Från teori till lek – inspiration från Playlab i Köpenhamn

Jag fick möjlighet att delta i ett Nordplus-utbyte inom nätverket Resursstarka barn i Norden i Köpenhamn 19–23 oktober 2026. Nätverket arbetar med att diskutera och utveckla aktuella teman och frågor inom småbarnspedagogiken. För mig var resan en möjlighet att få nya perspektiv på hur undervisningen inom socionomutbildningen kan utvecklas. Jag ville också ta del av hur andra nordiska högskolor arbetar med undervisning och lärmiljöer.

Yrkeshögskolan Novia, Københavns Professionshøjskole, UiT Norges arktiske universitet och Högskolan Dalarna är nätverkets partnershögskolor. I nätverksträffarna deltar även representanter från arbetslivet, och studerande har möjlighet att delta i träffarna eller genomföra praktik hos arbetslivspartnerna. I årets träff deltog två socionomstuderande från Yrkeshögskolan Novia. Efter nätverksträffen fortsätter de med praktik i Köpenhamn.

Under träffen fick vi ta del av ett mångsidigt program med föreläsningar, studiebesök, gruppdiskussioner och olika uppgifter. Ett av de besök som särskilt väckte mitt intresse var Playlab vid Københavns Professionshøjskole. Högskolan har aktivt arbetat med att utveckla lekbaserad undervisning för sina studerande.

Foto från Playlab, Københavns Professionshøjskole

Lekbaserad undervisning riktar sig här till blivande pedagoger som i sitt framtida arbete kommer att möta olika målgrupper. Det handlar inte enbart om att leka, utan också om att uppmuntra studerande att experimentera, använda sin fantasi, samarbeta och pröva kreativa sätt att lösa problem. På så sätt blir leken ett redskap för lärande.

Ur socionomutbildningens perspektiv väckte detta många tankar. För studerande som väljer inriktningen småbarnspedagogik finns en tydlig koppling till barns lek och lärande. Samtidigt kan lekbaserade och kreativa arbetssätt ha en bredare relevans inom socionomutbildningen. Socionomer möter i sitt arbete människor i olika åldrar och livssituationer, och förmågan att använda varierande, kreativa och aktiverande arbetssätt kan därför vara en viktig del av den professionella kompetensen.

Playlab var fyllt av material och utrustning som inbjöd till aktivitet och kreativitet: rutschbana, klätterställning, scen för dockteater, utklädningskläder, pysselmaterial, lego och mycket annat. Miljön stimulerade inte bara till lek utan också till experimenterande, samarbete och kreativa lösningar.

I Playlab hade studerande undervisning och grupparbeten, men de genomförde också examinationer där. Vår guide beskrev hur en lärprocess exempelvis kan börja med undervisning och teoretiska perspektiv som studerande därefter får utforska praktiskt i Playlab. Där kan de synliggöra teorier genom till exempel dramatiseringar, modeller och andra kreativa arbetssätt.

Foton från Playlab, Københavns Professionshøjskole

Ett exempel handlade om riskfylld lek. Efter att temat behandlats under undervisningen hade studerandena byggt upp en modell av en daghemsgård. Som en del av examinationen fick de identifiera situationer och miljöer där det kunde finnas risker, exempelvis platser där ett barn kunde fastna eller halka. Med hjälp av modellen kunde de sedan diskutera olika lösningar och fundera över hur risker kan förebyggas utan att samtidigt ta bort möjligheterna till lek och utforskande.

För mig blev detta ett konkret exempel på hur teoretisk kunskap kan bearbetas på andra sätt än genom traditionella skriftliga uppgifter. När studerande får bygga, gestalta, diskutera och pröva olika lösningar behöver de använda sina teoretiska kunskaper i en konkret situation. Det väckte frågor om hur vi också inom socionomutbildningen kunde skapa fler lärsituationer där studerande inte enbart beskriver vad de vet, utan också får visa hur de kan använda sin kunskap.

Det behöver inte heller enbart handla om lek i egentlig mening. Olika former av dramatisering, modeller, visualisering och praktiska övningar kunde användas för att bearbeta frågor som socionomer möter inom olika verksamhetsområden. På samma sätt kunde kreativa arbetssätt användas i examinationer där studerande får tillämpa teoretisk kunskap på konkreta situationer.

Vi har inte motsvarande fysiska förutsättningar som Playlab, men besöket visade samtidigt att lekbaserat lärande inte enbart handlar om ett särskilt utrymme. Det handlar också om hur undervisningen planeras och om att våga ge studerande möjlighet att experimentera, skapa och gestalta sin kunskap. En intressant fråga för oss är därför vilka delar av arbetssättet som kunde anpassas till de lärmiljöer vi redan har vid Novia.

Jag tar framför allt med mig tanken om hur vi kunde utveckla undervisningen inom socionomutbildningen genom att ge studerande fler möjligheter att konkretisera och gestalta teoretisk kunskap. Lekbaserat och kreativt lärande kunde användas såväl i undervisningen som i grupparbeten och examinationer.

Resan uppfyllde därmed väl sitt mål för min del. Jag fick nya perspektiv på pedagogiska arbetssätt och konkreta idéer som jag kan utveckla vidare i mitt eget arbete vid Novia. Framför allt väckte besöket en fråga som jag tar med mig hem: Hur kunde vi skapa mera utrymme för lek, kreativitet och experimenterande i vår egen socionomutbildning?

Reseskildringen har godkänts för publicering av Novias redaktionsråd 28.10.2026.

ISSN: 2670-028X