Tre miljoner-podden
I avsnittet diskuterar Christel Holmlund-Norrén från Yrkeshögskolan Novia tillsammans med Mari Lappalainen från NTM-centralernas klimatenhet en paneldiskussion som hölls vid konferensen ”Tre miljoner ton CO2e” som ordnades i Seinäjoki 7.5.2024.
I paneldiskussionen, som leddes av växtodlingsrådgivare Henna Latvala, ProAgria och överlärare Arja Nykänen, SeAMK, deltog Tuuli Orasmaa, specialsakkunnig vid Jord- och skogsbruksministeriet och författare till boken Maaseudun Tulevaisuus, Päivi Kasari, dikoproducent, Kari Laasanenaho, specialsakkunnig vid SeAMK, Margareta Slotte, växtodlingsrådgivare vid ProAgria Österbottens svenska lantbrukssällskap och Kalle Vanhatalo, servicechef vid Tapio.
De teman som diskuteras i podcasten är bland annat tidsperspektivet inom lant- och skogsbruk, behov för flexibilitet i val av åtgärder, hållbarhet, biologisk mångfald och framgångar i form av konkreta klimatåtgärder.
Bild: Katajamäki
Podcasten har godkänts för publicering av Novias redaktionsråd xx.xx
Textversion
00:00:03 Christel: Välkommen till podcasten tre miljoner ton koldioxidekvivalenter, en paneldiskussion med sakkunniga och markägare om bästa praxis, rekommendationer och framgångar. Mitt namn är Christel Holmlund-Norrén och jag jobbar vid Yrkeshögskolan Novia. Den 7.5.2024 ordnades en konferens vid SeAMK i Seinäjoki och den hette tre miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Bakgrunden till det här ovanliga namnet är att det finns en klimatplan för markanvändningssektorn som har publicerats 2022. I markanvändningssektorn ingår både jordbruk, skogsbruk och övrig markanvändning och för den här sektorn är målet att utsläppen ska minska, upptaget i kolsänkor ska öka och en klimatanpassning ska ske. Jordbruk, skogsbruk och övrig markanvändning ska ge en årlig nettoeffekt på minst tre miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen för att vi ska nå målet i ett klimatneutralt Finland.
Men nu ska vi gå över till paneldiskussionen där vi hade många experter och sakkunniga närvarande. Panelen leddes av Henna Latvala, som jobbar vid ProAgia och Arja Nykänen, som är överlärare vi SeAMK yrkeshögskola. Bland de sakkunniga hade vi sakkunniga inom skogsbruksrådgivning, jordbrukare, sakkunniga vid Jord- och skogsbruksministeriet och samtidigt författare av boken Maaseudun Tulevaisuus, vi hade ytterligare växtodlingsrådgivare och specialsakkunniga vid SeAMK yrkeshögskola som medverkande.
Med mig idag har jag klimatexpert Mari Lappalainen som jobbar vid ELY-centralernas nationella klimatenhet här i Vasa. Vi kommer att diskutera och berätta om det mest väsentliga som kom fram under den paneldiskussion som vi tog del av i Seinäjoki.
00:02:13 Tuuli: ”Mun mielestä se olisi niin kun, se olisi reilua myös niitä yrittäjiä kohtaan, että meillä on pitkän tähtäimen näkemys siitä, että minne me ollaan menossa, ja miltä se ruoantuotanto niinku voisi näyttää ja silloin me voidaan tehdä ikään kun ajoissa suunnitelma siitä, että minkä kannattaa muuttua mitä kannattaa lähteä uudistamaan?”
00:02:38 Mari: Det var Tuuli som i början ställde en fråga om vart vi är på väg - det skulle vara viktigt att veta hur finländsk livsmedelsproduktionen ser ut på lång sikt. Även tidsperspektivet är viktigt att komma ihåg. Man pratar och pratade under i konferensen om olika kvartal och kvartalekonomin. Men om vi nu tar skogen och skogs-språk som ett exempel, som det sades under dagen, så kan ett kvartal vara 25 år om man tänker på skogens tillväxt. Bland annat Kari lyfter fram det där med olika tidsperspektiv som vi lever med. Vi vill vara koleutrala senast år 2035, men skogen behöver en längre tid för sin tillväxt.
00:03:42 Kari: ”Mutta sitten täällä aikaisemminkin kuultiin päivän aikana sitä, että maankäyttösektorin se kvartaali saattaa olla se 25 vuotta niin kuvitelkaa, että tavallaan me yritetään ynnätä 2 aikataulua. Yksi josta toinen elää paljon nopeammalla aika syksyllä kun toinen elikkä maankäyttösektori ei välttämättä kerkiä niin kun kasvattamaan niitä hiilinieluja tässä vajaassa viidessätoista vuodessa”.
