Vidgade vyer i Wien med Arkivföreningen

Arkivföreningen i Finland ordnade en välplanerad och innehållsrik studieresa till Wien 30.9 – 4.10 2024. Redan första dagen hann vi med ett studiebesök; vi åkte med U-Bahn och steg rakt upp i Wiens absoluta centrum med den ståtliga Stephansdom på Stephansplatz. I näheten låg Wiener Wiesenthal Institut für Holocaust-Studien (VWI), grundat av Simon Wiesenthal (1908 - 2005) som överlevde nazisternas dödsläger och ägnade resten av sitt långa liv åt att dokumentera förintelsens brott och att jaga förövarna i samarbete med flera länders regeringar. Arbetet ledde till att flera kända naziförbrytare dömdes. Wiesenthal har skrivit flera böcker och det finns en film baserad på hans liv (Murderers Among Us, 1989) med Ben Kingsley i huvudrollen.

Andra världskriget skulle göra sig påmint under flera av studiebesöken; många av våra värdar pratade om vad som förstörts under kriget och vad som kunnat räddas.

En av dagarna åkte vi med buss cirka hundra kilometer västerut från Wien och besökte St. Pölten och Niederösterreichisches Landesarchiv. Eftermiddagens besök gick till Stift Melk i staden Melk där vi bekantade oss med biblioteket och arkivet, men även med klostrets enastående kyrka. Melk är alltså ett massivt benediktinskt kloster i barockstil vid Donau med anor från 1000-talet. Det kloster vi idag ser byggdes i början av 1700-talet.

Under veckan I Wien besökte vi också Österreichisches Staatsarchiv en bit utanför centrum med imponerande 350 hyllkilometer material i fyra våningar under marknivå och nio våningar ovan marknivå. Här fick vi också en god inblick i de många olika skedena på ett arkiv; restaurering, digitalisering, forskarservice och mycket annat. 

Österrikes parlamentsbyggnad. Bild: Ulrica Isaksson.

Efter registrering och rigorösa säkerhetskontroller kom vi in i Österrikes ståtliga parlamentsbyggnad fylld av historia och historier, av konst och arkitektur. Här bekantade vi oss specifikt med arkivutrymmena samt det vackra biblioteket.

Copyright: Wiener Stadt- und Landesarchiv.

Vi hann också med ett besök på Wiener Stadt- und Landesarchiv. Detta arkiv är unikt inte enbart tack vare sina samlingar utan även genom arkitekturen; det är nämligen inbyggt i en ”Gasometer”, gasbehållare/-klocka och är därmed en av de få runda arkivbyggnaderna i världen. Här är inga vinklar räta. I byggnaden finns sex arkivvåningar på en yta på 16 000 kvadratmeter.

Biblioteket med takfresk i barock av Anton Hertzog (1692–1740). © Daniel Hinterramskogler/ÖAW

I Österreichische Akademie der Wissenshaften (ÖAW) fick vi sitta i biblioteket under ett av de vackraste tak jag sett och höra om vetenskapsakademins historia och verksamhet. Därefter följde en tur till arkivet med framplockade exempel på mer och mindre välarkiverade samlingar.

En av resans absoluta höjdpunkter var Belvedere. Belvedere är en massiv arkitektonisk helhet, en slottsanläggning i barock bestående av Oberes (övre) och Unteres (nedre) Belvedere förbundna av en park. Parken anlades omkring år 1700 och är sedan 1780 tillgänglig för allmänheten. Komplexet byggdes åt prins Eugen av Savojen som levde vid sekelskiftet 1600- och 1700-talet.

Gustav Klimts tavla Der Kuss (Kyssen) (1908). Bild: Ulrica Isaksson. 

I Oberes Belvedere finns idag konstmuseet Österreichische Galerie Belvedere. Det innehåller många epokers konst, från medeltiden till idag, bland annat den världsberömda samlingen av Gustav Klimts målningar med Der Kuss (Kyssen, 1908) som en lysande höjdpunkt.

Den 15 maj 1955, tio år efter andra världskrigets slut, undertecknade ockupationsmakternas utrikesministrar det österrikiska statsfördraget "för återupprättandet av ett oberoende och demokratiskt Österrike " i just Oberes Belvedere, vilket man uppmärksammar stort på plats och ställe.

