Hur vi kan stärka våra företag med hjälp av kulturarv

Kolumnen har publicerats i Vaasa Insider 21.12.2023.

Skribenten Daniel Ainasoja jobbar vid Yrkeshögskolan Novia och är projektledare i det internationella samarbetsprojektet Bothnia Business Heritage.

Ibland får man höra att vi i Österbotten, ja kanske i hela Finland, är dåliga på att lyfta fram varifrån vi kommer och att förstå att vara stolta över det. Det kan handla om att vi inte förstår hur exotisk vår lokala mat och våra besöksmål kan vara för turister från utlandet.

Eller att vi inte förstår att lyfta fram det kulturarv och de unika berättelser vi har, varifrån våra värderingar och den för Österbotten välkända entreprenörskapsandan kommer. Det kan vara materiella kulturarv men även immateriella, allt som odlat våra traditioner och vårt sätt att leva.

I förlängningen sådant som odlar förtroende hos potentiella kunder och som visar att vi har en stolthet, ärlighet och ett kvalitetstänk som är unikt. Varför vi är måna om att produkter och tjänster ska vara ordentligt gjorda och hållbara. Vi har varit med förr.

En av de övergripande målsättningarna i Interreg Aurora-projektet ”Bothnia Business Heritage” är att stärka bandet mellan kulturarv och näringsliv i regionen kring Bottniska viken. Genom att lyfta fram regionens industriella och maritima arv, bidrar projektet till att skapa en starkare identitet och autenticitet för moderna industrier.

De sex organisationer som genomför projektet har som målsättning att främja samarbete mellan kulturarvsaktörer och företag, hjälpa till att utveckla nya affärsmodeller och testa dem samt skapa nätverk för utbyte av erfarenheter och kunskap.

Under hösten har Yrkeshögskolan Novia, som en del i projektet, hållit i trådarna för en serie workshopar, var kulturarvsaktörerna fått arbeta med verktyg för att analysera sin verksamhet och dess hållbarhet, tänka ur kundens perspektiv, forma kundlöften och designa affärsmodeller samt lära sig metoder för idégenerering.

Kulturarvsaktörerna är en ganska brokig samling när man beaktar dem alla, varav de flesta är museer. Projektet kunde gärna även ha hembygdsföreningar som deltagare, men resurser för att göra nya satsningar är oftast det som saknas. Sett till museerna har en del statsandelar och andra inte, vilket kan begränsa ramarna för vad som tillåts inom verksamheten.

Men ett bra exempel på framgångsrika koncept är arktiska museet Nanoqs så kallade rymningsspel (eng. escape room) som finns att testa på museets område i Jakobstads utkant. Med teman som ”Canvas of Goichman’s Secrets” anknyter museet tjänstekonceptet till den konstnär och arktiska äventyrare vars verk ställdes ut under sommaren i museets lokaler.

Med tanke på alla maritima och industriella kulturarv som finns kring Bottenviken finns det egentligen ingen begränsning på hur många teman olika rymningsspel, frågesporter och andra tävlingar som kunde formas som tjänster intressanta för företag.

Företag som kanske gärna ser att personalen lär sig något om det kulturarv företaget kommer från samtidigt som det stärker samarbetet mellan kolleger med lekfulla tävlingar. Detta bara som ett exempel på hur företag och kulturarvsaktörer kan skapa win-win-koncept. Andra modeller handlar exempelvis om hur kulturarv kan användas för att stärka rekrytering, marknadsföring och försäljning i företagen.

Rundvandringar med guide i all ära, men det finns många andra sätt att stärka och sprida kunskapen om våra kulturarv. Ibland behövs lite nytänk för att få besökaren att bli nyfiken och engagera sig. Finns det intresse att delta i projektet, som företag eller kulturarvsaktör, är det fritt att ta kontakt.

• Projektnamn: Bothnia Business Heritage
• Projekttid: 1.1.2023–31.8.2025
• Projektområde: Regionerna kring Bottenviken (Sverige och Finland)
• Finansiärer: Interreg Aurora, Lapin Liitto, Region Västernorrland, Region Norrbotten, Skellefteå kommun
• Genomförare: Centria-ammattikorkeakoulu, Yrkeshögskolan Novia, KulturÖsterbotten, Luleå University of Technology, Skellefteå museum och Västernorrlands museum