En vårdlärares tankar

Kolumnen har publicerats i Västra Nyland 6.6.2025

För två år sedan startade projektet ”Regionalt till sjukskötare” i Raseborg. Staden visade mod och framförhållning i sin satsning på detta projekt och ville satsa på det kommande rekryteringsbehovet av sjukskötare. Utbildningen av sjukskötare inom projektet är nu halvvägs och jag har haft förmånen att leda projektet.

För mig personligen har det hela tiden varit viktigt att bibehålla ett positivt tankesätt, både när utbildningen i Ekenäs startade och överlag i dessa tider. En sjukskötarutbildning ger dig vägkost för livet, vi utbildar inte bara för ett regionalt behov.

Under dessa två år har mycket hänt i samhället. Välfärdsområdena har inlett sin verksamhet och det har varit mycket omstruktureringar inom vårdens alla områden, även inom specialsjukvården har det skett betydande förändringar. Dessa har för gemene man skapat frustration, förundran och rädsla över vårdens tillgänglighet i framtiden.

Mitt i allt detta måste jag som lärare inom vårdutbildningen tillsammans med studerande tro på en bra vård i framtiden. Det är viktigt att vi också talar för den goda kvalitativa vården. Jag har många gånger förundrats över studerandes orubbliga tro och övertygelse om detta. När man som lärare försöker förmedla den goda vårdens budskap, den som ger en god, värdig, tillgänglig vård åt alla ser jag aldrig i studerandes ögon att de inte också skulle vilja detta. Jag förundras ofta över att de inte blir cyniska och negativa över allt som sker vid sidan om i samhället. Tvärtom, de är motiverade och övertygade om att en sjukskötarutbildning ger en god grund i att kunna påverka hur vården i framtiden kommer att se ut.

Jag blir så lycklig när studerande vågar vara kritiska, de vill ha patientens bästa i fokus. De ser inte på mig med frågande ögon när jag försöker beskriva den goda vården, tvärtom är de övertygade om att det är det de också vill. Det ger mig hopp om en fortsatt kvalitativ vård trots de förändringar som nu sker. Om vi inte tror på den goda vården, vem gör det då och när förändringens vindar sveper över oss är det viktigt att skärpa siktet och fråga oss vad den goda kvalitativa vården är? Oftast är det också den som på lång sikt är den mest kostnadseffektiva.

Jag tänker ofta tillbaka på tillbaka på professor emeritus Katie Eriksson (1943-2019) som var min vägvisare när jag som ung nybliven sjukskötare inledde mina studier i vårdvetenskap vid Helsingfors universitet. Hon citerade ofta uttrycket från Romarbrevet 7:19 i Bibeln. ”Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag”.

Detta kan vi alla ha som tankeställare och undra över vad det då är som styr. Med dessa ord avslutar jag dessa tankar.

Michaela Jalava, sjukskötare, lektor i vård, Yrkeshögskolan Novia.