Pro Naturbruk stärker Novias bioekonomikluster

1.2.2019
naturbruk

Under 4,5 år har vi jobbat med utveckling av naturbruksklustret på Campus Raseborg inom ramen för projektet Pro Naturbruk. Projektet har ännu en kort tid kvar, men redan nu är det möjligt att summera upp lite resultat och erfarenheter från projekttiden.

Utvecklingsprojektet inleddes 2014 med anställningen av en klusterutvecklare. När jag inledde mitt värv som klusterutvecklare på Novia hösten 2014, hade projektet planerats en god tid och hade en stark finansiering från Konstsamfundet, Utbildningsstiftelsen Sydväst och Finlandssvenska Jordfonden. Budgeten på en miljon euro sträckte sig över åren 2014 – 2019. Ett långt projekt, men nu är vi redan här, 2019!

Tiden går snabbt när man är mitt inne i många aktiviteter. Under den första tiden satsade vi på nulägesanalys, bakgrundsarbete och ett nytt kommunikationskoncept, för att skapa en stark grund för projektet. De fyra definierade utvecklingsområdena vi inledde arbetet med var att stärka utbildningens kvalitet, öka synligheten och därmed antalet sökande, att förena forskning- och utveckling med undervisningen och att satsa på internationaliseringen.

Kvalitetssatsningar med expertföreläsare och studiebesök

Att arbeta med kvalitetsfrågor är inte alltid så lätt, för vad uppfattar vi som kvalitet egentligen? Begreppet visade sig vara olika beroende på vem man frågade. Ett tekniskt sätt att öka kvaliteten var att finansiera ett rätt stort antal externa expertföreläsare som kunde bidra med specifik kunskap till undervisningens olika ämnesområden. Det här har varit viktigt speciellt med tanke på att våra finlandssvenska gruppstorlekar inte kan mäta sig med våra finskspråkiga yrkeshögskolor. Eftersom finansieringen idag baserar sig på resultatmätare, är det svårare att uppnå kvantitet och lönsamhet på svenskt håll, eftersom gruppstorlekarna är mindre. Därför har det varit värdefullt att kunna finansiera experter som kunnat utbilda sina specialområden, vilket varit viktigt för att bredda innehållet. Responsen och utvärderingarna på våra utbildningar har generellt sett varit goda och förbättrats under projekttiden.

Ett annat sätt att arbeta med kvalitet är regelbunden feedback och enkätundersökningar. Förutom de årliga studerandebarometrarna gjorde vi också i projektets början en större undersökning som låg som grund för omkring 30 olika utvecklingsspår som vi började ta tag i. Dessa har vi kontinuerligt aktualiserat under resans gång och strävat till att förbättra. Vi har också ordnat specialkurser i bl.a. viltbruk, småskaligt virkesförädling, lantbruksteknik och hästskötsel.

Under projektets gång har vi också tagit begreppet ”bioekonomi” i bruk och uppdaterat agrologernas och skogsbruksingenjörernas läroplaners struktur och innehåll på basen av respons från studerande, arbetslivets representanter, alumner och experter.

Synlighet och marknadsföring

I början av projektet utvecklade vi ett kommunikationskoncept där vi etablerade digitala kanaler för att synliggöra det vi gör på campus, i projekt och i utbildningarna. Under projektets gång har vi byggt vidare på det konceptet, och idag är den elektroniska kommunikationen på sociala medier en del av vardagen. Förutom bloggande och social media har vi skrivit kolumner i bl.a. tidningen Landsbygdens folk ungefär en gång per månad. Den här kommunikationen har gjort att vi på ett intressant sätt kan berätta om olika aktuella teman och synliggöra både den kunskap och de möjligheter som finns på Campus Raseborg.

Vi har också jobbat med traditionell marknadsföring, annonserat och åkt runt i skolor och på mässor för att informera om möjligheterna att jobba med naturen, jord- och skogsbruk eller bioekonomi. Tillsammans med SLC och Helsingfors universitet har vi drivit en egen gymnasiekampanj, där vi å ena sidan föreläst och workshoppat kring bioekonomiteman, å andra sidan informerat om studiemöjligheter. Det här har varit möjligt tack vare finansieringen i projektet. Resultaten har också varit positiva, då vi fått ett uppsving i ansökningssiffrorna under projektperioden. Men fortfarande skulle vi behöva fler ungdomar som vill satsa på lant- och skogsbruk!

