforskare vid Yrkeshögskolan Novia
Ann Backman, projektforskare vid Yrkeshögskolan Novia
Marlene Gädda, lektor vid Yrkeshögskolan Novia
Anu Ylikahri, lektor vid VAMK
Katja Ketola, lektor vid VAMK
Nina Herrgård, projektkoordinator, Österbottens välfärdsområde

Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 4.6.2025.