Bondenyttan ska ge ökad skörd och stimulerande utbildning

Originalversion: Paul Riesinger : Bondenyttan ska ge ökad skörd och stimulerande utbildning. Landsbygdens folk nr 12-13 /23.3.2018, s. 34.

Agrologutbildningen vid Yrkeshögskolan Novia (Skuffis) har i vintras startat projektet Bondenyttan. Projektet skall bidra till att förbättra produktiviteten och lönsamheten inom växtodlingen. Skördebegränsande faktorer identifieras och olika åtgärdsalternativ undersöks i form av storskaliga fältförsök. Försöken planeras, utförs och utvärderas i samarbete mellan agrologutbildningen, enskilda lantbrukare och Västankvarn gård.

Det allmänna syftet med projektet Bondenyttan är att öka kontaktytan och växelverkan mellan utbildningen, lantbrukarna, rådgivningen och forskningen.
Lantbrukarnas kompetens gagnas av utbildning, rådgivning och forskning. Utbildningen i sin tur styrs mot relevanta och aktuella innehåll och metoder då den samverkar med lantbrukarna, rådgivningen och forskningen. Avsikten är att utveckla ett nytt utbildningskoncept som omfattar alla dessa sektorer. Bondenyttan skall skapa en praxisinriktad och mångsidig, och därmed en inspirerande och aktiverande utbildningsmiljö.

Produktivitet genom kunskap
Det produktiva jordbruket behövs. Fram till år 2100 förväntas befolkningen öka från sju till elva miljarder människor, och med detta följer ett ökat behov av livsmedel. Detta ökade behov måste tillgodoses på ett ekologiskt hållbart sätt, det vill säga vi måste producera effektivt, utan att äventyra åkrarnas bördighet, och inom de ramar som naturen tillåter.
Kunskap är inte bara ett lönsamt utan också ett miljövänligt och förnyelsebart insatsmedel. I Finland har genomsnittsskördarna under de senaste tjugo åren stagnerat, trots att till exempel spannmålssorternas avkastningspotential har ökat med 0,5 procent per år. Mekaniseringen har blivit mera omfattande, samt också möjligheterna att effektivera och optimera gödslings-och växtskyddsinsatserna. Vilka är då de konkreta faktorer som för nuvarande begränsar växtodlingens produktivitet på den enskilda gården och i det enskilda fältet?
En tillämpning av aktuell kunskap om markvård, växtbeståndsetablering och beståndsskötsel anses kunna höja skördarna med omkring 20 procent. Kunskap krävs därtill vid val av insatsmedel: lantbrukaren skall identifiera och åtgärda just den variabel som begränsar skördarna till den nuvarande nivån.

Det enskilda fältets skördenivå kan höjas genom lämpliga åtgärder på fältnivå, men även genom en styrning av specifika åtgärder till just de områden inom det enskilda fältet där en viss åtgärd behövs (”växtplatsanpassad odling”).

Verklighetsnära utbildning till nytta för näringen
Det konkreta innehållet i projektet Bondenyttan är undersökningar och fältförsök som utförs inom ramen för det praktiska jordbruket. Värdar och samarbetsparter är fyra lantbruksföretagare och Västankvarn gård. Arbetet skall utgå från de medverkande lantbrukarnas behov och intressen.
Frågeställningarna för undersökningarna och försöken utarbetas av lantbrukare, agrologstuderande och undertecknad som handledare.
En uttrycklig målsättning är att agrologstuderande skall medverka vid planeringen, genomförandet, utvärderingen och rapporteringen av enstaka projekt för att på så sätt utföra sina examensarbeten.

Lantbruksnäringen förväntar sig med rätta att yrkeshögskolornas utbildnings- och projektverksamhet skall medföra konkreta nyttoeffekter i form av yrkesutbildning och möjligheter till livslångt lärande. Projektets nytta tillfaller omedelbart lantbruksföretagarna
och agrologutbildningen.
Bondenyttan skall i betydande utsträckning integreras i undervisningen i växtodlingen, så att studerandena kan ta del av en praxisinriktad och aktiverande utbildningsmiljö. Projektnyttan skall spridas inom det allmänna lantbruket i form av informationstillfällen, examensarbeten
och publikationer i lantbrukspressen.

Framgång skapas genom samarbete
Till samarbetet mellan utbildningen, lantbrukarna och Västankvarn gård knyts också Nylands Svenska Lantbrukssällskap och Västankvarn försöksgård samt, vid behov lantbruksforskningen. Därmed uppnås ett tredje syfte med projektet, nämligen att i form av konkreta
samarbetsprojekt bidra till att stödja regionens lantbruk.
Lärdomarna från undersökningarna och försöken skall göras tillgängligt genom fältstigar, studiebesök och seminarier. Föredömliga exempel är de seminarier och fältstigar som lantbruksrådgivningen sedan tidigare ordnar för lantbrukarna.
Bondenyttan strävar till att skapa ett nytt utbildningskoncept som omfattar lantbrukare och agrologstuderande. Vid sidan om kunskapsnyttan, den pedagogiska nyttan och samarbetsnyttan resulterar projektet Bondenyttan i positiva sociala effekter.
Agrologstuderande och lantbrukare involveras såväl fackligt som socialt i ett samarbete och bekräftas således i sin yrkesroll.

Bild: Pixabay.com