Restaurera natur, tjäna pengar och simma i ett renare hav

7.6.2023
Stefan Heinanen

Kolumnen har publicerats i tidningen Västra Nyland 6.6.2023. 

I kölvattnet av EU:s förslag till förordning om restaurering av natur har främst kritiska röster hörts. Förordningen har mer eller mindre stämplats som en total katastrof för hela den finska befolkningen. En relativt normal reaktion då en förändring föreslås. Visst finns det utmaningar med förordningen men fördelarna är många.

Vi har övergödda vattendrag, kraftiga algblomningar och döda bottnar. Klimatet förändras i så snabb takt att naturen inte hinner anpassa sig. Allt detta och mer leder till att våra ekosystem inte fungerar optimalt. Vi går miste om viktiga ekosystemfunktioner och därmed tjänster som naturen ger oss som möjlighet att simma, fiska, jaga, odla eller bara njuta av naturen. En välfungerande natur binder kol och på så sätt bidrar till att minska koldioxidhalten i luften. En dåligt fungerande natur, däremot, avger ofta koldioxid och kostar oss pengar, då vi går miste om de tjänster den erbjuder oss. Tjänster som vi ofta tar förgivet. Detta är någonting som sällan nämns medan kostnader för föreslagna restaureringsåtgärders oftare lyfts upp på bordet. Varför?

Biodiversiteten, mångfalden i vår natur, fortsätter att minska, något som diskuterades livligt i Montreal i höstas. Världens ledare enades då om att vi måste ta vara på vår natur genom att både skydda och restaurera den. Men, vad kan vi då göra, här i Finland?

En bra åtgärd, bland andra, är att fortsätta med att bygga våtmarker. Något många redan börjat med. Våtmarker har under decennier utdikats och förstörts i vårt land, vilket är en bidragande orsak till övergödningen av Östersjön och en minskande biodiversitet. Antalet hotade fågelarter i finländska våtmarker har till exempel ökat drastiskt, från 11 till 27 mellan åren 2000 och 2019, enligt BirdLife Finland. Populationsstorlekarna av dessa karismatiska sjöfågelarter har grovt räknat halverats sedan 1990-talet till både fågelskådarnas och jägarnas förtret.

Genom att återställa eller bygga nya våtmarker kan vi återskapa habitat för fåglarna och andra arter samtidigt som vi kan rena vatten från våra åkrar och skogar vilket kan förbättra vattenkvaliteten i våra vikar. Som sagt är detta arbete redan i full gång, men en överblick av vad allt som pågår saknas. Därför har vi nu på Yrkeshögskolan Novia startat upp ett projekt där vi tillsammans med studerande försöker kartlägga var våtmarker byggts i västra Nyland och var det kunde löna sig att bygga nya våtmarker. Vi undersöker också hur ett urval av dessa våtmarker fungerar, dvs deras förmåga att minska på näringsämnen som rinner ut i havet. I mån av möjlighet studerar vi också hur biodiversiteten förändras. Intresserade som vill och kan bidra med information om byggda våtmarker kan delta i en undersökning som för tillfället är öppen och hittas via Novias webbsidor. Senare kommer en karta på samma webbsida att publiceras där allmänheten kan få en inblick i var våtmarkerna finns och var det potentiellt kan löna sig att bygga nya våtmarker.

Det kan faktiskt vara en bra idé att restaurera natur. En välfungerande natur har visats inverka positivt på människors hälsa och välbefinnande och har till och med visats förbättra ekonomin. Det finns till exempel en utredning som indikerar att varje investerad euro i restaureringsåtgärder resultera i en vinst på 8 till 38 euro på längre sikt. Så varför inte?

Stefan Heinänen är utbildningsledare för utbildningen Sustainable Coastal Management vid Yrkeshögskolan Novia i Raseborg

 

Skribent:
Stefan Heinänen