00:04:02 Christel: Ja, det där tror jag speciellt andra människor som inte förstår sig på lantbruk och skogsbruk har svårt att förstå att vi pratar om väldigt långa omloppstider inom skogsbruket.
00:04:21 Mari: Margareta, som jobbar på ProAgria, så sa bra att hållbarhet är inte bara den ekonomiska eller ekologiska, sociala hållbarheten som man ofta pratar om, utan det är mycket mera där.
00:04:38 Margareta: ”Mutta myös korostan elintarviketurvallisuutta, mikä on hyvin tärkeä sekä tuottajalle että kuluttajalle ja tää on sellainen mistä maassamme vielä tarvitsee vaalia”.
00:04:52 Christel: Det är bra att komma ihåg att många åtgärder som vi gör både på gårdarna, och i skogen så är egentligen klimatåtgärder utan att vi tänker på det.
00:05:05 Päivi: ”Täytyy ehkä ensinnä sanoa, että kaikenmoisia toimia on tullut tehtyä, mutta ei ole tai niinku tuotantoa parannettua, mutta en ole tehnyt niitä sen takia ilmaston näkökulmasta että haluan parantaa tai ilmassa toimena vaan se että on niin. On halunnut parantaa vaikka satoa esimerkiksi tai maan kasvukuntoa, mutta se on nyt vaan samalla se tarkoittanut sitä, että ne on ilmaston kannaltakin ollut ollut sitten hyväksi”.
00:05:30 Christel: Jordbrukare Päivi, som har en dikobesättning i Jalasjärvi, så berätta om hur hon praktiskt egentligen hade gjort en klimatåtgärd, men egentligen hade hon ändrat betesgången för djuren, vilket ledde till att hon inte behövde tilläggsutfodra djuren så mycket under sommaren. Och det här var då genom de åtgärderna som hon vidtog så hade direkta effekter på klimatet.
00:06:00 Mari: Och samma kom flera gånger fram att om man ökar produktionen så ökar man kolbindningen och det är klimatåtgärder. Sen om vi går till skogen så Kalle sa att vi har ganska bra data om skogen i Finland och det är en framgång som vi har.
00:06:22 Kalle: ”Joo, mä sanoisin yksi onnistumisena, että mitä viimeisen 10 vuoden aikana vaikka on tapahtunut tässä maankäyttöpuolella, niin maanomistajilla on paljon enemmän tietoa käytettävissä ja sähköistä tietoa kuin aikaisemmin eli vaikka metsäpuolella se näkyy niin, että vaikka metsään.fi palvelussa, joka on kaikki metsänomistajan käytössä, niin se on tosi paljon, kaikenlaisia karttatasoja mitä voi omistaa metsistään katsoa, monimuotoisuuteen, vesiin liittyen, mitä vaan niin ihan toisella se työkalut mitä oli aikaisemmin ja nää on kyllä sellaisia, että ne metsänomistajia myös kiinnostaa”.
00:06:55 Christel: Ja, skogsdata, var och en av oss kan gå in på min skog.fi och där studera skogsdata som finns tillgängligt. Tapio, som Kalle representerar, ger ut rekommendationer för skogsvård och de har också uppdaterats nu så det innehåller mycket information om klimatvänligt skogsbruk. Det kan ju vara bra att vi alla går in och tittar att vilka är rekommendationerna idag inom skogsbruket för att jag tror att de här är så pass nya så att alla inte känner till dem, men de kom tydligt fram här på konferensen.
Andra exempel, som Kalle lyfter upp, var det att han hade både planterat och sått skog och hade då också som mål att producera blandskog framöver. Hur tycker du att det här ligger i linje med målsättningarna?
00:07:48 Mari: Det är nästan den viktigaste, eller lättaste åtgärden också för skogsägaren att göra någonting bra för klimatet.
00:07:57 Christel: Ofta i den här debatten eller diskussionen, så brukar man ju nog säga att målet inom lantbruket och skogsbruket är att vi ska lämna gårdarna eller skogen i bättre skick än när vi själva tog emot den och det där är en sak som man också tog fram här.
00:08:17 Mari: Åtgärderna måste vara sådana som möjliggör framtidens ägare att välja sina favoriter.
00:08:25 Christel: Ja, det var ju precis som han sa, att på vilket sätt har den nuvarande ägaren bundit upp den kommande ägaren, för det där kan ju verkligen vara om man tar över en gård eller en skog, att vilka åtgärder har man vidtagit nu och vilka möjligheter ger det framöver?
