Expertgrupp: ”Boosta biogas i norr!”

Artikeln har publicerats i Vaasa Insider 22.4.2024. 

Skribenterna Andreas Willfors, Cecilia Palmborg, Viveka Öling-Wärnå och Nina Åkerback vill boosta nordisk biogas.

Det har varit en hel del diskussion om insamling av bioavfall på sistone, men varför ska vi göra det? Rent krasst: För att det står i lagen, som i sin tur hänför sig till direktiv från EU. Men det finns andra goda skäl, exempelvis som att cirkulera de näringsämnen som gett upphov till maten. Samtidigt kan vi producera inhemsk, förnybar energi i form av biogas.

Biogasproduktionen borde öka. Det kan ske på olika sätt, såsom att bygga fler anläggningar i jordbruket. Men vi kan också förbättra nuvarande system. Genom att satsa på att utveckla insamling av bioavfall och därmed främja lokal biogasproduktion kan vi öka takten mot en mer varierad energiförsörjning, ökad hållbarhet och bättre självförsörjning. Vi blir bättre rustade för kriser och kan utnyttja våra resurser fullt ut.

Korrekt insamling av bioavfall och ökad biogasproduktion har positiv inverkan för många, inklusive jordbrukare, offentlig sektor, producenter och samhället i stort. Vi lever just nu i en tid som präglas av stora utmaningar men också spännande initiativ.

Ett sådant initiativ är projektet Boost Nordic Biogas, med partners från Finland (Yrkeshögskolan Novia, Ab Stormossen Oy), Sverige (BioFuel Region, Sveriges Lantbruksuniversitet) och Norge (SINTEF Narvik). Genom expertis, arbetsinsatser och kunskapsutbyte vill vi verka för att stärka biogasproduktionen i norr och verka för ett cirkulärt och lokalt jordbruk.

Vi inom projektet Boost Nordic Biogas är eniga om att mer forskning, innovation och marknadsföring behövs för att stärka biogasen. Genom att identifiera utmaningar vill vi överbygga klyftan mellan forskning, produktion och marknad.

Bland annat behövs platser där nyckelaktörer kan mötas, utbyta erfarenheter och klokskap. Det involverar allt ifrån lagar och certifieringar till teknologi och att utöka användning av biogas och nyttja dess biprodukter. På så vis ökar efterfrågan och etablering av nya anläggningar i norr.

Projektet kan ta reda på hur mycket produktionen kan ökas vid en anläggning genom t.ex. förbehandlingsteknik. Men vi kan inte påverka beskattning eller lagar, något som skapar osäkerhet då det kommer till investeringar med långa återbetalningstider.

Hursomhelst så gör vi via intervjuer en sammanställning över vilka utmaningar, osäkerheter men även goda metoder som finns i branschen för att gemensamt kunna tackla de mest relevanta problemen men även sprida goda råd till övriga.

En viktig biprodukt av biogasproduktion är rötrest. Den är ett näringsrikt gödselmedel, men den kan innehålla skadliga ämnen och plaster som kan hamna i jorden. Inom projektet studerar vi gödselvärdet hos rötrester och gödselmedel som kan tillverkas av rötrest, hur läkemedelssubstanser bryts ned i jorden och om de tas upp av grödan.

Efter den första odlingssäsongen, då vi odlade vårvete, kan vi säga att flytande rötrest från bioavfall är ett fullgödselmedel som kan ersätta NPK. Även ammoniumsulfat tillverkad av rötrest kan ersätta mineralkvävegödsel utan att skörden blir mindre eller kvalitén sämre. Kväveverkan av torkade rötrestpellets från grisgödsel är också god och motsvarar ungefär innehållet av ammonium.

Vi har i tidigare projekt också sett att från bioavfall kan innehålla en hel del mikroplast, så det är viktigt att undvika att skicka med plast med bioavfallet. Det gäller även så kallad bioplast. Vi ska som bäst sätta igång labbförsök för att fastställa hur olika bioplaster bryts ned samt hur de påverkar biogasproduktionen. Men tills det är klart, låt näringsämnena i matavfallet återvända till kretsloppet utan plast!