Vuxnas färdigheter i fokus på Nordic-Baltic PIAAC Conference

Den 26–27 augusti 2026 deltog jag i Nordic-Baltic PIAAC Conference i Jyväskylä. Där samlades forskare, utbildningsaktörer och beslutsfattare från flera länder för att diskutera vuxnas färdigheter, kompetensutveckling och framtidens lärande. Konferensen innehöll, förutom två huvudanföranden, även paneldiskussioner och flera parallella forskningssessioner där forskare presenterade studier som helt eller delvis baserade sig på resultaten från PIAAC-undersökningen.

Vad är PIAAC?

PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) är OECD:s internationella undersökning av vuxnas färdigheter. Undersökningen mäter bland annat vuxnas läs- och skrivförmåga, matematiska färdigheter och problemlösningsförmåga i olika situationer. Syftet är att ge en bild av vilka kompetenser den vuxna befolkningen (16 – 65 år) har och hur dessa används i arbetslivet och samhället.

OECD:s senaste undersökning från 2022–2023, där 31 länder deltog, visar att dessa färdigheter har stor betydelse för människors möjligheter till sysselsättning, fortsatt lärande och deltagande i samhället. Samtidigt ger resultaten beslutsfattare och utbildningsorganisationer ett viktigt underlag för att utveckla utbildning och kompetensutveckling.

Enligt Nordiska nätverket för livslångt lärande placerar de nordiska och baltiska länderna sig över lag väl i undersökningen. Samtidigt kvarstår betydande utmaningar. Många vuxna saknar fortfarande tillräckliga grundläggande färdigheter i exempelvis läsning och matematik, vilket riskerar att förstärka kompetensklyftorna i ett alltmer komplext arbetsliv.

Konferensen i ett nötskal

Konferensdeltagarna uppmuntrades att anlända till Jyväskylä dagen före själva konferensen. Speciellt för personer som inte var insatta i PIAAC erbjöds kvällen före en introduktion till PIAAC av Kari Nissinen, seniorforskare och biträdande direktör vid Finlands institut för utbildningsforskning (FIER).

Jag hade förväntat mig att deltagarna skulle representera de baltiska och nordiska länderna enbart, därför blev jag positivt överraskad över att det också fanns forskare på plats från till exempel England och Singapore. Det märktes att många kände varandra sedan tidigare och det var inte många som representerade sin högskola eller organisation ensam utan kollegor.

För oss som inte fördjupat oss i PIAAC-resultaten tidigare var det av stor betydelse att en av de inledande programpunkterna var en snabb genomgång av resultaten från den senaste undersökningen, presenterad av Lotta Larsson, nationell projektledare vid PIAAC Sverige. Som de flesta känner till ligger Finland i topp, men värt att notera är ändå att de som har högst poäng är finländska vuxna i 35–40-årsåldern och att unga vuxna i 20-årsåldern har samma poäng som 60-åringarna.

Programmet fortsatte med parallella sessioner där forskare presenterade sin forskning varpå åhörarna hade möjlighet att ställa frågor. Det begränsade tidsutrymmet innebar ändå en utmaning. Många av studierna var omfattande och svåra att presentera på ett tillgängligt sätt inom den tilldelade tiden, särskilt för en publik där alla inte hade forskarbakgrund.

Den ena paneldiskussionen, där bland annat EU-parlamentariker Li Andersson deltog, gick under namnet ”Adults with low foundational skills: Who are they and how to reach them”. Man var överens om att något måste göras för att få upp vuxnas basfärdigheter, men att det är svårt att säga exakt vad. I paneldiskussionen lyftes särskilt situationen för vuxna med invandrarbakgrund, bland annat i Sverige. Man betonade samarbete och flexibilitet som viktiga faktorer samtidigt som man konstaterade att det krävs mer av vuxna idag gällande kompetens och kritiskt tänkande, med tanke på det snabba informationsflödet. Digital kompetens ses som en självklarhet och i och med att den digitala kommunikationen ständigt ökar, ställer detta faktum också ett högre krav på vår tekniska kompetens.

Överlag gick mycket av diskussionerna ut på att det satsas för lite på utbildning för vuxna och att fokus ligger på grundskolan. Trots att det redan görs mycket saknas det forskning kring vuxnas inlärning och kompetens. I diskussionerna framhölls också att arbetslivet förändras och att efterfrågan på olika kompetenser, såsom kommunikationsförmåga, digital kompetens och flexibilitet, ökar.

Reflektioner

Mitt deltagande i konferensen gav en hel del nya tankar, insikter och en fördjupad förståelse för vad PIAAC faktiskt mäter, hur undersökningen genomförs och hur resultaten kan användas. Det finns många dimensioner av vuxnas färdigheter och kompetenser och oanade möjligheter att forska inom området, såväl nationellt som nordiskt-baltiskt, europeiskt och internationellt. Det visade inte minst de många forskningssessionerna man kunde ta del av. Utmaningen för de forskare som deltog i konferensen och fått möjlighet att presentera sitt arbete var att de hade tilldelats endast 15 minuter. Detta är en väldigt kort tid med tanke på att en stor del av forskningen är omfattande och det blir svårt att ge en övergripande bild av arbetet utan att gå in för mycket på detaljerna.

En personlig insikt jag upptäckte under konferensens gång (eller snarare veckorna före) är att det är mitt extroverta jag som hittar och anmäler mig till konferenser på okända orter och med okända människor medan det är mitt introverta jag som åker i väg; med en ständigt malande fråga i mitt huvud om varför... Varför var jag tvungen att anmäla mig till den här konferensen när det skulle ha varit så bekvämt att sitta vid mitt skrivbord vid Wolffskavägen 33 i Vasa? Svaret är ganska enkelt; för att jag med jämna mellanrum behöver kasta mig ut i det okända, behöver jag det otrygga och känslan av att komma in i ett rum och inte känna en enda människa. För att jag vet att före jag åker hem har jag knutit nya kontakter, pratat med människor jag aldrig skulle ha pratat med om jag inte skulle ha åkt och, sist men inte minst, vuxit lite som människa. Jag är alltför nyfiken och människodriven för att hela tiden befinna mig i min bekvämlighetszon.

Reseskildringen har godkänts för publicering av Novias redaktionsråd 11.9.2026.

ISSN: 2670-028X