Framtidens superkraft: Soft Skills

I mitten av april (15-17.4.2026) var jag inbjuden till vår partnerskola i Lleida, Universitat de Lleida, Spanien, för att under deras internationella vecka för sina studerande berätta om Yrkeshögskolan Novia samt om Vasa som studiestad. Jag informerade även om det Double Degree-avtal som finns mellan våra högskolor.  Dessutom deltog jag även i ett seminarium om soft skills som framgångsfaktor både i arbetslivet och under studierna.

Soft skills

Begreppet ”soft skills” eller ”social skills” har blivit aktuellt och omtalat den senaste tiden och det anses som en framgångsfaktor att besitta dessa mjukare färdigheter både i arbetslivet och under studietiden. Bakgrunden till detta torde vara att arbetslivet förändras väldigt snabbt och de mest värdefulla kompetenserna idag är inte de rent tekniska färdigheterna. Idag kan många rutinuppgifter utföras av AI eller automatiserade system, medan förmåga såsom kommunikation, samarbete eller kreativitet inte i samma utsträckning kan automatiseras bort, inte ännu i alla fall.  Arbetslivet har också blivit mer globalt, där många jobbar i team som är internationella och digitala. Det betyder att förmåga att kunna kommunicera och förstå olika kulturer kan vara det som avgör teamets framgång. Dessutom är många organisationsmodeller idag uppbyggda kring team där arbetstagarna förväntas ta ansvar både för teamet och sig själva, vilket gör att självledarskap och kommunikation blir viktigt.

Vad menas då med soft skills? I World Economic Forums rapport The future of Jobs från 2016 pratar man om Social Skills och inkluderar där färdigheter som samarbete med andra, emotionell intelligens, förhandlingsförmåga och övertygelseförmåga. Dessa förutspåddes redan då ha en ökande betydelse för framtida arbetskraft i så gott som alla branscher man undersökte.

Diskussionen om dessa färdigheter har tagit fart de senaste åren, och under seminariet i Lleida fick vi höra professor Xavi Rocas syn på saken.

Enligt honom kan professionell och akademisk framgång i hög grad förstås genom en uppdelning mellan hårda och mjuka färdigheter. Han menar att cirka 85 % av professionell framgång bygger på soft skills, medan endast 15 % bygger på hard skills. För akademisk framgång är fördelningen omvänd: cirka 85 % baseras på hard skills och 15 % på soft skills. Detta illustrerar hur olika typer av kompetenser får olika betydelse beroende på om man befinner sig i utbildning eller arbetsliv.

Olika typer av soft skills

Professor Roca betonar att utvecklingen av soft skills är central och kan delas in i flera områden. En viktig del är självinsikt (self-awareness), där individen lär känna sina egna drivkrafter, talanger och värderingar. Detta innefattar att upptäcka sin passion – att hitta aktiviteter som ger energi och där man tappar tidsuppfattningen då man engagerar sig. Det handlar också om att identifiera sina talanger genom snabb inlärning, känsla av tillfredsställelse och upplevelsen av flow. Vidare ingår att förstå sina personliga värderingar som grund för beslut och beteenden.

En annan central del är emotionell intelligens, som omfattar självmedvetenhet, självledarskap, social medvetenhet och relationshantering. Dessa förmågor hjälper individen att förstå både sig själv och andra, samt att agera konstruktivt i sociala och professionella sammanhang.

Utöver detta lyfts motivation som en avgörande faktor för prestation och utveckling. Kommunikation ses som en grundläggande kompetens för att kunna förmedla idéer, samarbeta och bygga relationer. Teamwork är också centralt, eftersom samarbete med andra är en naturlig del av både studier och arbetsliv.

Vidare framhålls ledarskap som förmågan att ta ansvar, skapa riktning och inspirera andra, medan påverkan (influence) handlar om att kunna övertyga och skapa genomslag i olika sammanhang. Slutligen betonar Roca förmågan till förändring (change), det vill säga att kunna anpassa sig, utvecklas och hantera nya situationer i en föränderlig värld.

Sammantaget visar Rocas tankar att framgång inte enbart handlar om tekniska kunskaper, utan i hög grad om mänskliga och sociala färdigheter som utvecklas över tid genom erfarenhet, reflektion och samarbete.

