Petrelius & Winberg: ”Visioner – ett kraftfullt verktyg för framtidsskapande”

Kolumnen har publicerats i Vaasa Insider 29.1.2024.

Ida Britta Petrelius och Malin Winberg jobbar som projektledare vid Yrkeshögskolan Novia.

Vad skulle hända om vi kunde se in i framtiden? Skulle vi då skapa en annan typ av beredskap för det oförutsedda och navigera oss mot de handlingar och beteendeförändringar som krävs för att röra oss mot en hållbar framtid?

Att aktivt engagera sig i att konstruera och utveckla framtidsvisioner är inte bara en teoretisk övning; det är ett kraftfullt verktyg för att vägleda beslutsfattande, omvärdera dagens verksamhet och skapa beredskap för förändring. I vårt projekt, ’Kultur och Hållbarhet,’ har vi tagit detta till hjärtat av vårt arbete, och vi vill bjuda in dig att reflektera över värdet av visionering och dess inverkan på nuvarande beslut.

I utvecklingsprojektet ’Kultur och Hållbarhet’ som finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling via Leader Aktion Österbotten samt Svenska kulturfonden och genomförs av Yrkeshögskolan Novia är ett av fokusområdena att stödja den kommunala kultursektorn i Österbotten att integrera hållbarhetsaspekter i sin dagliga verksamhet. Under hösten 2023 arrangerade vi fyra workshoppar i samarbete med representanter från pilotkommuner. Målet med workshopparna var att skapa en plattform för diskussion och idéutbyte genom framtidsvisionering.

Med workshopparna ville vi öppna upp utrymme för att utforska och belysa den kommunala kultursektorns framtida potential och möjligheter, samt att undersöka kulturens roll i att forma dessa framtidsscenarier. Huvudtemat var att utgå från en gemensam vision och därifrån utforska olika initiativ där kulturen kan fungera som en drivkraft för att öka medvetenheten om miljömässig hållbarhet i kommunen. Deltagarna i workshopparna uppmanades att tänka kreativt och sätta upp gemensamma långsiktiga mål för att bidra till en hållbar framtid.

Genom att öppna upp för diskussion och idéskapande med hjälp av framtidstänkande syftade vi inte bara till att skapa en plattform för utbyte av tankar, utan också att låta deltagarna skapa gemensamma visioner. Trots att huvudsyftet inte var att generera idéer för specifika evenemang, ledde samarbetet och de kreativa diskussionerna till konkreta förslag på kulturevenemang som kunde utgöra en del av den hållbara utvecklingen i dessa pilotkommuner.

Att tillsammans skapa visioner av framtiden öppnar upp möjligheten att identifiera blinda fläckar i dagens verksamhet och samtidigt förbereda oss för kommande påverkansfaktorer. Denna gemensamma utforskning blir en grund för att definiera konkreta steg som leder mot önskvärda framtidsscenarier och informerar om strategier för att undvika mindre önskvärda framtidsscenarier.

Ta till exempel visionen om ett framtida samhälle helt utan avfall, där vi cirkulerar materiella resurser inom slutna kretslopp. Genom att börja med denna utgångspunkt kan vi visualisera och sträva mot en framtid där allt avfall återvinns och återanvänds, vilket i sin tur minskar miljöpåverkan och skapar en mer hållbar värld.

En annan tanke kan vara en framtid där mänskligheten i symbios med AI löser komplexa problem, hanterar energiförsörjning och stärker ekosystemen. Att vara medveten om dessa möjligheter fungerar som en injektion av hopp och drivkraft, samtidigt som det skapar förutsättningar för konsensus och gemensam inriktning mot en hållbar framtid.

Att aktivt arbeta med visioner är alltså inte enbart ett verktyg för att föreställa sig möjliga scenarier utan också en vägledning för att fatta konstruktiva och hållbara beslut i nuet. Genom att ta del i visioneringsprocessen blir vi arkitekter av vår framtid och agenter för förändring genom aktivering av vår föreställningsförmåga. Framtiden kan ses som ett blankt ark, en arena av oändliga möjligheter och handling.