Mot ett mer hållbart livsmedelssystem

Kolumnen har publicerats i Västra Nyland 2.7.2024. 

Som projektledare vid Yrkeshögskolan Novia har jag förmånen att arbeta med spännande initiativ inom hållbar livsmedelsproduktion. I takt med att klimatförändringarna blir alltmer påtagliga, blir det också tydligare att vårt livsmedelssystem behöver en omställning. På Novia driver vi projekt som syftar till att göra livsmedelssystemet mer motståndskraftigt och hållbart.

Agroforestry eller trädjordbruk som det heter på svenska, är en av de metoder vi fokuserar på. Inom trädjordbruk kombineras träd och buskar med odling och djurhållning för att skapa ett mångsidigare landskap. Detta ökar inte bara den biologiska mångfalden, utan bidrar också till att förbättra jordhälsan. Träd och buskar med djupa rotsystem skapar ett nätverk av rötter som bidrar till att minska erosionen, binder vatten och näringsämnen samt främjar kolinlagringen.

Trädjordbruk är egentligen ett samlingsnamn och inbegriper fler olika odlingssystem där träd ingår. Skogsträdgård, alléodling och produktiv kantzon är några exempel. På Novia pågår för tillfället ett projekt där vi testar alléodling. På pilotområdet i Kyrkslätt har vi planterat rader med träd (fruktträd men även virkesträd), bärbuskar och rabarber. Mellan raderna finns alléer där det är möjligt att odla spannmål, grönsaker, vall eller varför inte blommor. Det är även möjligt att ha betesdjur i alléerna. Vi vill testa hur trädjordbruk fungerar i praktiken. Samtidigt har vi samlat några jordbrukare i Nyland som är villiga att planera och testa trädjordbruk på sina egna gårdar. Tillsammans lär vi oss vad som fungerar i finska förhållanden.
Trädjordbruk breddar livsmedelsproduktionen. Perenna system ger en stabil avkastning och jordbrukaren kan dra nytta av sidoströmmar som frukt, bär, nötter och virke. Men man behöver beakta att det i början krävs investering i både tid och pengar och att det tar tid innan trädjordbruk ger avkastning. Därför kan trädjordbruk med fördel kombineras med annuella grödor. Meningen med perenn matproduktion är att hitta lösningar som fungerar på lång sikt.
Att övergå från traditionellt jordbruk till trädjordbruk kräver en förändring i både tänkesätt och praxis. I nuläget är till exempel stödsystemet för jordbrukare inte gynnsamt för denna typ av produktion. Ett sätt att tackla problemet är genom partnerskapsjordbruk där konsumenterna engageras. I början av växtperioden förbinder sig konsumenten att köpa en del av skörden och betalar på förhand. Den ekonomiska risken delas alltså mellan producenten och konsumenten.

Genom vårt projekt hoppas vi kunna inspirera jordbrukare och öka kännedomen om hållbar livsmedelsproduktion hos konsumenterna. Ansvaret för ett hållbart livsmedelssystem ligger nämligen inte bara hos jordbrukarna, utan hos oss alla.

Heidi Barman-Geust, teamledare för fokusområdet hållbara livsmedelssystem vid Yrkeshögskolan Novia