Forskning- och utveckling i undervisningen

Största delen av Finlands yrkeshögskolor kämpar med kombinationen av forskning- och utvecklingsverksamhet och undervisning. Grundtanken är bra, att studerande ska kunna ta del av olika projekt i sin utbildning och vara med där man till exempel utvecklar ny kunskap eller metoder. I praktiken är utmaningen att kombinera projektens mål och tidtabeller med kurshelheter, men vi har vi ändå lyckats med det.

I ett första skede valde vi att satsa på att starta en hel del nya utvecklingsprojekt, där den undervisande personalen var engagerad. Vi lyckades få finansiering för ett flertal projekt där både lärarpersonal och anställda projektledare idag jobbar. Totalt har vi under projektperioden, som ett resultat av Pro Naturbruk, lyckats få in omkring 400 000 euro externa medel utöver projektbudgeten för Pro Naturbruk. Men Bioekonomifokusområdet med dess aktiva ledare och engagerade FoU-personal har gjort mer än så – fokusområdet bioekonomi är Novias största idag.

Idag är så gott som all personal som jobbar med undervisning även aktiva i ett eller flera projekt. På det sättet får man automatiskt möjlighet att utnyttja projektarbetet i de kurser man ansvarar för. Under projektets gång har studerande haft möjligheter att göra praktik eller kursdelar i projekt. Ett exempel på det kan nämnas är FM i mathantverk, där vi haft flera studerandegrupper som jobbat med olika uppdrag kring de finska mästerskapens arrangemang.

Internationalisering

I projektet satsade vi på att utöka möjligheterna för internationella kontakter. Traditionellt sett har vi redan tidigare haft ett aktivt nordiskt utbyte och många studerande som praktiserat på olika håll i världen. Vi har också haft utbytesstuderande från bland annat Frankrike och Kina. På våra engelskspråkiga program har vi haft studerande från Europa, Amerika, Afrika och Asien, så det fanns goda grunder att jobba vidare på internationella kontakter.

Under projektets gång har vi stärkt möjligheterna att arbeta med våra samarbetshögskolor och nätverken, såsom Nordplus och Erasmus. Vi har under tre år i följd arrangerat kursen ”Forestry for enhanced storm resistance” på Campus Raseborg. Kursen samlade deltagare från de nordiska länderna och baltikum, och var ett initiativ från en tidigare skogslärare på Campus Raseborg. Tack vare projektet Pro Naturbruk kunde vi förverkliga ansökandet av nordplus medel för kursen och även en del av genomförandet som krävdes som egen insats.

Vi har också haft möjlighet att arrangera ett internationellt studiebesök per år för våra studerande samt internationell fortbildning för våra lärare. Dessa studiebesök har varit fokuserade på bland annat lantbruksteknik, nordiskt skogsbruk, urban trädgårdsplanering, branschmässor, konferenser och mycket mer. Studieresorna har gett ett viktigt mervärde för våra studerande och för vår personal har det gett möjlighet att bredda nätverken och få nya infallsvinklar på jobbet. Många av våra blivande branschproffs kommer säkert att jobba med eller i internationella organisationer.

På ett litet hörn har vi också hunnit med biståndsprojekt. I Tanzania har vi med lärarkrafter och med finansiering från utrikesministeriet understött Habari Maalum College, som håller på att utveckla en läroplan i naturresursförvaltning. Idag har Novia även ett samarbetsavtal med Visayas State University på Filippinerna, ett av de största lantbruksuniversiteten i Sydostasien som ett resultat av projektet. Som bäst pågår gemensam ansökan om utbytesstipendier för studerande och personal.

Åren på Novia gick snabbt och det känns bra att nu lämna över till den ordinarie personalen. Min sista dag som Novia-anställd på det här projektet är 27 januari 2019. Det senaste årets insamlingskampanj gav ett gott resultat för naturbruket på Novia. Det ger en bra grund för fortsatt arbete för naturbruksklustret på Novia. Lant- och skogsbruket i Svenskfinland behöver fler inspirerade experter som kan jobba för branschens framtid. Egentligen bygger hela jordens framtid på att vi har tillgång till experter som förstår och kan bruka jorden och skogen på ett hållbart sätt. Därför är bioekonomi, jord- och skogsbruk, en framtidsbransch att satsa på.
Välkommen med!

Ursprungstexten publicerades som ett blogginlägg på projektbloggen naturbruk.fi och i februari 2019 på Svängrum E: http://svangrum.sofuk.fi/newsletter/index.php/18-2019/februari/63-pro-naturbruk-staerker-novias-bioekonomikluster

Textoch foto: Niklas Andersson

Skribent:
Niklas Andersson, klusterutvecklare 2014–2019 på projektet Pro Naturbruk, Yrkeshögskolan Novia