Att väcka entreprenören i vårdpersonalen

Huvudbild: Unsplash

Kan en sjukskötare också vara entreprenör? Och varför känns företagande fortfarande främmande för många inom vården – trots att behovet av nya lösningar och aktörer bara växer? 

Syftet med denna artikel är att synliggöra hur entreprenöriellt tänkande kan väckas redan under studietiden inom hälsa och välfärd, samt att reflektera över erfarenheter från projektet EntrÅ – Entreprenörskap och hälsa i Åboland. 

Varför behövs entreprenörskap i vården? 

Den finländska vårdsektorn står inför stora utmaningar. Samtidigt som resurserna är begränsade ökar behoven hos den åldrande befolkningen, och nya modeller behövs för att klara av situationen. Här kan entreprenörskap spela en viktig roll – inte bara genom att skapa nya företag, utan också genom att bidra med nya arbetssätt, innovationer och flexibilitet. 

Trots detta är företagande sällan ett självklart karriärval för studerande inom vård och hälsa. Fokus ligger ofta på att söka anställning inom offentlig eller privat sektor efter examen. Entreprenörskap kan till och med upplevas som komplext eller avskräckande, särskilt när undervisningen ofta betonar regelverk och administrativa krav framom möjligheter och idéutveckling. 

Att testa entreprenörskap i praktiken 

Inom projektet EntrÅ – Entreprenörskap och hälsa i Åboland (31.8.2023–31.8.2026), finansierat av Leaderföreningen I samma båt och Europeiska landsbygdsfonden, har målet varit att väcka intresset för entreprenörskap inom hälsa och välfärd. Fokus har legat på att utveckla idéer, stärka entreprenöriella kompetenser och testa nya arbetssätt. (Entreprenörskap och hälsa i Åboland - Landbygdsnätverket)   

En central utgångspunkt har varit att arbeta mer praktiskt och erfarenhetsbaserat, snarare än enbart teoretiskt. Här har inspiration hämtats från Drivhuset, som Yrkeshögskolan Novia är medlem i sedan 2018. Inom tradenomutbildningen används Drivhusets metoder systematiskt: studerande arbetar i team, utvecklar affärsidéer utgående från verkliga problem och testar sina lösningar mot målgrupper i iterativa processer. (drivhuset.se). 

När liknande arbetssätt prövas inom vårdutbildningar händer något intressant. Studerande får möjlighet att se sin yrkeskompetens i ett nytt ljus – inte bara som något som efterfrågas av en arbetsgivare, utan som en grund för att skapa egna lösningar och verksamheter.  

Frågan lyder då, hur får vi flera personer inom hälsa och välfärd att bli intresserade av att bli företagare? 

Utbildning inom projektet EntrÅ 

Med denna fråga i åtanke testade vi flera olika utbildningsupplägg inom projektet EntrÅ. Förutom kartläggningar, seminarier och övriga aktiviteter som projektpersonalen ansvarade för genomförde skribenten som lärarresurs i projektet följande kurser under projektperioden: 

1.  3-timmars kortkurs för Axxells andra stadiets vårdstuderande som en del av deras kurs i företagsamhet i oktober 2025 
2. 8-veckors Acceleratorkurs som var öppen för alla Novia-studerande i Åbo hösten 2025 (3 studiepoäng, valfri) 
3. on-line 8-veckors Acceleratorkurs för personer (studerande och yrkesverksamma) inom vården inom ramen för öppna yrkeshögskolan våren 2026 (5 studiepoäng) 
4. kurs för flerformssjukskötarstuderande i entreprenörskap och ledarskap våren 2026 (4 studiepoäng, som en del av deras läroplan) 

I alla dessa kurser utnyttjades Drivhusets metoder och verktyg. Innehållen i de tre sistnämnda kurserna var till en del identiska, men de förverkligades på lite olika sätt. YH Novia har under åren ordnat ett flertal motsvarande acceleratorkurser för främst tradenom- men även för övriga studerande. Tanken med dessa är att under 8 veckor ta fram en affärsidé och vidareutveckla den genom konstant testande, dvs. loopande, mot målgruppen. Metoden bygger på Erik Ries tankar som presenteras i boken Lean startup (2019).  

