Tälja vår framtid – nya innovationer ur ved

Otto Långvik, specialforskare vid Yrkeshögskolan Novia, reflekterar kring framtida användningsmöjligheter för ved i essän som publicerats 1.2.2020 i Vasabladet. 

Uttdrag ur essän: 

Finns det något bättre än att få vandra igenom en naturskön skog en vacker vårdag? Att få känna hur solstrålarna tränger igenom trädkronorna och värmer ansiktet. Vi kommer alla ihåg hur den friska skogen doftar i våra näsor då vintern ger vika och snön smälter. Skogen har alltid betytt otroligt mycket för oss här i Finland, så kommer det också att vara i framtiden.

Forskningen på Yrkeshögskolan Novia har ofta en praktisk anknytning. Forskarkollegiet inom bioekonomi på Novia har för tillfället flera intressanta projekt på gång såväl inom akademisk grundforskning som mera tillämpad verksamhet.

Vi försöker bland annat förstå hur klimatförändringen påverkar vår omgivning med att studera vattendragens kvalité och hur olika organismer, som lever i de kustnära miljöerna, klarar sig. Själv har jag valt att försöka utveckla nya och hållbara tillämpningar som bygger på att utnyttja vedbaserat material och tillämpa dessa inom miljövård för att bevara och skydda den omgivande naturen.

"Vi försöker bland annat förstå hur klimatförändringen påverkar vår omgivning med att studera vattendragens kvalité och hur olika organismer, som lever i de kustnära miljöerna, klarar sig."

Framtidsvisioner är ett aktuellt ämne. I och med det nya decenniet, samt de pågående kraftiga förändringarna i samhället, har flera organisationer försökt förutspå vilka de väsentligaste trenderna kommer vara. SITRA har nyligen publicerat en läsvärd rapport och deras uppfattning, liksom många andras, är att bioekonomin kommer ha en mycket viktig och betydande roll i framtiden.

Vad betyder då bioekonomi? Enligt en nationell strategi innefattar bioekonomi fyra fokusområden: energi, mat och föda, material och produkter, tjänster.

Och varför är bioekonomin så viktig? Jo, bioekonomin förväntas, bland annat, möjliggöra en kraftig reducering i behovet av fossila råmaterial och ersätta dessa med miljö- och klimatmässigt mera hållbara alternativ. De flesta förväntar sig att de nya råmaterialen kommer att bestå av biomassa, framför allt lignocellulosa.

Idag används ved, som är den volymmässigt största tillgängliga biomassan, främst till cellulosa, papper, kartong och sågvirke.Tillgången till virke kommer fortsättningsvis vara en värdefull resurs, fastän efterfrågan på papper minskar. Glädjande nog har den finländska cellulosans åtgång ökat de senaste åren.Cellulosan är inte den enda inkomstkällan för de moderna fabrikerna och bra så, för cellulosans andel i ved är endast cirka 40 procent. De två andra betydande komponenterna i ved är lignin samt hemicellulosa och bådas andel i ved är omkring 25 procent.

I sulfatprocessen, som vanligen används idag för att framställa cellulosa, återfinner man största delen av ligninet och hemicellulosan i ett materialflöde som kallas svartlut. Svartlutet tas tillvara och utnyttjas som bränsle i stora förbränningsanläggningar, sodapannor, som producerar enorma mängder bioenergi i form av elektricitet och värme till nytta för det omgivande samhället. Men i framtiden borde vi använda lignin och hemicellulosa till nya produkter, material och tillämpningar förutom till värme och el.

Att framställa nya material kräver ofta nya metoder. Utöver den traditionella cellulosaframställningen har man den senaste tiden utvecklat nya bioraffineringsprocesser som skiljer sig betydligt från den traditionella framställningen av cellulosa. Många av dessa nya bioraffinaderiers verksamhet baserar sig på olika extraktionsmetoder. De samarbetsparter som jag har glädjen att arbeta med utnyttjar en speciell typ av hetvattenextraktion.

En fördel som flera av de här nya processerna har, är att man kan ta tillvara de tre största och betydelsefulla komponenterna i ved, cellulosa, hemicellulosa och lignin, med ett högt utbyte och en mycket högre renhetsgrad än tidigare.

Detta möjliggör i sin tur en mycket effektivare vidareförädling av de erhållna fraktionerna och öppnar helt nya möjligheter att tillverka produkter som eventuellt kunde ersätta sådana saker som man tidigare framställt ur fossilt råmaterial.

"En av målsättningarna i projektet som jag för tillfället driver är att utveckla nya material som kunde absorbera olika organiska föroreningar.

Essän kan läsas i sin helhet på Vasabladet: https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/346122