Tänk som en permakulturist!
Kolumnen har publicerats i Västra Nyland 20.7.2021
Inom permakulturen lär man sig att utgå från sina egna behov och resurser då man gör upp planer för odling och djurhållning. Efter att ha koordinerat en utbildning i permakultur och regenerativt jordbruk under ett och ett halvt år har vi kommit fram till att alla kunde ha nytta av att tänka lite mer som en permakulturist.
Permakultur handlar inte bara om ekologi, utan också om ekonomi och omsorg om människor. Man uppmuntras att främja och värdesätta mångfald, att använda och hållbart hushålla med förnybara resurser och tjänster. Här menas Inte bara naturresurser utan det gäller även att i allra högsta grad se sig själv som en förnyelsebar resurs. Förnyelse, eller regeneration, sker då kretsloppen är obrutna och då (eko)systemen är mångformiga och mångfaldiga. Förnyelse är en självförstärkande process som sker genom hela system då nätverken är förgrenade och kopplade till varandra. Just förgreningarna och kopplingarna är det som skapar resiliens i systemet, det finns många vägar att gå och många möjligheter till förnyelse.
Att studera permakultur börjar med att man måste ta ett steg tillbaka, iaktta och se på saker från rent bord. Växelverkan mellan introspektion och omvärldsanalys är viktigt. Vad har jag för behov, vilka resurser har jag och vilka resurser finns i min omgivning? Självkännedom och ett analytiskt grepp är viktigt. Vad vill jag och vad kommer det att kräva att förverkliga mina planer? Återkoppling och utvärdering är viktigt. Är mina planer genomförbara med de resurser jag har, om inte hur ska jag anpassa mina planer så att mina resurser räcker till? Resurser kan vara allt från odlingsmark, jordmån, organiskt material till kompost, och tillgång till vatten som tid, nätverk, kunskap, hjälpande händer och bollplank.
På en kurs i permakultur lär man sig att analysera, planera och att tänka i system och processer. Vad behöver jag nu, vad behöver jag sen och vad kan finnas lite längre bort? Det gäller att tillämpa små och resurssmarta lösningar och att interagera och samspela. Det här leder ofta till att man ser omgivningen med nya ögon och kanske ifrågasätter vardagliga saker i sitt liv. Vad processen leder till kan man inte alltid veta på förhand. Ringarna på vattnet kan nå långt. Det kan börja med att du planterar bärbuskar och äppelträd ihop i din lilla villaträdgård för att skapa en så kallad perenn samodling eller skogsträdgård mer familjärt, och med lite tur så har resan bara börjat där. Till nästa kanske du funderar på vad du vill ha nära, kanske det är örterna och salladen du vill ha nära till köket medan bärbuskarna och äppelträden blir en oas för avkoppling. Vattnet från taket kan samlas i en liten damm som ligger nära grönsakslandet som behöver vattnas på sommaren. Ja och grannen var visst också lite intresserad, kanske ni anlägger något tillsammans? Blir det sedan för många zucchinin, så kan du alltid sälja på närmaste REKO. Det ordnar sig!
Marianne Fred och Heidi Barman-Geust
Yrkeshögskolan Novia i Raseborg.