Kursen utmynnar i pitchandet av idéen för gruppen samt externa jurymedlemmar, samt presentation av en affärsmodell i form av en Business Model Canvas (se nedan). BMC:n är baserad på Osterwalders och Pigneurs modell (2010) och gör det lättare för den blivande företagaren att greppa de olika delarna av affärsmodellen och säkerställa att man funderat igenom bland annat intjäningslogiken.  

Figur 1: Business model canvas (drivhuset.se)

Utfall av kurserna  

Nedan presenteras utfallet av de ovannämnda fyra kurserna samt reflektioner och lärdomar på basis av dem. 

1. Gästspel för Axxell

Ungefär 20 studerande för äldreomsorg och funktionshinderservice ingick i gruppen, som träffades online i oktober 2025. Efter en kort presentationsrunda och inledning till ämnet fick de jobba individuellt med ett av Drivhusets verktyg, möjlighetskartan, som går ut på att man funderar över vad man besitter för kunskaper, erfarenheter, intressen, resurser och nätverk. Detta verktyg används återkommande i Accelerator-kurserna samt av första årets studerande vid tradenomutbildningen i Åbo, som ett sätt att förutom presentera sig, även inventera vilka sammanlagde resurser det finns i de olika teamen.  

Figur 2. Möjlighetskartan (drivhuset.se)

Tanken med övningen är att identifiera vad man har ”i sitt kylskåp”, dvs. vad man redan har att utgå ifrån då man tänker på att starta eget. Deltagarna delades sedan in i mindre grupper, med instruktionerna att de skulle presentera sina möjlighetskartor för varandra och fundera på en gemensam affärsidé de kunde komma upp med på basis av dessa kartor. Tanken var att uppgiften skulle fungera mer som en uppvärmning, men det visade sig i diskussionen efteråt att flera kände sig obekväma med uppgiften och inte gärna ville dela med sig av sina möjlighetskartor till främmande personer. Detta kom som en överraskning för föreläsaren, som var ovan att möjlighetskartan uppfattades som något så personligt. På grund av detta slopades den ursprungliga tanken att jobba vidare under online-tillfället med att testa idéerna genom s.k. loopar, dvs. diskussioner med målgruppen. I stället blev det mer av en regelrätt föreläsning, som gick ut på att förklara koncepten loopande och pivot (att ändra kurs på basen av feedback) samt att gå igenom de olika beståndsdelarna i Business Model Canvas. 

Projektledare Maria Pick träffade i november Axxells första års närvårdarstuderande, en grupp på sex personer. Under två timmar arbetade gruppen med sina möjlighetskartor och reflekterade över företagande som ett framtida karriäralternativ. En av gruppmedlemmarna hade konkreta och genomförbara planer men valde att inte jobba vidare med sin företagsidé, trots att projektet erbjöd hjälp i vidareutvecklingen.  

Det kan konstateras att online-tillfällen, där personer som är okända för varandra ska samarbeta i grupper, utgör en utmaning. För att bygga förtroende, som är en förutsättning för att man är villig att dela med sig av sina tankar och idéer, är det alltid att föredra att träffas personligen om bara möjligt.  

2. Acceleratorkurs för Novia studerande hösten 2025 

Denna kurs marknadsfördes till studerande i Åbo genom e-post, infotavlor, lärare inom hälsa- och välfärd samt inhopp i kurser för sjukskötar-, hälsovårdar- och socionomstuderande. Tanken var att ha en tvärfacklig kurs, som skulle kombinera hälsa och välfärdsstuderande med tradenomstuderande, så att de kunde komplettera varandras kunskaper och idéer. Fyra socionom- och en hälsovårdsstuderande anmälde sig till kursen, i tillägg till 10 företagsekonomistuderande.  

Dessvärre hoppade alla de förstnämnda av kursen efter bara några veckor, under förevändningen att de inte hann med den då de hade så mycket obligatoriska studier eller att kurstillfällena krockade med övrig undervisning. Eftersom 4/5 var första årets studerande tolkades det som att kursen kom för tidigt för dem, då de inte hunnit komma igång med sina egna studier och därför kanske också hade svårt att komma på en gångbar affärsidé att jobba med under kursen. Baserat på en deltagares feedback var en bidragande faktor att de kände sig lite underlägsna tradenomstuderandena, som var i majoritet och som redan kände till grunderna i entreprenörskap, marknadsföring och affärsverksamhet. Den vackra tanken om tvärfacklighet blev med andra ord kontraproduktiv. En lärdom är att ha andra eller tredje årets studerande som målgrupp och sikta på att få en bättre balans i gruppen, om man ordnar dylika tvärfackliga kurser. Detta är också något som läraren borde ha kunnat förutse och bättre ta i beaktande i planeringen av upplägget.  

