Blue mission Banos i Riga 25–26 april 2024

Vad är BluemissionBanos?

Tanken med BlueMissionBANOS är att inspirera, engagera och stödja intressenter runt Östersjön och Nordsjön för att kunna bidra till en koldioxidneutral och cirkulär blå ekonomi. En koldioxidneutral och cirkulär ekonomi, samtidigt som föroreningar elimineras och biologisk mångfald återställs. Detta är de centrala målen för EU:s uppdrag inom havspolitiken, "Att återställa hav och vatten till 2030”. Första Blue MissionBanos arrangerades hösten 2023 i Göteborg och då var fokus mer på Nordsjön. Andra tillfället var i Riga i april och följande kommer att äga rum i Amsterdam i slutet av november.

Återställ hav och vatten till 2030

Med ett mål för 2030 syftar EU:s uppdrag “Återställ våra hav och vatten” till att skydda och återställa hälsan hos våra hav och vatten genom forskning och innovation, medborgarengagemang och blå investeringar. Det nya tillvägagångssättet för uppdraget kommer att behandla havet och vattnet som en enhet och spela en nyckelroll för att uppnå klimatneutralitet och återställa naturen. Tvärgående möjliggörande åtgärder kommer att stödja detta mål, särskilt bred allmän mobilisering och engagemang samt ett digitalt system för havs- och vattenkunskap, känt som Digital Twin Ocean. Uppdraget stöder regionalt engagemang och samarbete genom områdesbaserade “fyrar” (lighthouses) i stora havs- och flodbassänger: Atlantiska-Arktiska, Medelhavet, Östersjön-Nordsjön och Donau-Svarta havet.

Uppdragsfyrar är platser för att testa, demonstrera, utveckla och implementera uppdragsaktiviteter i EU:s hav och flodbassänger. Dessutom har kommissionen nyligen antagit en ändring av Horizon Europes arbetsprogram för 2023–24 för att mobilisera tidigare oallokerade medel och öka budgeten för 2024 med nästan 1,4 miljarder euro till totalt 7,3 miljarder euro. Denna ändring inkluderar en investering på nästan 650 miljoner euro i EU:s uppdrag för att möjliggöra genomförandet av kommunikationen “EU:s uppdrag två år senare: bedömning av framsteg och vägen framåt”, antagen den 19 juli 2023.

BluemissionBanos 2 i Riga

Det andra BlueMissionBANOS Arena-evenemanget i Riga samlade cirka 200 regionala aktörer från Lettland, Litauen, Estland, Finland, Sverige och andra länder. Under de två dagarna utbytte deltagare och talare erfarenheter i femton olika workshops om befintliga initiativ, lärdomar, kunskap som skulle överföras och de mest brådskande återstående frågorna som skulle hanteras i deras region när det gäller effektiv implementering av uppdraget ”Att återställa hav och vatten till 2030”

I Riga möttes myndigheter, universitet, forskningsinstitut och politiker för att diskutera olika frågor kring Östersjöns framtid, speciellt de åtgärder som behöver göras inom nära framtid. Man har delat upp verksamheter kring havet i olika kategorier och under varje kategori mellan 6–8 åtgärdspunkter.

Åtgärdspunkterna är organiserade i sex tematiska områden: (1) Sötvatten och hav regenerering, (2) Skydd, planering och politik för havsfrågor, (3) Hållbart fiske, (4) Kustsamhällen, öar och turismen (5) sjöfart och hamnar samt (6) företagsstöd.

BlueMissonBnos i Riga hade fokus på Baltiska länder, Finland och östra delen av Sverige, dvs Östersjökusten. Under två dagar diskuterades möjligheter och utmaningar, framtida åtgärder och vilken typ av planering som behövs för att den blå ekonomin i östersjöområdet ska kunna bli mer koldioxid neutralt, miljövänligt och cirkulärt. Tillfället var en viktig mötesplats där man kunde ta del av hur man jobbat i olika delar och vilka lösningar man gjort för att åtgärda problem.  Det var ett gediget program där det var möjligt att välja mellan 3–4 parallella sessioner, med olika infallsvinklar.

