Hur hållbara är våra val?

Kolumnen har publicerats i ÅU 9.1.2024. 

Då det nya året började tog många tillfället i akt och blickade framåt, så också jag. Nu efter att semestrarna tagit slut befinner de flesta av oss återigen i ekorrhjulet och vår vardag rullar på som tidigare. Men, vore det inte på sin plats att lite oftare än en gång om året stanna upp och betrakta eller ifrågasätta våra val och prioriteringar.

I år kommer de flesta av oss ha möjlighet att rösta i viktiga val. Globalt sett ordnas val i drygt 40 länder och antalet röstberättigade i dessa, mer eller mindre demokratiska val, överskrider 3,2 miljarder invånare.

Jag själv hoppas på valresultat som ger utslag för en mer hållbar framtid. Vi finländare är väl medvetna om det stundande presidentvalet, men hellre skulle jag betona det annalkande EU-valet som infaller den 9 juni. EU:s betydelse för oss ökar kontinuerligt och detta val ger oss en möjlighet att styra Europa till att vara mera hållbart. Vi i Europa ska våga vara starka, enade och visa vägen visare för fred och hållbarhet för resten av världen.

Hållbarhet handlar nämligen inte bara om de ekologiska aspekterna utan också om att de sociala och ekonomiska kriterierna måste uppfyllas för att en verksamhetsform ska kunna anses vara genuint hållbar.

Internationella klimatavtal och överenskommelser måste respekteras och följas för att vi ska kunna förverkliga en grön omställning.

Jag förväntar mig att våra politiker och beslutsfattare ska ta de faktabaserade och vetenskapligt verifierade realiteterna i beaktande när beslut fattas. Att plocka snabbvinster hos väljarna med sänkt bränsleskatt är en kortsiktig och fåfäng väg att gå.

För att en verksamhetsform ska kunna anses vara genuint hållbar är en komplicerad och svår ekvation också för de som är kompetenta specialister inom området. Ett bekymmer i genomförandet av den gröna omställningen tror jag ofta handlar om oviljan att genomföra svåra och obekväma förändringar. Men det är inte bara viljan som saknas.

Ett annat av de största hindren som ligger i vägen är okunnighet. Många av problemställningarna som vi har framför oss är komplexa och svåra att greppa och terminologin är komplicerad.

Universiteten och yrkeshögskolorna är de institutioner som skapar förutsättningarna för att vi skall klara av framtida utmaningar. Det är högskolornas utbildning och forskning som höjer kunskapsnivån och öppnar insikter som möjliggör en trygg och hållbar framtid.

Det är viktigt att vi håller våra institutioner konkurrenskraftiga och satsar på hög kvalitet inom utbildnings-, forsknings och utvecklings-, och innovationsverksamheten. Kvaliteten får inte ifrågasattas av kvantitet. En kvantitativt tilltagen forskning utan kvalitet kan leda till ytliga och insiktslösa resultat som saknar relevans och samhällelig genomslagskraft.

Det finns hopp! Jag har med glädje tagit del av den genuina ivern som fortfarande finns starkt kvar hos så många av mina medarbetare. Mina kolleger och våra finansiärer ser resultat och en samhällelig genomslagskraft i våra projekt.

Men arbetet är långt ifrån färdigt.

Det viktigt att vi alla tar ansvar och gör vårt bästa för att göra hållbara val. Tillsammans kan vi skapa en mer hållbar framtid. Vår tid är nu. Välj klokt, välj med eftertanke och tänk på de kommande generationerna när du gör dina val.

Otto Långvik, forskningskoordinator vid Yrkeshögskolan Novia