3. Acceleratorkurs via Öppna Yrkeshögskolan våren 2026 

Kursen ”Företagande inom hälsa- och välfärd” marknadsfördes av Novias fortbildningsservice på öppna yrkeshögskolans webbsida, sociala medier samt opin.fi.  Kursen var gratis för deltagarna i och med projektfinansieringen. Målgruppen var personer med koppling till hälsa- och välfärd, antingen utexaminerade eller studerande, som är intresserade av företagsverksamhet. Kursen innehöll förutom det vanliga 8-veckors Accelerator-paketet av Drivhuset (3 sp) även självstudier med inspelade föreläsningar, övrigt material och ett avlutande test, som handlade om företagande i Finland samt bokföring och beskattning (2 sp).  

18 personer anmälde sig, av vilka 12 dök upp på det första online-tillfället. Även om kursen främst var avsedd för personer från Egentliga Finland var över hälften av dessa från Österbotten. Under kursens gång blev det ett ytterligare bortfall av personer av olika orsaker, någon saknade tillräckliga kunskaper i svenska, en annan hade förväntat sig att få tips och råd i stället för att behöva arbeta utgående från en egen affärsidé (även om detta uttrycktes klart i marknadsföringen) eller helt enkelt på grund av tidsbrist. Sju personer slutförde kursen. Kostnadsfriheten kan ha bidragit till bortfallet, då det är lättare att anmäla sig och sedan hoppa av om det inte har några ekonomiska konsekvenser.  

Det sedvanliga Accelerator-kursinnehållet kompletterades med några gästföreläsare för ytterligare anpassning till målgruppen. Vårdläraren Daniel Nenonen berättade om vilken lagstiftning som behöver följas vid tjänster inom hälsa- och välfärdsområdet, till exempel vad som gäller vid ersättning av FPA, servicesedlar, momsfria tjänster, kalibrering av utrustning mm. En annan gästföreläsning hölls av sjukskötaren Sofie Friberg, som startat företaget CuraCare för några år sedan och som berättade om sin resa och sina lärdomar som inspiration för gruppen (www.curacare.fi). Tanken var att avdramatisera föreställningen att företagande inom denna bransch är byråkratiskt och svårt. För att dela ytterligare information lades bland annat länkar till Valvira, välfärdsområdet Varha, social- och hälsoministeriet, PRS samt övriga nyttiga instanser till Moodle-plattformen.  

Deltagarnas kursfeedback var mest positiv, och man uppskattade speciellt möjligheten att få lyssna till och få feedback av övriga deltagare, i tillägg till loopandet med sin målgrupp. Vi fick också feedback om att online-föreläsningarna borde ha varit tillgängliga tidigare under kursens gång och inte efteråt, så man kunde ha gjort bägge delarna samtidigt. Nedan följer några citat från deltagarnas reflektioner efter genomförd kurs.  

”Tidigare har jag tänkt mycket utifrån vad jag själv tycker är bra, men nu har jag börjat tänka mer i termer av: 1. vilket problem jag löser 2. vilket värde kunden får 3. hur jag bygger relation till kunden” 

”Vi har jobbat med att testa, få feedback och ändra, vilket jag tyckte var väldigt nyttigt. I början ville jag gärna att min idé skulle vara “klar direkt”, men nu förstår jag att det är bättre att utveckla den steg för steg.” 

”Loopande är någonting jag aldrig gjort förut. I mitt kundsegment (äldre), var det intressant att se att det var handlingsförmågan som var det viktigaste för dem, att de vill kunna klara sig ännu hemma så mycket som möjligt på egen hand. Detta har sedan allt under processen gång här i kursen format min affärsidé.” 

