Sade Kahra: ”Bildkonstnärsskapet – ett yrke i ständig förändring”
Kolumnen har publicerats 17.9.2021 i Vaasa Insider.
Skribenten Sade Kahra är projektledare vid Yrkeshögskolan Novia för ett mångårigt samarbetsprojekt, där fyra finländska yrkeshögskolor utvecklar bildkonstutbildningarna med huvudfinansiering från Europeiska socialfonden. En av partnerskolorna är Yrkeshögskolan Novia med kulturcampus i Jakobstad.
Att övervinna farans år – en utbildningsmodell för bildkonstnärens nya arbete fokuserar på tiden efter studierna, då bildkonstalumners branschorientering på fältet med dess hårda konkurrens och oändliga möjligheter är särskilt kritisk.
Samhällsförändringar speglar sig naturligtvis på konstnärernas arbete, och nya vägar för yrket skapas därefter. Friheten är ju ett nyckelord i konstnärskapet, så utbildningarna vill stödja alla konstnärsbanor, etablerade som nya.
Samtidigt måste det finnas en bas som fungerar på längre sikt, och förstärkandet av en yrkesidentitet blir således en viktig del i utbildningen. Professionalitet är dock normativt till sin karaktär, vilket oundvikligen leder till att vissa yrkesroller tenderar att dominera mer än andra. Exempelvis uppfattningen om den ”fria konstnären”. Vad är egentligen en fri konstnär?
Att övervinna farans år – en utbildningsmodell för bildkonstnärens nya arbete fokuserar på tiden efter studierna, då bildkonstalumners branschorientering på fältet med dess hårda konkurrens och oändliga möjligheter är särskilt kritisk.
Samhällsförändringar speglar sig naturligtvis på konstnärernas arbete, och nya vägar för yrket skapas därefter. Friheten är ju ett nyckelord i konstnärskapet, så utbildningarna vill stödja alla konstnärsbanor, etablerade som nya.
Samtidigt måste det finnas en bas som fungerar på längre sikt, och förstärkandet av en yrkesidentitet blir således en viktig del i utbildningen. Professionalitet är dock normativt till sin karaktär, vilket oundvikligen leder till att vissa yrkesroller tenderar att dominera mer än andra. Exempelvis uppfattningen om den ”fria konstnären”. Vad är egentligen en fri konstnär?
Vad är egentligen en fri konstnär?
Inom projektet har vi intervjuat 51 bildkonstnärer, som utexaminerats från fem olika yrkeshögskolor i Finland. Materialet har legat som bas för en kartläggning av konstnärens nya arbete, som innefattar många av de egenskaper som väntas öka inom det nya arbetet överlag.
Den klassiska konstnärsmodellen som vuxit sig stark framförallt på 60-talet, där en konstnär skapar verk i sin studio som sedan säljes till samlare och muséer, är fortfarande aktuell. Den kräver dock rikligt med metafärdigheter, eller att konstnären har en gallerist eller producent som marknadsför och förmedlar verken.
Det finns relativt få förmedlare i Finland och självklart har de sin egen agenda angående vinst med minsta möjliga risker. En klar majoritet av gallerierna i Finland är faktiskt konstnärsdrivna, vilket gör att galleriförsäljningen är tämligen outvecklad.
Många konstnärer är således företagare, andra väljer att förlita sig på konstnärsstipendier, trots att detta under rådande förhållanden är ett tämligen prekärt alternativ. Flerformsarbete är mycket vanligt bland bildkonstnärer, men vårt socialpolitiska system är illa anpassat för en kombination av inkomsttyper.
Stipendier: en frihetsgaranti eller bekräftelsefälla?
Men till frågan om frihet. En del av de intervjuade konstnärerna tyckte att stipendier garanterar konstnärlig frihet, andra bildkonstnärer tyckte att företagandet ger mer frihet i livet överlag. Konkurrensen om stipendierna är hård, och många önskade de var bättre på att skriva ansökningar. Med andra ord, att kunna ”pitcha” sin idé till en grupp experter i skriftligt format.
Finansiärers sakkunniga kan i många sammanhang koncentreras till ett fåtal personer, vilket såklart sätter prägel på vad som stöds och även söks. I en del länder anses stipendier således som mer styrande än direktkontakt och försäljning till publik.
Vad som menas med frihet är alltså inget entydigt. För många konstnärer i Finland kan ett stödsystem helt enkelt kännas lättbegripligare än en fri marknad med oändliga möjligheter och stora risker.
Stipendier kan dessutom fungera som ett kollegialt erkännande, vilket kan förklara varför många konstnärer tycks hänga upp sig på den finansieringsformen, särskilt strax efter utexaminering.
Är framtidens bildkonstnär en kommunkonstnär?
En bubblande form av konstnärskap är uppdrag inom den offentliga konsten. Detta alternativ kräver ofta företag.
Andra vill arbeta som illustratör i olika former, det kan handla om allt ifrån barnböcker och dataspel till nyare former av användarsnitt inom produktionen av digitala tjänster.
En tredje riktning är de pedagogiska konstnärsformerna, med andra ord arbeten som bildkonstlärare, konstpedagog, sakkunnig eller samhällskonstnär.
I framtiden hoppas jag att vi även kan tala om kommunkonstnärer, och vissa kommuner har redan tagit fasta på det lokala potential som konstnärerna utgör.