Projektifierad undervisning i form av näringslivsprojekt inom ingenjörs- och tradenomutbildning på e

Föreliggande rapport beskriver resultat som erhållits från projektet ”Novia 2Way Development”.

I projektet främjades samarbete mellan ingenjörs- och tradenomutbildning på yrkeshögskolan Novia, studerande i de här utbildningsprogrammen och små- och medelstora företagen i Vasaregionen. Det teoretiska verktyget som bildar basen för projektet är problembaserat lärande (eng. problem based learning, PBL). Syftet med projektet Novia 2Way Development var att skapa möjligheter för företag att stöda sin innovationsverksamhet genom olika näringslivsprojekt, där Novias studerande utför verkliga projekt som regionens företag kan erbjuda dem.

Den här typen av verksamhet gynnar också studerande genom att de får kontakter till näringslivet och kan tillämpa sina teoretiska kunskaper i praktiken. Novia 2Way Development erbjöd också yrkeshögskolan en möjlighet att få en helhetsbild på hur dess näringslivsprojekt sköts och hur personalen upplever organisering av dem. Sammanlagt fem näringslivsprojekt granskades i den här undersökningen. Praktikantperioder och examensarbeten lämnades utanför analysen. Fyra av näringslivsprojekten utfördes inom ingenjörsutbildning och ett inom tradenomutbildning.

Projektet Novia 2Way Development pågick mellan 1.6.2017–28.2.2018 och det finansierades av Österbottens förbund. Parter som deltog i projektet
var Novias ingenjörs- och tradenomsstuderande samt företag som deltog i olika projekt med studerande och deras handledare. Novias forskning och utvecklingsenheten representerades av projektledaren Eva Kottonen. Sammanlagt 92 studerande och 10 lärare svarade på en enkät som användes för att få fram information om hur olika parter som deltar i gemensamma näringslivsprojekt upplever dem och hur samarbetet kunde utvecklas i framtiden. Studerande arbetade med 21 olika företag från Österbotten inom de fem näringslivsprojekt som följdes i föreliggande undersökning, och av de här 21 företagen
svarade 7 på vår enkät. Projektledaren valde lämpliga näringslivsprojekt, kontaktade lärare och företag, planerade enkäten, samt samlade in data från studerande, lärare och företag. Datainsamlingen skedde under hösttermin 2017 på fem olika kurser. Studerande som svarade på enkäten gick på årskurser 1, 3 och 4 så deras svar ger en överblick på hur studerande i genomsnitt upplever olika näringslivsprojekt.

Resultaten analyserades under december 2017 – januari 2018 då alla näringslivsprojekt hade avslutats.
Kopplingen mellan yrkeshögskolorna och arbetslivet föreskrivs i lagen. Enligt yrkeshögskolelagen (932/2014) ska undervisningen i yrkeshögskolorna basera sig på både forskning och arbetslivsutvecklingens krav, och yrkeshögskolornas forsknings- och utvecklings- samt innovationsverksamhet ska gynna yrkeshögskoleverksamhet, men också främja arbetslivet och den regionala utvecklingen och förnya näringsstrukturen i regionen (Yrkeshögskolelag 923/2014). De mest synliga formerna av företagssamarbete i yrkeshögskolorna är i regel praktik och examensarbeten, som ofta behandlar något uppdrag från ett företag. Andra typiska former av samarbete är bland annat studentprojekt, gästföreläsningar, företagsbesök och rekryteringsevenemang. Mer osynligt är planerings- och utvecklingsarbete som rör undervisningens innehåll och bedömning. Målet är att yrkeshögskolestuderandens näringslivskontakter gradvis ska förstärkas under studieåren. (Statens revisionsverk, 2009.)

Trots det aktiva arbetet finns det utrymme för utveckling. Finländska yrkeshögskolornas samarbetspartner inom näringslivet kommer för det mesta bland stora företag, medan små och medelstora företag hamnar i biroll även om de utgör 99 % av alla företag (Statens revisionsverk, 2009). Det råder alltså enighet om relevans och viktighet med yrkeshögskolornas samarbete med små- och medelstora företag, och yrkeshögskolor har utvecklat olika koncepter för att minska klyftan mellan de här två parterna. Närmare granskas i några yrkeshögskolors koncept i kapitel 3.

