Läkemedel från rötslam i jord och grödor – resultat från krukförsök i Umeå och Vasa

Rapporten "Läkemedel från rötslam i jord och grödor – resultat från krukförsök i Umeå och Vasa" har publicerats i Novias publikationsserie Rapporter 3/2026 i mars 2026.

Abstrakt

När avloppsslam används som gödsel i jordbruket finns en oro för att läkemedelsrester kan tas upp av grödor och påverka konsumenter. Målet med denna studie var att undersöka hur vanliga läkemedel beter sig i vårt nordliga klimat och om de tas upp av grödorna. Under 2023–2025 genomfördes två krukförsök utomhus i Umeå och Vasa, där lokal matjord som gödslats med rötrest från avloppsslam användes, samt med och utan tillsats av 7–8 vanliga läkemedel i låga koncentrationer (31,5 ng/g torr jord / läkemedel). Odling av korn och timotej användes för att studera om dessa läkemedel stannar kvar i jorden eller upptas i växtdelar. Läkemedelshalterna följdes upp i jord och växtdelar med HPLC-MS/MS laboratorieanalyser.

I jordprover med enbart rötrest hittades inga eller mycket låga läkemedelshalter, men ca 2 år efter försöksstart kunde tre läkemedel (karbamazepin, citalopram, sertralin) fortfarande spåras i jordprov från krukor med tillsatt läkemedel. Läkemedel återfanns även i rötter och växtdelar, dock inte i sädeskorn. Timotej visade tydligt upptag av karbamazepin i strån och blad.

Studien genomfördes inom projektet Boost Nordic Biogas, finansierat av Europeiska unionen via Interreg Aurora.

Förord

Denna studie gjordes inom projektet Boost Nordic Biogas i arbetspaket 6: Användning av gödselmedel från biogasverk i jordbruket. Studien var ett samarbete mellan Yrkeshögskolan Novia i Vasa och Institutionen för Växtproduktionsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Vårt arbete med avloppsslam påbörjades inom ett annat Interregprojekt Botnia näring i kretslopp. Där undersöktes nedbrytning av olika läkemedel under biogasrötning. Denna studie går ett steg längre och undersöker både nedbrytning och ackumulering av läkemedel i jord och upptag av läkemedel i två fodergrödor, korn och timotej.

Studien finansierades av Europeiska unionen via den interregionala fonden Interreg Aurora (Boost Nordic Biogas NYPS-id 20357975). Nationella medfinansiärer i Finland var Lapplands förbund och i Sverige Region Västerbotten, Region Västernorrland, Alviksgårdens Lantbruks AB, Bodens kommun, Härnösand Energi och Miljö, Lumire, Norrmejerier, Skellefteå kommun, Vakin. Projektpartners för Boost Nordic Biogas är Yrkeshögskolan Novia (koordinerande partner), Ab Stormossen Oy, BioFuel Region, Sveriges lantbruksuniversitet och SINTEF Narvik.

Katrin Asplund och Jenny Rönnqvist-Norrby tackas för värdefull feedback och kritisk granskning av manuskriptet.

Cecilia Palmborg
FD, Docent, Sveriges Lantbruksuniversitet
Umeå, 2025

Viveka Öling-Wärnå
FD, projektforskare, Yrkeshögskolan Novia
Vasa, 2025

Information om publikationen

Viveka Öling-Wärnå (Yrkeshögskolan Novia), Cecilia Palmborg (Sveriges Lantbruksuniversitet), Nina Åkerback (Yrkeshögskolan Novia)
Läkemedel från rötslam i jord och grödor – resultat från krukförsök i Umeå och Vasa

Yrkeshögskolan Novia, Wolffskavägen 31, 65200 Vasa, Finland © Yrkeshögskolan Novia och Öling-Wärnå, Palmborg, Åkerback.

Omslagsfoto Nina Åkerback. Krukförsök i Vasa med vall och korn som insåningsgröda.

Novia Publikation och produktion, serie R: Rapporter 3/2026
ISBN: 978-952-7526-71-2 (Online)
ISSN: 1799-4179

CC BY 4.0