Förvaltning av strömming i Östersjön

Workshopen gick djupare in på förvaltningen av fiske, närmare bestämt på strömmingsförvaltningen i Östersjön. Under det senaste decenniet har fiskbestånden minskat dramatiskt i hela Östersjöregionen och föreläsarna ansåg att fiskeriförvaltningen tenderar att luta sig mot ekonomiska och politiska beslut, vilket kan vara kortsiktigt. I workshopen om hållbart fiske satt Jonas Harald från Aktion Österbotten med i paneldiskussionen. Andra saker som kom upp var att det borde fokuseras på småskaligt kustfiske. En annan aspekt var att den fisk som tas borde gå till mänsklig konsumtion istället för storskaligt industriellt fiske för att producera fiskmjöl, vilket man ansåg kan orsaka en snabb nedgång i fiskbestånden. Slutligen är nya arter som svartmunnad smörbult potentiell alternativ för fisket, och det är viktigt att utveckla en värdekedja för fiskarten så att de kan utnyttjas bättre.”

Under sessionerna betonade talarna vikten av att anta ett holistiskt perspektiv på näringscirkulation. De framhöll sambandet mellan olika områden och nödvändigheten av kollektiv handling mot ett gemensamt mål. Diskussionerna fokuserade särskilt på de mångfacetterade utmaningarna som eutrofiering medför. Ett specifikt område som diskuterades var sannolikheten för cykling av cyanobakterier i insjövatten.

Det finns ett direkt behov av att utveckla och effektivera kommunikationen kring hur näringscirkulationen kunde genomföras på ett holistiskt sätt, så att det innefattar alla hållbarhetsdimensioner, miljö, sociala och ekonomiska dimensioner. Det behövs också insatser för att lyfta fram kostnadseffektiviteten hos de åtgärder som föreslås för att de ska kunna bli långsiktiga. Det finns ett akut behov att ta till nya teknologier och tänka utanför boxen för att kunna cirkulera näringsämnen och återvinna resurser. Mera kunskap behöver spridas via utbildningsprogram för ett ge de som behöver kunskaper ska ha det för att effektivt använda dessa åtgärder.

Åtgärder för att minska näringsbelastningen har varit framgångsrika och har lett till att större katastrofer har kunnat avvärjas. Sedan 1980 talet har en minskning av belastningen från land åstadkommits, och den minskade belastningen kommer troligtvis att ge förbättrade förhållanden. Men för att se snabbare resultat behövs ännu åtgärder för att minska belastningen. Det som kan ge nya utmaningar är den snabba klimatförändringen och den politiska/ekonomiska utvecklingen i världen.

Diskussioner i flera nyckelinsikter och identifierade kritiska behov

Genom att samla aktörer från olika områden och dela kunskap och erfarenheter kan vi gemensamt arbeta mot en mer hållbar framtid för våra vattenresurser."

Ett exempel som lyftes fram var Life SURE projektet där man har utvecklat en ny typ mudderverk där tanken är att man ska ta tillvara sedimenten och använda det som en råvara på land efter att det tagits upp.

LIFE SURE ska visa upp ett kostnadseffektivt och ekologiskt hållbart sätt för att ta upp och återvinna bottenslam. Tanken är att återställa den ekologiska statusen och hydromorfologin. De har fokuserat på innovativ muddringsteknik som inte stör närmiljön ej heller människor. Genom att avlägsna sediment och behandla dem som sekundära råvaror inom cirkulär ekonomi syftar projektet till att återställa buktens hälsa. Projektet finansieras av EU:s klimat- och miljöprogram LIFE och den svenska myndigheten för havs- och vattenförvaltning. En viktig del av projektet är att testa och validera funktionalitet, miljöfördelar och kostnadseffektivitet genom pilottester av utrustningen.

