Småbarnspedagogiken – en gemensam nordisk resurs med barns bästa i centrum

Jag gjorde mitt utbyte till Högskolan Dalarna 2-5.6.2025 inom Nordplus nätverket Resursstarka barn i Norden. Nätverket har som mål att samlas kring aktuella frågor och tematik inom det småbarnspedagogiska området i Norden. Begreppet "resursstarka barn" omfattar en barnsyn om det aktiva, kompetenta, delaktiga och inflytelserika barnet. Barns perspektiv, barnets rättigheter, delaktighet och inflytande utgör den centrala värdegrunden för nätverket. Nätverket har aktivt satsat på att bygga upp ett nära samarbete med arbetslivet. Nätverket erbjuder lärar- och studerandemobilitet samt möjligheter till mobilitet för personal som arbetar på våra partnerdaghem (Børnehuset Blomsterhaven och Børnehuset GAIA i Köpenhamn, Leikskólinn Akur på Island, förskolor i Gagnef kommun i Sverige, Norrøna barnehage och Bukkespranget barnehage i Tromsö, daghemmet Kastanjen och daghemmet Gunghästen i Åbo).

Vi var representanter från alla nätverkets partnerhögskolor, Yrkeshögskolan Novia, Københavns Professionshøjskole, UiT Norges arktiske universitet och Högskolan Dalarna, samlade i Falun. Betydelsen av livslångt lärande, en enhetlig lärandeprocess för barnet från småbarnsåren vidare samt utbildningsmässig jämlikhet betonas starkt i hela Norden. Syftet var därför att diskutera och dela erfarenheter om våra olika länders arbetssätt, förhållningssätt och riktlinjer gällande smidiga övergångar och samverkan mellan småbarnspedagogik, förskola och den grundläggande utbildningens första år.
 
Vi inledde med ett seminarium där vi fick ta del av Cecilia Wijnblads, doktorand vid Högskolan Dalarna, forskning kopplat till förskoleklass. Inför utbytet hade vi också förberett en presentation av hur praxis ser ut i våra respektive länder. Det blev intressanta diskussioner kring hur man stöder barns språkliga uttryckssätt och hur man stöder barns språkliga medvetenhet, avkodningsförmåga och läsförståelse redan under småbarnsåren. Som utbildare lyfte vi starkt fram lekens betydelse som metod för barnets lärande, utveckling och välbefinnande. Små barn behöver få vara aktörer – de ska få vara nyfikna, upptäcka och forska, med alla sina sinnen utgående från sina egna intresseområdet. Vi uttryckte unisont en viss oro över att förskolan/småbarnspedagogiken håller på att bli för vuxenstyrd och skolinriktad med mycket stillasittande vid bord - inomhus.  

Daniel Enlöf förevisar daghemmets lärmiljö utomhus.

Besöket till Syrholns förskola i Dala-Floda i Gagnef kommun, ett partnerdaghem, var mycket inspirerande. Vi togs varmt emot av Daniel Enlöf som är rektor för förskolan. Daghemmet är helt nytt och det syns att Daniel har en nära kontakt med personalen, barnen och familjerna. Då vi bekantar oss med deras verksamhet slås jag av att det är lugnt och rofyllt på avdelningarna. Barnen leker i små grupper och de vuxna sitter med dem på golvet, deltar i leken och stöttar samspelet mellan barnen. Barn kryper i och ur famnar. Vuxna och barn sitter på golvet och pratar. Vuxna sätter ord på barnens verksamhet. De vuxna finns tillgängliga då särskilt de yngsta behöver tanka närhet och trygghet.

Det råder en familjär stämning. Ingen skriker och man känner inte av någon brådska. Det är en skön stämning.

De yngsta barnen kan sova i egen vagn inne eller utomhus.

Samlingsplats för barnen i nedre våningen.

Jag blir så glad eftersom en av våra socionomstuderande ska hit på utbyte för att avlägga praktik. Jag träffar hennes handledare och de är mycket intresserade av att vår studerande ska få berätta mer för hela personalen om vilka kompetenser en socionom inom småbarnspedagogik har och hur deras uppgiftsbild ser ut. Det är Daniel som har informerat dem om att vi i Finland har en sådan unik befattning. Under diskussionen senare under besöket uttrycker pedagogerna att det nog skulle finnas behov av denna kompetens också hos dem. Den fysiska miljön är utformad så att barn ska kunna uppmuntras till självständigt handlande. Det finns små vrår och ”rum i rummen” som möjliggör att barnen kan dra sig undan eller leka ostört i små grupper. Material och leksaker finns tillgängliga. Det finns konst i alla delar av daghemmet - redan i tamburen upptäcker vi element, såsom konstverk på väggarna och konst som speglar ljus, som kan inspirera till lek, kreativitet och fantasi. Olika estetiska upplevelser ger upphov till gemenskap och ett gemensamt sammanhang. Dörrar, lavoarer och möblemang är anpassade för små barn. De små kan sova tryggt i sina egna vagnar i ett specialplanerat utrymme (se bild). Arkitekturen uppmuntrar till lekfullhet. Från andra våningen kan man, mellan spjälorna i det vackra träräcket, kika ned till samlingsutrymmet nedanför. Eller kommunicera. En kille där nere ser Daniel i trappan och ropar – Hej Daniel. Är du här idag.? Det blir en fin liten stund för gemensam reflektion mellan Daniel och den lilla killen. Jag märker över lag att man i daghemmet medvetet satsar på likabehandling och dialog. Barnen är nyfikna och öppna. De vill gärna interagera med oss besökare. De är vana att vuxna uppmärksammar dem och att det finns intresse att höra vad de har att berätta. Det var nog det bästa med besöket – fina väggar, senaste teknik, fina material och redskap är viktiga – men för barnet är det de trygga vuxna som är det viktigaste i vardagen. Det är det som gör skillnad.
 
Under besöket hade vi också möjlighet att ha en diskussion med pedagoger kring vårt fokusområde. Vi funderade också mycket på barnens möjlighet till delaktighet och möjligheter till inklusion. Förskolan har en egen uttalad vision som betonar vikten av att all personal aktivt tar avstånd från alla former av kränkande behandling och diskriminering. Alla ska känna sig trygga och bemötas med respekt för den man är. Man vill att barnen ska känna sig välkomna och uppleva ett fint klimat. I visionen uttalas tydligt att ”I det dagliga arbetet har vi kontinuerliga dialoger med barnen utifrån förskolans värdegrund om hur man är mot varandra. Vi skapar gemensamma regler och tillför det på olika sätt på avdelningarna. Vi tar emot vårdnadshavarnas kunskap om barnets trivsel samt önskemål och förväntningar på verksamheten vid höstens utvecklingssamtal” 

Vi avslutade utbytet med att planera nätverkets fortsatta verksamhet med möjligheter till utbyte till Island tillsammans med personal från partnerdaghemmet och ett besök till Yrkeshögskolan Novia våren 2026. En viktig målsättning är också att satsa på att möjliggöra kortare studerandeutbyten med stöd från Nordplus. Vi ser en trend i hela Norden att färre studerande vill åka på utbyten. Korta utbyten kunde exempelvis göras för att få inspiration för lärdomsprov, för att bekanta sig med arbetsmetoder eller som en del av praktik.

Huvudbild: Högskolan Dalarna, campus Falun, bild av kommunikationen vid Högskolan Dalarna

Reseskildringen har godkänts för publicering av Novias redaktionsråd 17.11.2025.

ISSN: 2670-028X