Här besökte vi också arkivet och fick en inblick i ett arkiv med fokus på konst och konstnärskap. En vandringsutställning med Akseli Gallen-Kallela, ”Finnland erfinden”, pågick här, den tyckte värdarna att vi finländare skulle bekanta oss med. Här fanns även en temporär utställning med den tyska konstnären inom dadaismen, Hannah Höch (1889–1978).

DEN KLASSISKA MUSIKENS HUVUDSTAD

Redan den första kvällen i Wien fann vi oss på en klassisk konsert med Vienna Supreme Orchestra i Palais Eschenbach med musik av Strauss, Mozart och Lehár men också från musikalen The Sound of Music. Och innan resan var slut njöt vi av en konsert i den berömda Musikvereins Goldener Saal, samma sal som Strauss-konserten sänds från varje nyår. På scenen Das Wiener Mozart Orchester i tidsenliga dräkter, dirigent Andreás Deák och på repertoaren musik bland annat ur operorna Don Giovanni, Le nozze di Figaro och Die Zauberflöte. Wolfgang Amadeus Mozart föddes i Salzburg, men bodde i Wien.

Fortsättning i den klassiska musikens tecken följde följande förmiddag med ett besök i Haus der Musik och i Wiener Philharmonikers historiska musikarkiv. Här finns bland annat över 7000 programblad och nästan lika många brev av berömda kompositörer och dirigenter, 15 000 bilder samt även olika föremål. De äldsta dokumenten är från grundandet 1842.

ETT LITE ANNORLUNDA UTBYTE

Denna resa var inte ett typiskt personalutbyte eftersom det var en studieresa arrangerad av en finländsk förening. På en resa av det här slaget finns inte samma möjlighet att under en längre period bekanta sig med en annan högskola/organisation, men genom de totalt nio varierande studiebesöken kunde man ändå uppfatta en hel del om de österrikiska organisationerna som arbetsplatser. Intressant var hierarkin som på någon plats var mycket tydlig och i våra ögon smått skrattretande.

Alla besöksmål gav dock ett positivt intryck. Många inom respektive organisation var involverade och man var väl förberedd på vårt besök och hade plockat fram material relaterat till Finland. Trots ofta knappa resurser lyste yrkesstoltheten igenom. Intressant var även att se de olika arkitektoniska/byggnadstekniska lösningarna på arkiven.

Alla besök gick på engelska. Förvånande var att vissa också yngre mänskor hade uppenbara svårigheter att uttrycka sig. Kanske en förklaring är att filmer och TV-program är dubbade till tyska? Den österrikiska tyskan lär vara ett eget språk med en egen standard för officiella texter. Så jag i min tur hade uppenbara svårigheter att förstå vad till exempel personal i butiker pratade med varandra. Ett riktigt språkbad blev resan i alla fall; det pratades svenska med några i gruppen, med resten finska, besöken gick på engelska och det omgivande samhället och alla besöksmål var tyskspråkiga.

Arkistoyhdistys-Arkivföreningen ry är en tvåspråkig förening grundad 1947 vars syfte bland annat är att skapa kontakter mellan dem som verkar inom arkivbranschen i Finland. Föreningen ordnar möten, seminarier, studieresor och -besök och upprätthåller kontakter med finländska och internationella organisationer inom arkivområdet. Jag är medlem sedan 2023 då jag insåg att föreningen inte bara sysslar med renodlade arkivfrågor, utan med informationshantering i stort.

Resegruppen bestod av deltagare från olika institutioner i Finland, t. ex. Riksarkivet, Riksdagen och Helsingfors stad men även från mindre privata arkiv. Också Stiftelsen för Åbo Akademi/Sibeliusmuseet och Arcada var representerade. 

Hela veckan cirklade diskussionerna kring arkivering, resurser, digitalisering; ibland på detaljnivå, ibland mera övergripande. Resor ger ofta en ny blick på det bekanta – så även denna gång. Återigen framstod tydligt helhetens betydelse då det gäller informationshantering, dvs att tänka på materialets hela livscykel redan då det skapas. Och är det här arbetet viktigt, var faller det in i den stora helheten, varför gör jag det här? Och det rungande svaret är: Bara fortsätt, det är ett viktigt arbete!

Ulrica Isaksson, informationshanteringsspecialist

Huvudbildens copyright: NÖ Landesarchiv

Reseskildringen har godkänts för publicering av Novias redaktionsråd 20.11.2024.

ISSN: 2670-028X