Turism i skärgården – inte bara hållbar utan också kreativ

Kolumnen har publicerats i ÅU 6.6.2023. 

Under årens lopp har turismen på många håll hittat sin plats i utvecklingen och främjandet av ekonomi och samhälle. Turismen kan på vissa ställen till och med få en avgörande roll då den lyft den lokala ekonomin, speciellt i områden som är attraktiva ur turismsynvinkel men som kanske hotas av avfolkning.

Hållbar turism är en oundviklig väg i dag. Det är en nödvändighet och inte längre ett alternativ.
Besökare som uppskattar och vill köpa lokala produkter på landsbygden eller i skärgården är en viktig del av hållbar turism eftersom det främjar ekonomisk tillväxt och utveckling av gemenskap, samtidigt som den lokala kulturen och dess traditioner upprätthålls, vilket i sin tur kan vara viktigt för en regions identitet och historia.

Från hållbar turism är steget inte långt till så kallad kreativ turism.

Kreativ turism ger besökare möjlighet till personlig utveckling genom att delta i kreativa aktiviteter som till exempel verkstäder eller kurser som på något sätt knyter an till platsen de besöker. Besökaren blir engagerad och vistelsen lämnar förhoppningsvis ett långvarigt och gärna bestående intryck. För en besökare i Åbo skärgård kunde det betyda att hen hugger ved till bastun, deltar i eldandet, tillverkar sin egna bastukvast för att slutligen njuta av bastubadandet, det vill säga den egentliga turismupplevelsen.

Yrkeshögskolan Novias utbildning i företagsekonomi har i tre års tid varit med i ett Erasmus+ projekt, CultSense – Sensitizing Young Travellers for Local Cultures. Projektets mål var att medvetandegöra unga om deras påverkan på den lokala kulturen då de reser. Vi inom projektet är övertygade om att utbildning är en viktig del i att förändra unga människors attityder och genom att medvetandegöra unga resenärer om lokala kulturer, bidrar projektet till förbättrad livskvalitet för lokalbefolkningen, mera meningsfulla upplevelser för resenärerna samt en övergripande bättre förståelse för europeiska värderingar och identitet.

De olika partnerhögskolorna har bland annat ordnat utbildningar för representanter för de olika skolorna. Undertecknad har deltagit i aktiviteter och verkstäder som högskolorna i Nederländerna, Rumänien, Spanien, Portugal och Finland har arrangerat. Flera av partnerhögskolorna har arrangerat matlagningsverkstäder och det var både intressant och skojigt att lära sig tillreda paella i Katalonien, Spanien eller baka bröd på traditionellt sätt i byn Lindoso i norra Portugal. I Rumänien lärde vi oss dansa lokala danser iklädda traditionella kläder för att känna oss mer som en del av kulturen.
Jag tänkte inte på att CultSense teamet kunde ha varit med och eldat bastu, deltagit i en matlagningsverkstad eller lärt sig dansa, tja, varför inte schottis då de besökte Åbo och skärgården. Visst badade vi bastu och visst åt vi god mat. Och vi vandrade en del av St Olavsleden för att uppleva det nära sambandet mellan natur och kultur som jag upplever att är så viktigt för oss finländare.

Kanske jag under projektets gång har utvecklat mina tankar och idéer och nu är mer öppen för kreativ turism? Jag tror bestämt att jag nästa gång jag får internationellt besök ska försöka hitta turistföretag där vi kunde utöva kreativ turism. Finns dessa möjligheter redan hos oss eller är det någonting som vi kunde utveckla? Jag tror att kreativa lösningar och kreativ turism, också kunde ge turismen ett lyft i vår region.

Maria Engberg, lektor vid Yrkeshögskolan Novia