De nordiska länderna samarbetar kring hälsoinformatik och klassifikationer för sjukskötare

The Nordic Nursing Terminology Network, nätverksmötet gick av stapeln i Oslo 27-29.11 2024. De nordiska länderna har ett tätt samarbete med att utveckla och sprida kunskap om vårdarbetets klassifikationer och terminologier. Syftet är att med hjälp av klassifikationer och standardiserade vårdplaner för vårdarbete utveckla dokumentation i elektroniska patientjournaler. Klassifikationer är internationellt användbara och hjälper personal inom vård och omsorg dokumentera information om diagnoser, hälsotillstånd, funktionstillstånd, vårdåtgärder samt utvärdera deras effekt på ett systematisk och enhetligt sätt. Den mest kända och äldsta klassifikationen är ICD-10 (international classification of diagnoses) som baseras på sjukdomsdiagnoser och använd av läkare globalt.

Vårdarbetes klassifikationer har utvecklats under de senaste 20 åren då man insåg att vårdarbete behöver synliggöras i statistik och för andra yrkesgrupper på ett strukturerat sätt, Klassifikationer gör att man kan jämföra både nationell och internationell data som underlag för beslut, utveckling och personalresurser . Genom att dokumentera t.ex. vårdarbetes insatser med klassifikationer kan vårdarbete göras synligt för beslutsfattare och för utveckling av vårdens innehåll.

Det nordiska nätverket är en del av det europeiska Ascendio - The Association for Common European Nursing Diagnoses, Interventions and Outcomes och bildades 2019 men Finland gick med först 2021 i det nordiska samarbetet.  

I år var det Norges tur att vara värd för mötet och det hölls på Det Norske Sykepleierförbundets hus i centrum av Oslo där vi blev varmt mottagna.  Temat för årets möte var “The future of nursing terminology in the Nordic countries”. Mötesspråket var en blandning av engelska och ”nordiska” dvs. en blandning av norska, danska och svenska. 

Deltagarna kom från alla de nordiska länderna; Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island. På programmet fanns presentationer om nyheter, situationen idag och utvecklingen i de olika länderna. Man kan konstatera att Norge haft en väldigt snabb utveckling både inom hälsoinformatik men även kompatibla elektroniska patientjournaler och digitala lösningar inom vård. Detta har varit möjligt med hjälp av Norske sykepleirförbundes insats och en förståelse från den norska eHealth myndigheten som gett resurser och möjligheter för olika projekt, skapat en universitetsutbildning i hälsoinformatik och gjort det möjligt för regionerna att anställa kontaktpersoner på fältet. Detta har möjliggjort vårdpersonalens medverkan i en down-up  stategi

De nordiska länderna är i olika fas av utvecklingen och användningen av vårdarbetes klassifikationer. Island har en lång tradition av vårdterminologier och systematik eftersom landet haft tät kontakt till USA. Även landets litenhet att hjälpt till att utveckla nationella strategier med t.ex. samma patientdatasystem i hela landet som gör att uppgifter kan överföras utan problem från primärvård till specialiserad vård. Reykjavik universitets vårdprogram har även utbildat vårdstuderande i hälsoinformatik under en lång tid. Där kan man påvisa nyttan av användningen genom att man kunnat jämföra vårdresultat av olika vårdåtgärder under åren. Som exempel gavs trycksårsbehandling. Klassifikationerna ger data som bidragit till att effektivera och utveckla behandling och profylax. Man har kunnat påvisa hur mycket insatser som gjorts nationellt, vilka vårdåtgärder har använts och var och hur man nått de bästa resultaten. Även vårdtyngdsmätning har kunnat kopplas till detta så det har gjorts omvärderingar av personalstyrkan på vissa avdelningar med hjälp av den statistik man fått

Danmark har också en snabb utveckling av hälsoinformatik och klassificeringar inom vårdarbete med många engagerade experter på fältet och med hjälp av aktiv medverkan från deras sjuksköterskeförbund. De danska deltagarna berättade om utvecklingen i olika delar av landet och hur klassifikationer kan användas för att utveckla mentalvården på avdelningar.

Sverige och Finland kämpar fortfarande med att engagera sina sjukskötare att förstå vikten och nyttan av standardiserade vårdplaner och deras anknytning till klassifikationer för att öka vårdarbetes synlighet bl.a. hos beslutsfattare. 

Mötesprogrammet var upplagt på ett bra sätt med tillräcklig tid för fruktbara diskussioner och sista punkten för mötet var ”How can we work systematically with nursing terminology to improve practice, research and teaching?” Detta kan göras med att införa vårdklassificeringar som en del av vårdarbetet i sjukskötarutbildningen, utbilda flera vårdare i hälsoinformatik, sprida kunskap på konferenser och webinarier samt i facktidsskriter samt genom gemensamma nordiska forskningsprojekt. 

Som avslutning kunde man konstatera att mycket finns att göra, och samarbete samt att lära känna varandra och lära av varandra är viktigt för att föra detta vidare. Alla var även överens om att undervisningen om klassifikationer spelar en stor roll i detta sammanhang. Det gäller både grundundervisning av blivande vårdare och fortbildning till personalen.

Följande fysiska möte hålls om ett år i Stockholm men i planen är att träffas via teams under våren 2025 för en mellanrapport.

Huvudbild: Nätverkmötets alla deltagare.

Reseskildringen har godkänts för publicering av Novias redaktionsråd 17.12.2024.

ISSN: 2670-028X