Besök till Digital Accountancy Show i London 1-2.4.2025

Jag hade förmånen att få besöka ett av de största evenemangen i världen för proffs inom ekonomiförvaltning, the Digital Accountancy Show i London. Mässan hade över 5000 deltagare och ordnades i ett expoutrymme som kallas Evolution London i Battersea Park. Evenemanget pågick två hela dagar och hade över 200 experttalare som uppträdde på 8 olika scener parallellt. Det var bara att välja och vraka vad man var intresserad av. Jag hann med nio olika föreläsningar under mina två dagar där. Naturligtvis fanns det också många utställare som ville utöka sitt kundnätverk på mässan, de flesta inom olika lösningar för programvara i branschen.

Förstås var fokus i dessa tider mycket på AI och hur man kan nyttja det för att förenkla processer inom ekonomiförvaltningen. Det kom många praktiska exempel på hur man använder AI för att träna ny personal, uppdatera personal som ska genomgå auktoriseringsprov och förstås hur man kan förenkla arbetet och spara tid. Frågan som hela tiden låg bakom var huruvida yrket överlever och hurudant det i så fall kommer att vara i framtiden. En oro som kom fram hos flera talare var det kunskapsgap som unga i branschen riskerar få och hur man kan överbrygga det. Med kunskapsgap menade man den erfarenhet som tidigare förvärvats av nya i branschen genom att man gjort rutinmässiga uppgifter och då lärt sig branschen. Dessa rutinuppgifter är nu ersatta av maskiner, och man förväntas allt tidigare kunna agera expert och konsult för mera komplexa problem. Hur ska man kunna vara rådgivare om den grundläggande förståelsen saknas? Det fanns inga egentliga lösningar på detta, utan en stor oro. Man påpekade vikten av djup förståelse för ämnet för att som proffs kunna agera, men var rädd för att den urholkas i och med digitaliseringen.

En presentation under evenemanget.

En annan intressant fråga som framkom i flera talturer var den ”offshoring” som tydligen pågår i branschen i Storbritannien, men också till exempel i USA och Australien. Med offshoring menas att tjänsterna utlokaliseras till ett annat land. Just inom redovisning tycks det vara Filippinerna som är stort, där finns många bolag vars affärsidé är att sköta ekonomiförvaltningen på distans till företag till exempel i England. Det här framhölls av flera talare som något väldigt positivt, man sparar kostnader och får ekonomin effektivt skött. Men flera talare var också skeptiska och var rädda för att kunskapen samtidigt försvinner. Jag pratade med ett av dessa filippinska företag om hur de organiserat arbetet, och där var olika personer specialiserade på olika länders skattelagar och annan lagstiftning, och alla var välutbildade och hade kunskaper om IFRS. Det företag jag pratade med hade ännu inga kunder i Finland, och marknaden här är ju liten så det är inte så intressant kanske, men de hade ändå erfarenhet av Norden genom en kund i fiskeribranschen i Norge. Få se om detta är framtiden även i Finland?

Mina iakttagelser från DAS stämmer överens med en del undersökningar jag läst i ämnet ämnet (Elo m.fl., 2024 och 2025). Det som främst förändrar redovisarens yrkesroll i framtiden är den teknologiska utvecklingen, till exempel digitaliseringen och AI, behovet av att rapportera alltmer kring hållbarhet samt globalisering av ekonomin där bland annat offshoring nämns som en faktor.

En undersökning gjord 2020 bland finska universitets- och yrkeshögskolestuderande med ekonomiförvaltning som inriktning visade att studerandes förväntningar på vad de skulle uppnå med studierna jämfört med vad de upplevt sig uppnå stämde bäst överens då det gällde de tekniska färdigheterna, såsom teoretiska kunskaper i ekonomiförvaltning och bokföringskunskaper (Elo m.fl., 2024). Det största gapet i utveckling upplevdes inom de teknologiska färdigheterna, speciellt kopplade till robotik och AI. Även intellektuella färdigheter såsom kritiskt tänkande och beslutsfattande påvisade betydande förväntans-prestationsgap.

En annan undersökning utförd i Finland 2021-2022 visade på skillnaderna i kompetensgapet mellan vad redan yrkesverksamma i redovisningsbranschen kan i förhållande till vad arbetsgivarna anser de bör kunna – också alltså ett slags förväntans-prestationsgap (Elo m.fl., 2025). Här rankade de yrkesverksamma det fackmässiga redovisningskunnandet som det viktigaste i framtiden medan arbetsgivarna hade kunskaper inom operativ redovisning som den viktigaste kompetensen. Kunskap som är svårare att automatisera och kodifiera blir mera viktig i redovisarens arbete, vilket gör att de intellektuella färdigheterna (såsom problemlösningsförmåga, beslutsfattande) blir allt mer viktiga för företagen. I denna undersökning låg alltså inte kunskaper inom IT allra högst på kompetenslistan varken hos de yrkesverksamma eller arbetsgivarna, även om man inte kan bortse från den kompetensen då man förutspår det framtida behovet.

Det verkar alltså finnas ett kompetensgap mellan vad ekonomiförvaltningsbranschen önskar och vad de som ska jobba i branschen kan. För arbetsgivarna i branschen är det av största vikt att de har tillgång till humankapital med rätt kompetens för att bibehålla sin konkurrenskraft. För arbetskraften handlar det om att ha de kompetenser som krävs för att man ska vara sysselsättningsbar, särskilt med tanke på mer krävande expertuppgifter som den förändrade omgivningen i branschen fordrar.   

Som utbildare kommer då genast tanken på hur vi kan erbjuda den allra bästa utbildningen för dessa framtidens experter inom ekonomiförvaltning? Vilka är förväntningarna från arbetsmarknaden? Vilka är studerandes förväntningar? Och hur kan vi möta dessa med aktuella och relevanta läroplaner i en bransch med snabb förändring? Den aktuella frågan huruvida yrket kommer att överleva är antagligen ja, men det kommer att förändras. Rutinmässiga arbetsmoment blir alltmer rådgivnings- och expertuppgifter, vilket kommer att kräva en djup förståelse för såväl branschen i sig som det ekonomiska läget ett företag befinner sig i.

Summa summarum var det en väldigt häftig och inspirerande upplevelse att besöka DAS. Man hade gjort lite show av det hela, som att man ville visa att ämnet inte alls är så torrt och tråkigt. Det var blinkande lampor och häftiga presentationer av deltagarna och mellan talturerna dunkade musiken i hela anläggningen. Något som man normalt sett inte förknippar med bokföring.

Jag vill tacka Svenska Kulturfonden samt min arbetsgivare yrkeshögskolan Novia som möjliggjort resan.

Referenser

Elo, T., Puumalainen, K., Sjögrén, H. & Pätäri, S. (2025). Skill gaps in accounting: contrasting stakeholder expectations with perceived skills. Education + Training, 67(10): 17–39. https://doi.org/10.1108/ET-04-2024-0180

Elo, T., Pätäri, S., Sjögrén, H. & Mättö, M. (2024). Transformation of skills in the accounting field: the expectation–performance gap perceived by accounting students. Accounting Education, 33(3): 237-273. https://doi.org/10.1080/09639284.2023.2191289

Reseskildringen har godkänts för publicering av Novias redaktionsråd 25.9.2025.

ISSN: 2670-028X