Roger Nylund: "Vilka kunskaper behövs i framtidens arbetsliv?"

Kolumnen har publicerats i Vaasa Insider 4.8.2025.

Skribenten Roger Nylund är lektor och utbildningsledare i produktionsekonomi vid Yrkeshögskolan Novia.

Jag ombads att reflektera över mina arton år som lärare vid Novia så här inför min pensionering. En fråga som då genast dök upp i mitt huvud var; vad behöver de unga kunna om fem eller tio år? Den frågan ställer vi oss varje gång då läroplaner och kurser förnyas.

Många förslag har getts. Substanskunnande i varje givet fack är förstås viktigt. Naturvetenskap för ingenjörer likaså. Matematiken har varit ett ständigt diskussionsämne, för att den är viktig och för att kunskaperna verkar försvagas med åren.

Det som jag själv blir mer och mer övertygad om att behövs, är en förmåga att tolka och förstå sin egen roll i samhället och de sammanhang där man jobbar. I en värld där vi tyvärr möts allt mindre och i stället har en skärm som gränssnitt till varandra, riskerar även vår förståelse plattas ut.

Det vore olyckligt, för även i tekniska yrken är det människor vi har att göra med, både som kollegor, kunder och uppdragsgivare. Och så ska vi dras med – och gärna förstå – oss själva dygnet runt!

Så jo, jag tror att en förståelse för det mellanmänskliga är en kärnfråga för att framgångsrikt kunna bygga teknik för en hållbar och bättre framtid.

Som utbildningsledare har jag aldrig varit fundamentalist gällande någon enskild kurs eller enskilt kunnande, inte heller i mina egna ämnen. Jag har alltid varit öppen för att låta studerande som kan ge goda skäl för sin sak byta ut någon enskild kurs i sin individuella läroplan.

Detta har inte gjort mig populär bland kollegorna, och det förstår jag. En lärare som brinner för sitt ämne uppskattar knappast om någon tillåts byta bort det.

Ändå är jag övertygad om att en överblick och helhetssyn är helt grundläggande. Som min lärare på 1980-talet sa: ”Ni ska tänka som ingenjörer, ni ska sova som ingenjörer, ni ska äta som ingenjörer och ni ska sk*ta som ingenjörer”. Fritt översatt: Ni ska tillägna er ett analytiskt naturvetenskapligt tänkande som grund för problemlösning, utveckling och vidare lärande.

Det var kloka ord den gode Vikström yttrade. Samtidigt tror jag att i dag, mer än i går, måste en ingenjör också vara sann ingenjör och sann människa för att parafrasera en känd text.

Förutom det analytiska bör man alltså kunna tillägna sig en humanistisk livssyn som hjälper att förstå de olika kulturer vi i dag möter oavsett om man åker utomlands för att jobba i andra kulturer eller jobbar hemma i Vasa i mångkulturella miljöer.

Jag har haft förmånen att jobba med utbytesstuderande både på hemmaplan och utomlands, och det har lärt mig att kulturell förståelse verkligen är ett livslångt lärande. Alltså bra om det börjar i unga år.

Trots ivriga försök att stänga gränser och vrida klockan tillbaka, finns det knappast någon återvändo till det som aldrig fanns; en monokultur som vissa drömmer om. Bättre alltså att med öppet sinne och nyfikenhet möta de människor som blir en givna på jobbet. För du kan välja din arbetsplats, men inte dina kollegor eller kunder.

Sedan ännu ett par ord om AI. Det kommer självfallet att innebära en omvälvning på många områden. Skräckvisionen är AI som aningslöst används av idioter i (o)kunskapsbubblor. Därför är det något en ingenjör behöver kunna hantera på ett ansvarsfullt sätt.

Man behöver mycket kunskap på sitt område för att kunna göra goda prompter och få användbara svar från AI. Så måste man, återigen, ha perspektiv, en helhetsuppfattning för att märka när AI hallucinerar. Slutligen behöver man minnas att tekniken ska tjäna människorna, inte tvärtom.