Högskolornas nya avtalsperiod – ändrar något?

Ledartexten har publicerats i Svängrum-e i juni 2021. 

Alla yrkeshögskolor och universitet har från årsskiftet gått in i en ny fyraårig avtalsperiod med Undervisnings- och kulturministeriet (UKM). Yrkeshögskolan Novias nya strategi, Novia 2030, syns starkt i det målavtal som vi förhandlade fram med UKM. Att vi med UKM är överens om den strategiska riktningen är naturligtvis viktigt. För Novia kan utsikterna för avtalsperioden i det här skedet bedömas som stabila till den del vi själva kan påverka utvecklingen och finansieringen.

Vad kommer då att ändra under den nya avtalsperioden? Vi kommer att se både fler studerande och fler examina, i linje med regeringens och UKM:s ambitioner samt arbetskraftsprognoser som visar att allt fler unga vuxna kommer att behöva högskoleexamen. År 2030 borde hälften av 25–34-åringarna ha högskolexamen och dit är det ännu en lång väg.

Vi kommer också att se en fortsatt digitalisering av både lärande och tjänster för studerande. Det gångna årets erfarenhet av distansstudier visar att utvecklingen innebär både möjligheter och utmaningar. Vi har lärt oss mycket under året och kan säkert hitta en bra balans mellan när- och distansundervisning. Staten satsar tiotals miljoner på digitalisering i högskolorna fram till 2030 och landets alla högskolor deltar i det gemensamma projektet Digivisionen 2030, som ska skapa en serviceplattform, stöda digital pedagogik och förändringsarbete.

Vidare fortsätter verksamheten inom kontinuerligt lärande att växa för att säkerställa att arbetskraften har den kompetens som arbetsmarknaden behöver. För individen betyder det att man ska hålla sig arbetsmarknadsrelevant genom kontinuerlig uppdatering av sina kunskaper. Det kommer alltså att finnas bättre möjligheter att gå omfattande fortbildningar.

I högskolornas målavtal och också i UKM:s tilldelning av strategimedel ser man tydligt en stark internationaliseringsambition. Högskolorna har tilldelats resurser för att tillsammans stärka det internationella samarbetet inom valda geografiska områden, så som Kina, Indien och Afrika. Det internationella samarbetet kan till exempel handla om att stärka Finland som varumärke, att främja forskningssamarbete eller att rekrytera studerande. Andelen utländska studerande kommer att öka de närmaste åren. En viktig målsättning är att de utländska studerandena också stannar kvar efter examen. Vid Novia har vi nyligen anställt en integrationskoordinator för att stöda detta.

Flera av de ovannämnda punkterna handlar i grunden om samma sak, att säkerställa att det finska samhället har kompetent och tillräcklig arbetskraft också i framtiden. Det sker genom fler högskoleexamina, mera fortbildning och fler internationella studerande som efter examen vill bygga sin framtid i Finland.

Men målsättningar är en sak, resurser en annan. Regeringen har under senare tid gjort punktinsatser genom att finansiera fler nybörjarplatser och stöda omfattande fortbildningsprogram, något som Novia framgångsrikt dragit nytta av till exempel inom byggnadsbranschen. Den långsiktiga finansieringen, speciellt i efterdyningarna av Covid-19 pandemin, måste tyvärr ändå bedömas som mycket osäker. Några löften har heller inte getts. Faran är överhängande att de större studerandevolymerna inte kommer att åtföljas av en motsvarande ökning i finansieringen, vilket innebär minskande resurser per studerande. Att bemästra detta kräver kreativitet, nya sätt att jobba och ett tätare samarbete med andra utbildningsanordnare och arbetslivet.

Så tillbaka till frågan om vad som ändrar under den nya avtalsperioden med UKM – man kan väl säga ”inget och allt”. En utveckling i den ovan beskriva riktningen är logisk och väntad med tanke på samhällsutvecklingen och den växande kompetens- och arbetskraftsbristen. Jag ser ändå en tydlig förändring i att förväntningarna på högskolorna är tydligare än tidigare, detta syns speciellt gällande fler högskoleutbildade och rekrytering samt integrering av internationella studerande. För att det här arbetet ska lyckas behöver vi stärka samarbetet mellan högskolorna, arbetsgivarna och myndigheterna.