Soft skills i relation till läroplanen

Mina egna reflektioner kring ämnet handlade om hur vi integrerar dessa mer mjuka färdigheter i vår utbildning. Det var intressant att se att de färdigheter jag plockat fram sammanföll mycket långt med prof. Rocas tankar. Jag utgick långt från de diskussioner vi fört med näringslivet om vilka kompetenser som är viktiga vid anställning och relaterade dessa till vår läroplan:

Resiliens handlar om förmågan att hantera motgångar, anpassa sig till förändringar och fortsätta prestera även under press. Inom utbildningen utvecklas denna kompetens genom arbete med deadlines, gruppuppgifter och olika former av samarbete. Studerande tränar bland annat stresshantering, anpassningsförmåga och självledarskap. I arbetslivet är dessa egenskaper viktiga för att kunna hantera osäkerhet, lära sig av misstag och fungera effektivt i en föränderlig omgivning.

Samarbetsförmåga: Genom återkommande grupparbeten lär sig studerande att samarbeta med personer från olika bakgrunder, fördela arbetsuppgifter och ansvar samt hantera konflikter och fatta gemensamma beslut. Detta speglar verkliga arbetsförhållanden där samarbete är en central del av det dagliga arbetet.

Kommunikationsförmågan utvecklas genom muntliga presentationer, skriftliga rapporter, inlämningsuppgifter, diskussioner och kamratrespons. Studerande lär sig att uttrycka sina idéer tydligt och professionellt, både muntligt och skriftligt, samt att anpassa sitt budskap till olika målgrupper.

Ledarskap tränas i olika projekt och grupparbeten där studerande får ta initiativ, ta ansvar, samordna uppgifter och fatta beslut tillsammans med andra, ofta under tidspress. På så sätt får de praktisk erfarenhet av ledarskap även utan att inneha formella ledarroller.

Emotionell intelligens utvecklas genom samarbete i utmanande situationer, genom att ge och ta emot konstruktiv feedback samt genom att förstå gruppdynamik. Studerande utvecklar sin självmedvetenhet, empati och förmåga att agera professionellt i olika situationer.

Genom företagsbesök, gästföreläsningar, samarbete med externa organisationer och praktik får studerande insikt i hur man uppträder i en professionell affärsmiljö. De lär sig mötesetikett, formell kommunikation samt vilka normer och förväntningar som finns i arbetslivet. Detta bidrar till att minska steget mellan studier och yrkesliv.

Presentations- och kritiskt tänkande: Utbildningen uppmuntrar studerande att analysera verkliga affärsfall, tänka kritiskt och lösa problem. De får också träna på att presentera lösningar på ett strukturerat och övertygande sätt. Detta stärker både självförtroendet och förmågan att möta framtida utmaningar i arbetslivet.

För Erasmusstuderande är soft skills särskilt viktiga eftersom de underlättar studier och arbete i en internationell miljö. Dessa färdigheter hjälper studerande att samarbeta över kulturella, språkliga och sociala gränser samt att snabbt anpassa sig till nya akademiska och sociala sammanhang. Vårt utbildningsprogram integrerar dessa kompetenser naturligt i det dagliga lärandet.

Soft skills undervisas alltså inte som ett separat ämne, utan är integrerade i hela utbildningen. Genom grupparbeten, presentationer, projekt, företagskontakter och praktik utvecklar studerande de personliga och professionella färdigheter som krävs för att lyckas i dagens och framtidens arbetsliv.

Slutsatser

Soft skills har blivit avgörande för framgång i dagens arbetsliv, där tekniska färdigheter inte längre räcker för att möta krav i en global, digital och snabbt föränderlig miljö. Förmågor som kommunikation, samarbete, självinsikt och anpassningsförmåga spelar en central roll både för individens prestation och teamets effektivitet. Även om akademisk framgång fortfarande i stor utsträckning bygger på hard skills, visar både forskning och erfarenhet att soft skills är avgörande i yrkeslivet. Dessa färdigheter utvecklas inte genom enskilda kurser utan bör integreras i hela utbildningen genom praktiska moment, samarbete och verklighetsnära erfarenheter, vilket förbereder studerande för framtidens arbetsmarknad. Något som ju är vårt uppdrag som högskola.

För utbildningen handlar utmaningen därför kanske inte främst om att skapa fler kurser i soft skills, utan om att utveckla ett mer medvetet och systematiskt arbetssätt kring de lärandemiljöer där dessa färdigheter formas. Framtidens arbetsliv efterfrågar inte bara individer med ämneskunskap, utan också människor som kan samarbeta, kommunicera, hantera osäkerhet och fortsätta lära genom hela livet. Att stöda utvecklingen av dessa förmågor är därför inte ett komplement till högskolans uppdrag, utan en central del av det.

Källa: World Economic Forum. (2016). The future of jobs: Employment, skills and workforce strategy for the Fourth Industrial Revolution. World Economic Forum.

Reseskildringen har godkänts för publicering av Novias redaktionsråd 21.8.2026.

ISSN: 2670-028X