Så får du en god cirkulär och hållbar jul

Cirkulär ekonomi handlar i korthet om naturens kretslopp och strävan efter att avfall inte ska existera, utan ses som råvara till nya produkter. Cirkulär ekonomi handlar också om vardagskunskap och att ta tillvara det som redan finns, skriver Harry Lindell, projektledare vid Yrkeshögskolan Novia i sin essä. 

Uttdrag ur essän: 

"Cirkulär ekonomi är en central tanke i landsomfattande projektet ”Kiertotalous osaamista ammattikorkeakouluihin”, finansierat av undervisnings- och kulturministeriet som Yrkeshögskolan Novia och 18 andra yrkeshögskolor deltar i. Projektets syfte är att modernisera yrkeshögskolornas utbildning så att hållbart tänkande blir en viktig del av projekt och studier kring biologiskt och tekniskt kretslopp samt affärsmodeller som även stöder lokal ekonomi.

Men cirkulär ekonomi är inte bara något för högskolorna att fundera på, inför julen kan man som konsument försöka tänka hållbart och cirkulärt. Behövs det en stor hög med julklappar under granen och måste vi införskaffa mängder av mat som inte blir uppätet?

Förr i världen, när folket inte levde i överflöd betedde man sig annorlunda. Man hade inte råd eller behov av att köpa oändligt många julklappar och i butikerna fanns det ju inte heller ett överflöd av saker som skulle ha lockat konsumenten att köpa presenter. Barnen fick julklappar, men det kunde delvis vara samma julklappar som de fått ett tidigare år. Barnen lekte med dem och sedan försvann leksakerna för att paketeras in till följande år.

Det har min svärmors mamma berättat om, och hon minns barndomens jular med värme, inte bitterhet. Däremot svärmodern själv säger alltid emellanåt att hon inte hade leksaker att leka med. Man kan fråga sig hur vi ändrat så, på så kort tid. I min barndom bestod julkalendrarna av papper med bilder som överraskningar. I dag är julkalendrarna fyllda med choklad i plastförpackningar. De gamla julkalendrarna kunde brännas eller i dagens läge föras till pappersåtervinningen. Men cirkulär ekonomi förr i världen var ännu mer finurlig. Mina barn har ärvt sin mors julkalender som är gjord av 24 tändsticksaskar och varje år fylls den med något smått. I år önskas choklad in i den, en chokladjulkalender utan plast.

På samma sätt kan till exempel omslagspapper återanvändas. I vår familj kommer vanan från min frus familj. På julafton är det roligt att hitta samma presentpåsar, papper och snören som har använts tidigare år. Då skrattar vi och diskuterar om vi minns varifrån pappret kommer och vad som fanns i den för fem år sedan. Någon gång måste den som ger gåvan varna; där finns sedan inte något från Boss eller Stockmann, för nu är det pappret återanvänt. Julen blir rolig och cirkulär!

Under de senaste åren har vår familj också i högre grad köpt julmaten lokalt, det som vi inte kan eller orkar tillverka själva. Förra året köpte vi till exempel alla lådor från lokala reko-ringen. Det är också roligt att träffa lokala producenter och det känns bra att bidra till den lokala ekonomin på ett litet vis."

Essän har publicerats i Vasabladet 7.12.2019 och kan läsas i sin helhet på Vasabladet.fi: https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/334494'

Foto: Harry Lindell