Även om kursen hölls online, hjälpte gruppens storlek och regelbundna träffar till att skapa ett visst förtroende, som gjorde att deltagarna var beredda att dela med sig. Bland idéerna fanns fysiska och digitala tjänster för olika målgrupper, som åldringar, otränade, nyförlösta, invandrare, djurägare mm. En del var klart inne på att göra detta på riktigt medan andra snarare lekte med tanken att starta eget. Lärdomar av denna kurs var att man behöver anpassa Accelerator-innehållet lite mer enligt målgruppen, eftersom det i detta fall handlar om en bransch som regleras mer än många andra. Därför är det viktigt att läraren känner till vilka krav och begränsningar det finns. Trots att tanken om att utgå från personen och idéen fortfarande kvarstår, behöver man även ta upp praktiska saker gällande bland annat vilka tillstånd som krävs, var och hur man lämnar in ansökningar mm., då detta är något som många funderar över och uppfattar som svårt.  Det oaktat hävdar skribenten att man inte ska börja med praktikaliteterna, om man inte har sin affärsidé, målgrupp och sitt värdeerbjudande klart för sig.  

Kurs i ledarskap och entreprenörskap för sjukskötarstuderande våren 2026 

Kursen för tredje årets flerformssjukskötarstuderande genomfördes som ett samarbete mellan skribenten och vårdläraren Emilia Kielo-Viljamaa. Förutom entreprenörskap handlar kursen om ledarskap, vilket gör att det blir en stor helhet för 4 studiepoäng. I entreprenörskapsdelen testades för första gången att ta in Drivhusets upplägg i en befintlig kurs. Eftersom det handlar om flerformsstudier var upplägget något annorlunda än de sedvanliga 8-veckors kurserna med träff varje vecka. Hela gruppen träffades enbart tre gånger i kursens tecken under perioden januari-maj 2026.  

Under det första tillfället jobbade de 19 deltagarna först med sina möjlighetskartor, för att sedan bli indelade i 6 grupper och fundera ut en gemensam affärsidé att vidareutveckla under kursen. Även om flera av deltagarna vid kursstarten meddelade att de inte är intresserade av att bli företagare kunde man skönja en viss iver i grupperna då de hittat på en bra idé. Oviljan att dela med sig sin möjlighetskarta verkade inte finnas här, kanske för att gruppen träffades fysiskt under flera dagars tid vid sina närtillfällen, så de kände till varandra redan. Endast en grupp misslyckades med att komma på en gemensam idé och de valde att i stället fortsätta individuellt med varsin idé, vilket ledde till att det i slutändan fanns 8 olika idéer som jobbades fram. I tillägg till detta besöktes gruppen även av CuraCares Sofie Friberg, som genom sin gästföreläsning lyckades övertyga deltagarna om att företagande inte är så svårt som de kanske hade tänkt sig.  

Under det andra tillfället i mars 2026 presenterade grupperna en s.k. MVP, Minimum Viable Product, vilket innebär att de gjort en prototyp av sin idé, för att testa på kunder och övriga. Bland idéerna fanns tjänster för olika målgrupper, liknande de i den tidigare kursen, men även intressanta idéer om appar och utrustning för olika behov som deltagarna hade identifierat i sitt dagliga arbete. Här kunde man notera ytterligare en skillnad till tidigare Accelerator-grupper: faktumet att deltagarna har en hel del arbetserfarenhet på området underlättade såväl idégenererandet som designen av själva produkten eller tjänsten med alla dess detaljer. Efter de intressanta presentationerna jobbade grupperna vidare med att utveckla sin affärsmodell med hjälp av business model canvas. Den största utmaningen visade sig vara intjäningslogiken; att estimera kostnader och kunna bygga upp en lämplig prissättningsmodell på basis av dessa.  

Den tredje och sista träffen skedde i slutet av maj 2026, och då presenterades den tilltänkta affärsmodellen (BMC) med alla dess delar. Projektledaren deltog i tillfället och var liksom skribenten positivt överraskad över kvaliteten på såväl affärsidéer som presentationer. Åtminstone två av grupperna hade redan planer på att föra vidare sin idé genom möten med kodare och potentiella finansiärer. Det återstår att se om idéerna blir verklighet!  Nedan ett utplock av feedback från några kursdeltagare:  

”Föreläsarens positiva men samtidigt realistiska beskrivning av företagarlivet väckte för en stund mitt intresse för entreprenörskap. Som företagare och sjukskötare skulle man ha möjlighet att själv utforma de tjänster som erbjuds och påverka verksamhetens innehåll. Särskilt de konkreta exemplen från olika klientsituationer gjorde intryck på mig och väckte mitt intresse för ämnet. ​(CuraCare, 2024)​” 

”Ett annat exempel var när vi skulle hitta på en egen produkt eller något som främjar hållbarheten inom vården. Uppgiften var svår till början och först var den bara en uppgift till som skulle slutföras. Men medan tiden gick och informationen samt prototypen blev klar, började det kännas som om detta skulle man alltid kunna göra och det är inte så svårt som man tänkt sig. Visserligen är det ett stort steg, men inget överlägset.” 