00:08:45 Mari: Sen kommer vi till utmaningar och det var Tuuli som sa att det faktiskt finns två stora utmaningar och de är kostnaderna - vem betalar - och sen det här allmänna diskussionsklimatet som är utmanande. Men det här med kostnader, det skulle vara fint, Tuuli menade det, om vi får privata sektorn med, om vi får dem att stödja åtgärder, helst med pengar, så ger det mer motivation för markägaren.
00:09:20 Christel: Ja, Tuuli hade i den här boken som hon har skrivit, Maaseudun Tulevaisuus, intervjuat många landsbygdsföretagare och de lyfter fram diskussionsklimatet - det skulle vara bra att människor har en större förståelse över hur det är att producera mat och livet på landet.
00:09:42 Mari: Ja, att inte alltid ta fram de negativa sidorna i diskussionen utan hittar de positiva.
00:09:51 Christel: Positiv inställning; det är ju nog motiverande för allihop och jag tror också, som hon också nämnde där, att motsatsförhållandet stad mot land, skulle vi förstå varandra bättre så skulle vi inte ha så stora motsättningar och man skulle som helt enkelt uppskatta varandras arbete mera.
00:10:13 Mari: Ett viktigt tema var flexibiliteten som Kari berättade om. Jordbrukarna saknar det där flexibiliteten i åtgärderna. Det skulle vara motiverande att man får välja själv vilka åtgärder passar för mig på mitt område.
00:10:34 Christel: ..och på min gård som ju kan skilja sig från grannens gård också till exempel.
00:10:40 Mari: Sen kom det frågan om hur vi löser, hur kommer vi att nå de mål som vi har och Tuuli sa bra att det är frågan om samspel. Vi kan inte ta en bransch eller en sektor som måste lösa alla problem utan det behövs samarbete.
00:10:59 Christel: Säkert behöver man då också på något vis dirigera om inom samhället på många olika sätt, till exempel i praktiken odling på torvmark? Hur tänker du kring det?
00:11: 14 Mari: Som Tuuli sa, så vi har produktiva marker och de får vara produktiva också i framtiden. Vi borde skräddarsy åtgärder så att vi ser mer detaljerat var ligger vilka marker och planera åtgärderna enligt det.
00:11: 32 Christel: Menar då alltså att vi kunde som lämna bort ur produktion vissa, men också då få betalt för det är att vi lämnar bort dessa ur produktionen, eller hur ska vi tänka kring det här?
00:11:42 Mari: Ja, precis så att det blir kostnadseffektivt. Som vi alla vet så är kostnaderna en utmaning för företagaren, så han måste få inkomsten.
00:11:55 Christel: Hur motiverad är man att producera? Här har vi alla i samhället en viktig funktion, att vi uppmärksammar, stöder och visar vårt intresse för den livsmedelsproduktion som sker i Finland. Finns det inte någon lönsamhet så finns det nog inte heller någon produktion, åtminstone inte någon klimatvänlig produktion. Det här konstaterar Margareta och det här var alla i panelen eniga om.
00:12:23 Mari: I rekommendationer för skogsvård hittar man också rekommendationer hur man kan stöda mångfalden i skogen genom olika åtgärder.
00:12:35 Christel: Ska vi tänka endast på klimatfrågor eller ska vi tänka endast på frågor om den biologiska mångfalden eller får vi de här två på något sätt att jämkas samman så att alla drar nytta av det arbete som man utför? Har du någon tankar och idéer kring det?
00:12:54 Mari: Mångfalden nämndes redan i första panelen, både mångfalden och klimatåtgärder stödjer varandra.
00:13:08 Christel: Ja, det skulle vara viktigt att vi har en gemensam målsättning att vart vill vi riktigt?
Om vi nu då går över till en sammanfattning av den här paneldiskussionen så sammanfattade Henna den mycket bra. ” Vi glädjas åt framgångar och ger erkännande för dem. Samtidigt erkänner vi att det finns mycket kvar att göra. Arbetet kräver långsiktig planering och samarbete bland alla parter”.
Tack Mari, för att du var med mig och gjorde den här podcasten. Den är gjord inom ett projekt som heter KOMIO och som handlar om klimatkompetens inom markanvändningssektorn. Projektet finansieras av jord- och skogsbruksministeriet. Vi är totalt nio yrkeshögskolor inom bioekonomi som tillsammans jobbar med dessa frågor. Vi publicerar studiematerial på den öppna lärresursen AOE.fi och vi använder också Agrihub som en kanal för att komma ut med webbinarier och bloggar och annat som vi gör inom projektet. Ta gärna del av materialet!