Sedimenten skulle kunna användas på ett mångsidigt sätt:

Jordbruk

• Gödselmedel: Sediment kan användas som gödselmedel för att förbättra jordens näringsinnehåll.

• Jordförbättring: Sediment kan blandas med jord för att förbättra dess struktur och näringsinnehåll.

Byggsektor

• Ljudbarriärer: Sediment kan användas för att skapa ljudbarriärer längs vägar eller järnvägar.

• Byggstenar: Sediment kan omvandlas till byggstenar för konstruktion.

• Gatstenar/parkeringsblock: Sediment kan användas för att skapa gatstenar eller parkeringsblock.

• Landskapsarkitektur: Sediment kan användas i landskapsdesign för att skapa naturliga element.

• Återställa livsmiljöer (våtmarker): Sediment kan användas för att återställa våtmarker och andra naturliga livsmiljöer.

• Översvämningskydd: Sediment kan användas för att skapa barriärer och skydda områden från översvämningar.

Användning av vass lyftes upp av John Nurminens stiftelse, deras Baltic Reed projekt presenterades.

Workshopen var indelad i olika tematiska områden där man fokuserade på olika lösningar och resultaten från workshoperna har komprimerats till dessa slutsatser:

1. Utveckla och kommunicera en holistisk syn på näringscirkulation: Det är viktigt att utveckla och effektivt kommunicera en helhetsbild av näringscirkulation, inklusive dess miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner.

2. Hantera kostnadseffektiviteten för föreslagna lösningar: Det är nödvändigt att adressera kostnadseffektiviteten för föreslagna lösningar för att säkerställa deras livskraft och hållbarhet på lång sikt.

3. Använd nya teknologier och innovativa tillvägagångssätt: Det är brådskande att dra nytta av nya teknologier och innovativa tillvägagångssätt för att förbättra näringshantering och återvinning.

4. Advokera för långsiktiga finansieringsmodeller: Det är viktigt att förespråka för finansieringsmodeller som ger stabilitet och kontinuitet för initiativ som syftar till näringsreduktion och hantering.

5. Bygga kapacitet genom utbildning och träning: Utbildnings- och träningsprogram är avgörande för att ge intressenter den kunskap och de färdigheter som krävs för effektiv näringshantering.

Avlsutningssessionen betonade vikten av att integrera politik och forskningsinsatser över marina och terrestra ekosystem för deras effektiva bevarande och återställning. Konceptet med naturbaserade lösningar (NbS) användes för att strukturera workshopen och för att det skulle leda till diskussioner mellan talare och deltagare. Med tanke på att det ofta är svårt att bedöma effekterna på grund av otillräcklig datatillgänglighet, är frågan hur man kan öka användningen av NbS för att hantera olika hållbarhetsutmaningar, inklusive klimatförändringar och katastrofer, som en integrerad metod för både marina och terrestra frågor. Huvudtalaren, Charles Karangwa, Global Head of Nature-based Solutions för International Union for Conservation of Nature (IUCN), presenterade vad konceptet innebär och vilka befintliga goda exempel och verktyg som ingår i NbS, vilka kan användas för att åtgärda samhälls- och miljöfrågor över hela världen.

Fylld av idéer och framförallt kontakter från olika delar av Östersjön men också med liknande eller tangerade intressen för att genom gemensamma krafter kunna åtgärda problem och se lösningar. I slutet röstade man inom de olika tematiska områdena för att lyfta upp vad publiken tyckte att skulle sättas i fokus, under en del sessioner hade nya åtgärdspunkter lagts fram och de var nu med i röstningen.

Reseskildringen "Blue mission Banos i Riga 25–26 april 2024" har granskats av Novias redaktionsråd och godkänts som publikation 10.6.2024

ISSN: 2670-028X