Novias projekt: ”Entreprenörer inom hälsa och välfärd efterlyses på landsbygden och i skärgården”

Kolumnen har publicerats i Vaasa Insider 19.6.2024.

Skribenterna Cilla Salo, Susanne Jungerstam och Nanette Westergård arbetar vid Yrkeshögskolan Novia. Salo är lektor inom företagsekonomi, Jungerstam är överlärare i samhällsvetenskapliga ämnen och Westergård är projektledare.

I vårt land har vi byggt upp en välfärdsstat som svarar mot befolkningens behov av småbarnspedagogik, utbildning, vård och social omsorg. Välfärden säkerställs av flera aktörer, inte enbart av stat och kommun, utan också av kyrkans arbete, tredje sektorn och olika frivilligorganisationer. Inom välfärdens serviceområden finns även flera privata alternativ att välja mellan.

Det finns en tydlig skillnad i fråga om tjänsternas tillgänglighet mellan befolkningen i glesbygdsområden och i städerna. Personer bosatta på landsbygden och i skärgården, har inte alltid lika lätt att ta del av service som erbjuds, som personer bosatta i tätorterna. Detta beror dels på längre avstånd, men även på det faktum att det finns färre verksamma företagare inom hälsa och välfärd i dessa områden.

Projektet Entreprenörskap, hälsa och välfärd strävar efter att stödja blivande och nya företagare som drömmer om ett eget företag inom hälsa och välfärdsbranschen. Detta förverkligas genom en skräddarsydd utbildning samt sparrning för personer som är intresserade av att etablera företag inom branschen. I utbildningen har LOOPA-metoden använts för att utveckla hållbara affärsidéer.

Målet med projektet är att deltagarna ska etablera nya företag som betjänar kunder inom social- och hälsovårdsområdet i landsbygdsområden i Österbotten. Projektet drivs av Yrkeshögskolan Novia i samarbete mellan institutionen för företagsekonomi och hälsa och välfärd.

Inom projektet har en behovsanalys sammanställts baserad både på statistik och 15 intervjuer med ledare inom välfärdsservice, serviceanvändare i byarna i Österbotten samt två företag som representerar olika branscher i olika delar av landskapet.

I intervjuerna framkommer det bland annat att många i Österbotten är inställda på att “klara sig själva” och inte vill belasta någon annan. Företagare och ledande tjänstemän ser också ett behov av service utöver den som välfärdsområdet, kommunen, närstående, grannar och vänner kan erbjuda.

Behovsanalysen visar att de intervjuade serviceanvändarna generellt har svag kunskap om vilka möjligheter som finns till skatteavdrag och vad det skulle kunna innebära för dem. Ett exempel är hushållsavdraget, som är ett personligt skatteavdrag kopplat till inköp av tjänster som fysioterapi, ergoterapi och omvårdnad, utförda i det egna hemmet eller på servicehem.

Även kännedomen om vilka lokala företagare som finns just inom det egna intresseområdet visade sig vara svag. Därtill visade det sig att också de blivande företagarna som deltog i projektutbildningen tyckte att de hade svaga kunskaper om skatter, lagstiftning som berör social- och hälsovårdsområdet och om företagsamhetens randvillkor.

Projektverksamheten har resulterat i ett flertal nystartade företag och utveckling av nya affärsidéer. Nya företagare har fått handledning i exempelvis marknadsföring, prissättning, fakturering, bokföring, mervärdesbeskattning och inkomstbeskattning.

Handledningen har varit uppskattad, speciellt av de företagare som fått hjälp och råd gällande det ekonomiska arbetet. För ett flertal deltagare gav handledningen mod att förverkliga sina företagsdrömmar. En kursdeltagare säger:

”Projektet fick mig att äntligen komma till skott och grunda mitt företag, men det har också fungerat bekräftande för mig, och fått mig att inse att jag är redo och har det kunnande och den vetskap jag behöver för att starta upp.”

Det är viktigt att fortsätta öka kunskapen om lagstiftning inom social- och hälsovård, särskilt när det gäller de villkor som omger företagande inom sektorn. Ökade kunskaper behövs även gällande avdrag och stöd som gynnar kunden samt kunskap om de lokala behov som finns på landsbygden och i skärgården.

Ett lyckat företagande inom hälsa och välfärd förutsätter kontinuitet och tillit samt personlig och lokal marknadsföring av tjänsterna. Viktigt är även att kartlägga vad kunder på Österbottens landsbygd har för behov, och utveckla de tjänster som efterfrågas. På så sätt kan företagare inom hälsa och välfärd utöka sin kundkrets steg för steg i framtiden.