Om att skynda långsamt och bygga odlingsbäddar

När våren närmar sig blir jag så ivrig, ambitionsnivån stiger, frölagret fördubblas och allt måste absolut ske den inkommande säsongen. Men trädgården kan bara få sin beskärda del av min tid och jag inser att mina förodlingar är nog är lite väl dryga, fröförrådet lite väl stort och de planerade trädgårdsarbeten mer än jag kan förmå. Jag får lov att prioritera, hitta tidseffektiva lösningar och kanske lite varva ner.

År 2010 köpte jag en gammal båtbyggargård, Unos, i Korpo, i Åbolands skärgård. Då min sambo Joel, båtbyggaren och snickaren flyttade in år 2014, så flyttades min egen fokus från husrenoveringarna till trädgården. Jag har just nu ett lönejobb 4 dagar i veckan och i övrigt är jag hemma med en 2- och en 4-åring. Jag är inte bara ny inför permakultur och regenerativa odlingsmetoder, utan också för odling överlag. Jag lär mig hela tiden så mycket nytt, både om odling och om den markplätt jag förvaltar, så det känns egentligen bra att skynda långsamt. Jag tror på att man måste drömma och alltid planera lite mer än man kan hinna med. Jag drömmer om både självförsörjning och att kunna dela och byta överflödet med andra i vårt sköna bysamhälle.

Vårens projekt igång

I år satsar jag mest på odlingsbäddarna, medan jag sakta mak planerar annat, såsom bevattning, skogsträdgård, hönshus och växthus. Några odlingsbäddar har jag redan tidigare konstruerat, men jag utvecklar mina metoder och söker efter en fungerande helhetsstruktur för både ettåriga och mångåriga grönsaker och allt annat som odlingen inbegriper. Under några blogginlägg kommer jag att presentera mina aktuella bäddprojekt.

En enkel bädd som jag konstruerat för något år sedan vid östra husväggen vid ingången till huset, där det nu växer återupplivade clematisar och lite kryddor, får nu växa tills sig med det dubbla. Den här bädden är central i vår vardag. Det är också den jag fått först färdig i år, för den ligger närmast barnens lekplats. Det går lätt att kombinera lite krattande och byggande av bädden med barnens lekar. Jag gör den till ett U, en slags nyckelhålsbädd med öppningen mot söder, för att fånga värme. I den nya delen av bädden lägger jag papp underst, hästgödsel sedan kvistar och grenar, torrt gräskrafs, hästgödsel igen och överst lite mylla. Jag lägger stockar som kasserats av båtbyggaren som kanter, för annars rinner bädden ut längs med kanterna. Här tänker jag att jag kommer att plantera allt sådant som man snabbt behöver komma åt under matlagningen. Här finns redan från tidigare mynta av olika sorter för kvällste, vitlök, timjan av olika sorter och gräslök. I år är mullagret ännu rätt så tunt, så jag planterar sådant som inte har så djupt gående rötter. Jag tror det blir lite ätbara blommor och sallad.

Första lagren med papp. gödsel och kvistarlager på plats

Nyckelhålsbäddens alla lager på plats

På den heta södra sidan av huset, har jag satt små odlingslådor, som har varit gjutningsramar i sitt tidigare liv. I dem har jag nu satt förodlade rucolaplantor på ena sidan och sått sallad på andra sidan. De har en likadan uppbyggnad som nyckelhålsbädden, med papp, gödsel, kvistar, gräs och mull. Som täckning har jag lagt lite torrt gräs för att hålla fukt och värme. Jag lade också på en gammal fönsterbåge. Jag provade mäta temperaturen under natten då det låg nära frost. Jag mätte under det spröda gräslagret och ovanför det. Imponerande nog skiljde det med 3 C°! Det tunna gräslagret ger faktiskt lite isolering.

Svartvinbärsbuskens döda grenar täcker bottnen

En lurvig katt värmer bra på vårkanten

Till näst skulle det gälla att komma vidare med de långa odlingsbäddarna för grönsaker! Jag har några från tidigare, en del som skall flyttas och en del nyplanerade.