Nordiskt samarbete för bättre integration av internationellt utbildade sjukskötare

Huvudbild: Deltagare i nätverket Nurses Bridging North

Internationellt utbildade sjukskötare är en viktig resurs för framtidens vård i Norden. Trots detta möter många hinder på vägen till legitimation och arbete inom sitt yrke. Genom det nordiska nätverket Nurses Bridging North vill Novia tillsammans med partner i Finland, Sverige och Norge bidra till mer hållbara och inkluderande lösningar.

En växande utmaning – och möjlighet

De nordiska länderna står inför en gemensam utmaning: en långvarig brist på vårdpersonal samtidigt som vårdbehoven ökar, inte minst till följd av en åldrande befolkning. För att möta detta växande behov har internationellt utbildade sjukskötare blivit en allt viktigare del av lösningen.

Dessa står i centrum för det nordiska nätverket Nurses Bridging North, där Novia deltar. Genom samarbete mellan högskolor och universitet i Finland, Sverige och Norge arbetar nätverket för att göra vägen till legitimation och arbete inom vården tydligare, smidigare och mer rättvis för sjukskötare med utbildning utanför EU.

Novias institution för Hälsa och Välfärd har bjudits in att delta i nätverket, som etablerades år 2025. Nätverket samlar lärosäten som alla arbetar med samma centrala fråga: hur vi bättre kan stöda internationellt utbildade sjukskötare i att få sin kompetens erkänd och att etablera sig inom vården i Norden.

Bakgrunden är tydlig. I hela Norden ökar behovet av vård, samtidigt som det råder brist på utbildad personal. Internationellt utbildade sjukskötare (IEN) är därför en viktig resurs (Cubelo et al., 2024).  Men trots att många redan har både utbildning och yrkeserfarenhet kan vägen till arbete som legitimerad sjukskötare bli lång. Språkkrav, olika nationella regler och omfattande processer gör att många fastnar på vägen. (Cubelo et al., 2024; Cubelo & Vaittinen, 2026; Kamau et al., 2022).

Konsekvenserna märks både för individen och för samhället. Många sjukskötare med utbildning från länder utanför EU arbetar i dag i roller som inte motsvarar deras kompetens, till exempel som närvårdare eller i helt andra branscher (Marekovic, 2026). Det betyder att kunskap och erfarenhet inte tas tillvara fullt ut. För den enskilda personen kan det innebära en lång väntan, osäkerhet och känslan av att stå vid sidan av sitt eget yrke. För vården innebär det att viktig kompetens går förlorad. Detta fenomen, ofta kallat deskilling, innebär inte bara ett slöseri med viktig kompetens, utan påverkar också individens professionella utveckling och välbefinnande (Acharya, 2024; Yabal et al., 2026).

Ett gemensamt nordiskt utvecklingsarbete

Nätverkets mål är att utveckla bättre utbildningsvägar för internationellt utbildade sjukskötare. Det handlar bland annat om att se över kursinnehåll, lärandemål, undervisning och bedömning, men också om att förstå vilka hinder som finns i olika länder. Genom att jämföra erfarenheter och arbetssätt kan lärosätena lära av varandra och tillsammans hitta bättre lösningar.

Jag deltog nyligen i nätverkets andra möte, som ordnades vid Högskolan i Gävle. Där möttes deltagare från olika nordiska lärosäten för att dela erfarenheter, diskutera utmaningar och fundera på hur vägen till yrket kan göras bättre för dem som utbildats utanför Europa. Det blev snabbt tydligt att vi brottas med liknande frågor i alla länder – och att viljan att förbättra systemen är stark.

Nätverksmötet var vid den vackra Högskolan i Gävle

Tre teman i fokus under mötet

Under mötet arbetade vi i olika workshops med tre centrala teman. Det första handlade om sjukskötarens professionella roll, identitet och ansvar. Det andra fokuserade på pedagogik och hur undervisningen kan möta studentgrupper med olika bakgrund och erfarenheter. Det tredje lyfte frågor om kultur, språk och inkludering i både utbildning och praktik. Tillsammans visade diskussionerna att det inte räcker med att bara uppfylla formella krav. För att lyckas behövs också stöd, förståelse och en känsla av att höra till.

