Välfärdsteknologi under uppbyggnad – nu ser vi betydelsen av digital teknik

Artikeln har publicerats i Vasabladet 1.8.2020 och hittas via denna länk >> https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/387006

Under coronapandemin har vi sett betydelsen av digital teknik, då arbetet och skolgången i många fall kan fortsätta nästan som förut. Med teknikens hjälp håller man kontakt och har möten på distans. Även inom social- och hälsovården har verksamheten påverkats av coronapandemin. Många social- och hälsovårdsorganisationer i vår region tog snabbt i bruk olika digitala lösningar, i vissa fall över en natt.

Förutsättningarna för att använda sig av digitala arbetssätt och hjälpmedel har funnits sedan länge, men man har trots detta varit försiktig med att introducera nya digitala lösningar.

Numera använder både patienter och personal digitala verktyg betydligt mer än tidigare. På Vasa Centralsjukhus har exempelvis en applikation för att spåra smittspridning testats, och när fysiska möten var förbjudna fungerade digitala samtal och virtuella läkarbesök som ett komplement och som en möjlighet att ses. Den pågående coronapandemin har påskyndat den digitala transformationen också inom vården.

Välfärdsteknologin erbjuder nya, innovativa lösningar för att trygga människors välfärd och täcker ett brett område av service inom social- och hälsovården. Exempel på välfärdsteknologiska lösningar som redan är etablerade och som är i användning i vår region, både hos enskilda och hos dem som erbjuder välfärdsservice, är videokommunikation som möjliggör hemvård på distans, gångrobotar som stöder rehabiliteringen hos personer med rörelsehinder, liksom VR (Virtual Reality)-glasögon som stimulerar till fysisk aktivitet.

Tekniken (som ofta är digital) används för att klienter och patienter ska kunna behålla eller öka känslan av trygghet, och för att man ska ha möjlighet att vara aktiv, självständig och delaktig. Även om den nuvarande coronapandemin är utmanande har den lett till en mängd nytänkande lösningar.

Många av de lösningar som nu tagits i bruk är här för att stanna, och de banar dessutom väg för nya lösningar. Nya arbetssätt och metoder kommer att leva vidare även då livet återgår till det mer normala. Då pandemin är över bör de utvärderas, speciellt med tanke på vårdkvalitet och patientsäkerhet.

I post-corona-världen förväntas användningen av teknologi ytterligare öka och nyttjas som ett komplement speciellt i riskfyllda jobb. Robotar används på sjukhus för att på egen hand både dela ut mat och desinficera ytor i patientrum, vilket skyddar både patienter och vårdpersonal.

Enligt Barbara Czarniawska, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg (SvD 20.4.2020) har fördelarna med teknologi och robotar inom vården blivit synliga i och med coronapandemin. Man bör dock komma ihåg att teknologin också medför utmaningar.

Digitaliseringen gör vården mer komplex, och både patienter och vårdpersonal bör vara kunniga för att ha möjlighet att delta och dra fördel av de möjligheter som det digitala för med sig. Teknologi kan inte ersätta vårdpersonal, men teknik kan till viss del ersätta vad personalen gör.

Även om tekniken utvecklas och används i större utsträckning än i dag, bör det fortsättningsvis finnas tid för människor att mötas. En ökad användning av välfärdsteknologi skapar möjligheter för att framtidens personal också har tid för att möta människor.

Det finns redan ett starkt kunnande i Vasaregionen i välfärdsteknologi. Numera kan man studera välfärdsteknologi på Åbo Akademi. Och på Yrkeshögskolan Novia erbjuds en specialiseringsutbildning i hälsoteknologi för hemvårdare. Samarbetet inleddes också mellan Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia för ett år sedan.

Tillsammans utvecklar vi som bäst inom ramen för projektet Vasa Inno Care en virtuell verklighet i hemmiljö för att känna igen säkerhetsrisker i hemsjukvården, och samtidigt utvecklar vi en ny lösning för en humanoid, social robot som hjälper vårdpersonalen att ta emot patienter. Dessutom skapades ett regionalt nätverk kring välfärdsteknologi (Vaasa Welfare Technology Ecosystem).

Nätverket möjliggör för universitet och högskolor, offentlig sektor, företag och föreningar att samarbeta kring smarta människocentrerade välfärdsteknologiska lösningar i Österbotten. I framtiden prioriterar nätverket områden som telemedicin, medicinoptimering, artificiell intelligens (AI), hälsoturism, liksom förvaltning av offentliga sektorn och utbildning inom social och hälsovård. Dessa satsningar ger vår region en god plattform för högklassiga forskningsresultat och för innovativ verksamhetsutveckling inom social- och hälsovården framöver.

Artikeln bygger på de gemensamma projekten mellan YH Novia och Åbo Akademi gällande välfärdsteknologi:

Vasa InnoCare (finansiärer: Europeiska Regionala Utvecklingsfonden/Österbottens Förbund, Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia). Projektet utvecklar, testar och utvärderar innovativa människocentrerade, etiska, meningsfulla tillämpningar inom hälsorobotik och Virtual Reality. Projektledare: Linda Nyholm.

Vaasa Welfare Technology Hub (finansiär: Högskolestiftelsen i Österbotten). Projektet enar regionens aktörer inom välfärdsteknologi till ett nätverk för gemensam forskning och utveckling. Nätverket ingår i det internationella nätverket ECH Alliance. I regionen samarbetar följande aktörer i nätverket: Vasa sjukvårdsdistrikt, Österbottens Förbund, Vasa stad, Österbottens Föreningar r.f., Kust-Österbottens företagare, Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia, Vasa Yrkeshögskola, Vasa Universitet, Vamia och Yrkesakademin. Koordinator: Tony Pellfolk.

Projektgrupp/Författare:

Linda Nyholm, Åbo Akademi

Annika Wentjärvi, Yrkeshögskolan Novia

Viveka Öling-Wärnå, Yrkeshögskolan Novia

Anne Hietanen, Yrkeshögskolan Novia

Dennis Bengs, Yrkeshögskolan Novia

Melanie Rydgren, Åbo Akademi

Susanne Hägglund, Åbo Akademi

Yvonne Backholm-Nyberg, Åbo Akademi