Vart rinner ditt avloppsvatten?
Kolumnen har publicerats i Västra Nyland 2.3.2021.
Vad kunde vara mera underbart än att få njuta av en vintrig, gnistrande skärgård med istäckta vidder? Vår kustmiljö och skärgård är unik, bokstavligt talat, också i ett globalt perspektiv. På Novias engelskspråkiga utbildning ”Sustainable Coastal Management” har drygt tre fjärdedelar av studerandena utländsk härkomst. Tänk er vilken enastående kontrast de här studenterna upplever då de går ut på isen en solig vinterdag i Västnyland, jämfört med en smogfylld vardag i en asiatisk miljonstad.
Men vår kustmiljö är unik också ur ett annat perspektiv: Vi har en mängd miljöproblem i Östersjön. Motsvarande fenomen återfinns på flera håll, men få hav och innanhav har så många och allvarliga miljöproblem. Eutrofieringen toppar ofta nyhetsrubrikerna på somrarna och visst är det sant att övergödningen är ödesdiger för vår skärgård. Ett ämne som diskuteras mera sällan är förlusten av biodiversitet. Visste ni att förlusten av biodiversitet är ett mycket allvarligt hot mot mänskligheten? Forskarna inom området är övertygade om att detta hot är mycket mera allvarligt än till exempel klimatförändringen.
En sak som påverkar biodiversiteten är kemikalier och medicinrester som vi släpper ut i naturen. Redan i ett par decennier har det varit känt att hormonrester har en inverkan på könsfördelningen i fiskstammarna utanför reningsverk, vilket i sin tur kan påverka deras fortplantningsförmåga. År 2017 publicerade HELCOM en diger rapport om situationen gällande medicinrester i Östersjön. Vår höga levnadsstandard ger oss möjligheter att använda olika ämnen i en omfattning som inte var tänkbar bara för exempelvis ett halvt sekel sedan och en stor del av de läkemedel som vi använder kommer ut ur oss och hamnar i avloppet. Fastän läkemedel och kemikalier i miljön är ett aktuellt problem och av betydelse, diskuteras de ändå relativt sällan. Varför det? Jo, antagligen för att mekanismerna och fenomenen med kemikalier ute i naturen är komplexa och invecklade. Kausaliteter och samband i miljön är mycket svåra att påvisa och forskarna har inga klara och entydiga svar.
Jag handleder för tillfället ett examensarbete där en av våra studerande forskar i ett av de problematiska läkemedlen. I arbetet klargörs i hur stor utsträckning läkemedlet, som finns i våra avloppsvatten, upptas av dammusslor. I arbetet kan man konstatera att i akvarier med musslor sjönk koncentrationen av läkemedlet snabbare än i akvarier där det inte fanns musslor, och att minskningen var proportionell till mängden musslor. Dylika forskningsprojekt behövs för att vi ska få en mera heltäckande bild än vi har i dag av hur läkemedel och kemikalier växelverkar i naturen och påverkar vår omgivning.
Tänk på det nästa gång du spolar toaletten. De läkemedel som du ätit och följaktligen pinkat i toalettstolen kan vara utgångsmaterial för ett forskningsprojekt vid Novia.
Otto Långvik är specialforskare vid Forskarkollegiet inom bioekonomi vid Yrkeshögskolan Novia i Raseborg