Lärdomarna i detta fall är att det fungerade bra att ta in Acceleratorn i en flerformskurs, trots att närtillfällena var väldigt få och deltagarna jobbade mycket på egen hand. Främsta orsaken till att det blev bra var enligt skribenten att idéerna, trots att de var fiktiva, baserade sig på identifierade behov i arbetslivet. Också att de flesta jobbade i grupp kan ha påverkat resultatet, då en grupp kan åstadkomma mer än en person. Å andra sidan kan det vara svårt att bygga gemensamma idéer, vilket kunde ses i fallet med den grupp som valde att jobba individuellt. Även om det kanske inte resursmässigt är genomförbart i framtida kurser så fungerade det också mycket bra att ha två lärare, varav den ena var specialiserad på entreprenörskap och den andra hade branschkännedom.  

Projektresultat och nästa steg 

Trots att projektperioden för EntrÅ nu tar slut, fortsätter arbetet med att främja entreprenörskap på olika fronter. Liksom rådgivning av studerande med affärsidéer som en del av Drivhusets utbud, kommer företagsamhet fortsättningsvis att finnas inom Novias olika utbildningar, både inom ramen för läroplaner och som valfria kurser för alla intresserade. Större satsningar för Drivhuset Novia kommer att göras hösten 2026, då Novia i Åbo flyttar till nya utrymmen. Detta möjliggör grundandet av en sk. Drivhuset Hub i de nya utrymmena med ökad synlighet och intensifierat samarbete mellan olika utbildningar, såsom tradenom, hälsa- och välfärd och bioekonomi, som flyttar in i samma byggnad. Därtill kommer ytterligare möjligheter till samarbete genom att Business Turku med sin start up-verksamhet flyttar in i grannfastigheten. En tvärfacklig bootcamp finns redan i planerna för hösten.  

Även om projektet inte direkt kan rapportera X antal nystartade bolag vid projektperiodens slut, har vi lyckats skapa ett större intresse för företagande inom hälsa- och välfärdsbranschen och en grogrund för kommande företag, i och med att flera studerande antingen ser detta som ett realistiskt och intressant alternativ i sina framtida karriärer eller har kommit på en idé om de faktiskt brinner för. I framtiden hoppas vi se fler privata företagare inom hälsa och välfärd, som kan lätta på trycket hos den offentliga sektorn genom att erbjuda alternativ för kunderna, som behöver olika former av stöd i sin vardag.  

Vad fungerade ur pedagogisk synvinkel – och vad behöver utvecklas vidare? 

Erfarenheterna visar att tidig exponering för entreprenörskap är avgörande. När studerande får testa sina idéer i praktiken ökar både förståelsen och intresset. Samtidigt behövs en pedagogisk förändring: från att främst fokusera på regelverk och strukturer till att också lyfta fram kreativitet, möjligheter och värdeskapande. Därtill behövs en psykologiskt trygg miljö, var deltagarna vågar dela med sig och testa olika idéer, även med risken att misslyckas och behöva tänka om.  

För att fler inom hälsa och välfärd ska välja entreprenörskap krävs därför inte bara fler kurser – utan ett nytt sätt att tala om och undervisa kring företagande. Frågan är inte längre om entreprenörskap behövs inom vården, utan hur vi bäst skapar förutsättningar för att det ska växa.

Referenser: 

Drivhuset. www.drivhuset.se. Hämtat 1.6.2026 

Entreprenörskap och hälsa i Åboland. Landsbygdsnätverket. Entreprenörskap och hälsa i Åboland - Landbygdsnätverket.Hämtat 28.5.2026 

Osterwalder, A. & Pigneur, Y.  (2010). Business Model Generation.  

Ries, E. (2019). The lean startup.  

Artikeln har godkänts för publicering av Novias redaktionsråd 9.6.2026.

ISSN: 1799-4187