Komposten är anlagd

20.5.2020
20200519 110047 kompost

Recept på en fungerande kompost... och min modifikation av det

Så som i så mycket annat här i livet finns det många sanningar då det gäller hur en väl fungerande kompost skall anläggas. Detta kan kännas frustrerande men samtidigt befriande, det finns många vägar till Rom! Enligt ett recept som med säkerhet skall leda till att komposten blir tillräckligt varm skall den helst anläggas på hösten. Eftersom det är långt till hösten och jag är otålig väljer jag därför att följa ett annat recept, ett med 25-15-5. Och vad betyder det?

Jo, det betyder förhållandet mellan brunt, grönt och gödsel, läs kacka. En kompost skall ju fyllas med organiskt material som med mikrolivets hjälp omvandlas till näringsrik och frisk mull. Det organiska materialet innehåller i huvudsak kol och kväve, och på kompostiska (kompostspråk) kallas material med ett högt kolinnehåll brunt och material med högt kväveinnehåll grönt. Till brunt hör tex torra löv, kvistar, flis, torra blomstjälkar, tidningspapper, paff, och bark. Till grönt hör tex kökskomposten, gröna löv, ogräs, kadaver och  gräsklipp.  En del grönt material är torrt och har brun färg, vilket jag först tyckte att kändes lite förvirrande. Förklaringen kom när jag insåg att det är skillnad på torrt och vissnat. Det som har vissnat, dvs torkat "med stövlarna på",  har släppt tillbaks sitt kväveinnehåll i tex rötterna medan det som skördats färskt och sedan torkats har sitt kväveinnehåll kvar. 

 

20200519 102802 kompost

 Jag valde att anlägga min nya kompost i mitt "Tarakärl". Det har nät under sig och ett plastbotten med hål i så att överlopps vätska kan rinna bort. Jag satt i en list med cm-mått för att kunna kolla att mina proportioner blir rätt. I och med det insåg jag också att kärlet kanske är i mindre laget då diametern är ca 1m och djupet bara 70 cm. En kompost borde helst rymma en kubik.  Volymen behövs för att komposten skall lyckas bli och hållas varm men jag hoppas att plastväggarna kan komp20200519 103038 kompostensera för volymen.

I det understa bruna lagret började jag med fjolårs blomstjälkar av rosenmalva. Jag försökte finfördela materialet med spade inne i komposten, men eftersom plastbottnet är rätt mjukt gick det inte så bra. Mera jobb för mikrolivet, mao och ett långsammare förlopp att vänta. Ovanpå blomstjälkarna fyllde jag på med vissnade humlestänglar tills jag kom upp till 25 cm och de var så mjuka och böjliga att mina finfördelningsförsök gick ännu sämre. Voj voj! Nästa lager 15 cm grönt bestod av ogräs som jag jagat i min köksträdgård samt min kökskompost som jag lagrat i en bytta bredvid. För att hindra att kökskomposten skulle ha blivit en stinkande smörja hade jag täckt med löv eller hö-kaninkacka an efter så också i detta avseende lyckades jag följa receptet lite dåligt.  Efter det gröna lagret på 15 cm fyllde jag på med 5 cm rätt så färsk hönskack.  Därtill vattnade jag det hela mellan varven, för kompostarbetarna behöver också fukt. Som alla räknekunniga redan räknat ut kunde jag inte fylla på med ett lager till enligt 25-15-5, för till det är min bytta för låg. Istället fyllde jag på med det som jag städat ur kaninburen uppblandat med hopkrattade löv, mao en blandning av kaninkacka, -kiss, massor av hö samt löv och annat smått skräp, alltså brunt och grönt och kacka i en salig blandning. Till slut vattnade jag ännu komposten med regnvatten. Jag bar sammanlagt 8 ämbaren med vatten, så jag räknar med drygt 60 liter. Och som grädde på moset öste jag på någon liter kiss.  Då jag var färdig stack jag ner min komposttermometer mitt i högen och kunde konstatera att det steg till 10 grader och där hölls den ända till kvällen (jag sprang ju ut flera gånger för att kika :) Satt på locket till komposten bara helt löst (mycket krångligt att få det ordentligt på plats) och räknade att komposten är anlagd.

20200519 110047 kompost2

 

Jag har för avsikt att avläsa termometern morgon och kväll (minst) och kommer att uppdatera bloggen med mina resultat.

 

Starttemperaturen var alltså 10 grader

 

 

Skribent:
Susanna Sjöblom
Nyckelord:
kompost, Mullbacka, återanvändning, jordhälsa, jordfabrik