Hittills har nätverket ordnat två möten – det första i Norge år 2025 och det andra i Sverige år 2026. Forskare, lärare, studievägledare och administrativ personal har då samlats för att utbyta erfarenheter och hitta gemensamma lösningar. Det nordiska samarbetet är värdefullt just därför att länderna både liknar varandra och skiljer sig åt. När vi jämför systemen blir det lättare att se vad som fungerar – och vad som behöver förändras.

En viktig slutsats i nätverket är att många internationellt utbildade sjukskötare i Norden i dag inte får arbeta fullt ut inom sitt yrke, trots att de har både kompetens och erfarenhet. Problemet ligger sällan hos individen. Ofta handlar det om system som är svåra att förstå och ta sig igenom. När vägen till legitimation blir alltför komplicerad riskerar både vården och samhället att gå miste om viktig kunskap.

Nästa steg i nätverkets arbete är att ta fram ett gemensamt nordiskt ramverk för utbildnings- och yrkesvägar för internationellt utbildade sjukskötare. Tanken är att detta på sikt ska kunna bidra till utveckling både inom utbildning och på policynivå. Samtidigt vill nätverket lyfta fram fungerande stödstrukturer och skapa en grund för fortsatt forskning och utveckling.

Kreativa möten med deltagare från samtliga lärosäten

För Novia är deltagandet i Nurses Bridging North ett sätt att vara med och bidra till en viktig framtidsfråga. När internationellt utbildade sjukskötare får bättre möjligheter att använda sin kompetens stärks både individen, utbildningen och vården. Det nordiska samarbetet visar att förändring är möjlig – och att vi kommer längre när vi lär av varandra.

Deltagare i nätverket: Nurses Bridging North

Finland: Yrkeshögskolan Novia & Yrkeshögskolan Arcada
Norge: OsloMet, Høgskulen på Vestlandet & NTNU-Norwegian University of Science and Technology
Sverige: Karolinska Institutet, Göteborgs Universitet & Högskolan i Gävle

Litteraturförteckning

Acharya, B. (2024, October 28). International nurses in health care system: Deskilling to upskilling. Julkaisut@SEAMK. https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024102887328

Cubelo, F., Langari, M. N. M., Jokiniemi, K., & Turunen, H. (2024). Recognition of nursing qualification and credentialing pathway of Filipino nurses in Finland: A qualitative study. International Nursing Review, 71(3), 661–669. https://doi.org/10.1111/inr.12901

Cubelo, F., & Vaittinen, T. (2026). International Recruitment and Nursing Shortage in the Nordic Region: Ethical Implication and the Global Code: A Policy Analysis. International Nursing Review, 73(1), e70164. https://doi.org/10.1111/inr.70164

Kamau, S., Koskenranta, M., Kuivila, H., Oikarainen, A., Tomietto, M., Juntunen, J., Tuomikoski, A.-M., & Mikkonen, K. (2022). Integration strategies and models to support transition and adaptation of culturally and linguistically diverse nursing staff into healthcare environments: An umbrella review. International Journal of Nursing Studies, 136, 104377. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2022.104377

Marekovic, A.-M. S. (2026). Between Benefit and Risk: Constructions of Skill and Competency of Internationally Educated Nurses in Sweden. Nordic Journal of Migration Research, 16(3), 2. https://doi.org/10.33134/njmr.1042

Yabal, J., Kamau, S., Tomietto, M., & Mikkonen, K. (2026). Psychological Safety of Culturally and Linguistically Diverse Nurses in Healthcare Work Environments—Systematic Review of Mixed‐Methodology. Journal of Advanced Nursing, jan.70575. https://doi.org/10.1111/jan.70575

Reseskildringen har godkänts för publicering av Novias redaktionsråd 10.6.2026.