När det gäller Österbotten, diskuteras samarbetet mellan regionens högskolor och SMFs till exempel i Österbottens förbunds rapport Strategi för smart specialisering i Österbotten (2016). Enligt rapporten är innovationspotential i regionens små- och medelstora företag relativt liten, vilket är problematiskt
eftersom SMFs bidrar på ett centralt sätt till att trygga ett diversifierat näringsliv. Högskolornas förmåga att direkt stöda FoU-verksamheten i företagen är också relativt svag. Även finansiella resurser kan vara en begränsande faktor i SMFs innovationsverksamhet. (Österbottens förbund, 2016.) Samarbete med
SMFs omfattar i allmänhet till exempel följande utmaningar:
 På grund av litet antal personal har företagen inte tillräckligt med resurser för djupgående FoUoch innovationsverksamhet.
 Företagen är inte ivriga att delta i FoU-projektens finansiering även om många finansiärer
förutsätter det.
 Företag vill ha snabba resultat och nytta av högskolesamarbete.
 Samarbete är särskilt svårt med ensam- och mikroföretagare. Deras tid går till själva arbetet.
(Päivölä et al, 2016, 11.)

Finländska yrkeshögskolor har olika modeller för samarbete med näringslivet, och de arbetar aktivt med att främja den regionala utvecklingen (Päivölä et al., 2016). Forsknings- och utvecklingsenheterna (FoU), -miljöer och – infrastrukturerna har en väsentlig roll i yrkeshögskolornas näringslivssamarbete, och de
stöder undervisning samt forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet i yrkeshögskolorna (Päällysaho, 2016). Med forskning- och utvecklingsenheterna (FoU), -miljöer och – infrastrukturerna menas olika helheter som kan bildas kring forskning, färdigheter, innovationer, tjänster eller fysiska apparater.

År 2016 finns det över 200 olika FoU-infrastrukturer, konkreta och virtuella, i de finländska yrkeshögskolorna. (Päällysaho, 2016.) Yrkeshögskolornas samarbete med företag är projektbetonad. Man löser ett problem eller svarar på en fråga åt gången, och runt det problemet eller den frågan bildas ett projekt som har en början och en slutpunkt och ett visst team som arbetar med projektet. Projektarbete är ju ett av de mest synliga och allt mera vanliga form av högskolornas företagssamarbete (Vesterinen 2001, 12). Då den här rapporten skrevs, hette styrdokumenten om strategin för Yrkeshögskolan Novia 2020+ Yrkeshögskolan Novias strategi. I dokumentet beskrivs Novias allmän strategi och utvecklingslinjer för åren 2016–2020. I strategin har samarbete med (lokala) företag en stor roll. Enligt Novias strategi 2020+ ligger högskolan pedagogisk fokus på tre huvudpelare: relationell kompetensutveckling, flexibla studiemiljöer, samt tvärfacklighet, interkulturalism och arbetslivsförankring. Om studiernas arbetslivsförankring konstateras:

"Praktikperioder och andra arbetslivsförlagda studier skapar en interaktiv arena med
arbetslivet, där studerande och personal även ges möjlighet att utveckla ett
företagsamt förhållningssätt. Genom detta samarbete utvecklar vi lärmiljöer som
främjar yrkesskicklighet och erfarenhetsbaserat lärande. Kontakten till branschen
hjälper den studerande att forma sin personliga kompetensprofil och personalen att
identifiera arbetslivets utbildningsbehov och trender. Genom forskning och utveckling
främjas en ömsesidig kunskapsutveckling med näringsliv och kommunal service,
framförallt i de svenskspråkiga regionerna". (Yrkeshögskolan Novia 2017, 12.)

I den här rapporten diskuteras först kort om några teoretiska utgångspunkter för projektifierad undervisning, hurdant samarbete med företag i form av näringslivsprojet kan se ut, och exempel på vilken typ av samarbete kring studerandeprojekt det för tillfället sker på Novias enhet i Vasa. I kapitel tre
beskrivs praxis i andra finländska yrkeshögskolor och sammanfattas viktiga skillnader som finns i organisering av större näringslivsprojekt. Kapitel fyra beskriver det här projektet, Novia 2Way Development, dess målsättningar och projektplan, samt det forskningsmaterial och de metoder som har använts i den här undersökningen. Erfarenheter om näringslivsprojekt analyserar ur tre fokusgruppers synvinkel, d.v.s. lärare, studeranden och företag i kapitel 5. Till sist diskuteras resultatens betydelse för planering och utveckling av Novias näringslivsprojekt, samt behandlas begräsningar och pålitligheten av
den här undersökningen.

Läs hela rapporten här: https://www.novia.fi/forskning/oppen-vetenskap/publikationsguide/novias-publikationsserie/serie-r-rapporter

Utgivare: Yrkeshögskolan Novia, Wolffskavägen 33, 65200 Vasa, Finland
© Yrkeshögskolan Novia, Eva Kottonen
Novia Publikation och produktion, serie R: Rapporter, 1/2018
ISBN 978-952-7048-44-3 (online)
ISSN 1799-4179


Bild: Pexels.com