Hügelkultur för att förbättra jorden och mikroklimat på gården

Vi behövde få bort en hel del stockar, som fortfarande låg på marken efter stormen Alfrida/Aapeli(2019), för att kunna plantera nya träd och gå runt på en servicerunda med skottkärran och lien. Vi hade redan tagit virke, sålt stockar, klyvt ved osv. Dessutom hade jag konstaterat att jorden vi har på vår odlingsåker inte fungerade så bra: den kändes kall, hydrofobisk och saknade struktur. Mitt plan för sommaren 2020 var att fokusera på att bygga jord. Den åkern vi planerar att odla är omgiven av öppna åkrar, och väldigt utsatt för vind så det kändes som en uppsättning med hügelkulturbäddar skulle passa in ganska bra i vår permakulturplan.

Jag bestämde mig att bygga hugelbäddar i tre olika lägen på gården: mitt på åkern där jag ville ha en serie med hügelbäddar för att dämpa starka vindar från söder och nordväst och därmed ge skydd för små träd som hade det tufft. En annan hügelremsa skulle byggas på södra sidan av grönsakslandet för att ge le för små plantor. Och en tredje uppsättning längs åkerkanten mot söder. Detta mest för att det fortfarande fanns stockar att använda. Alla huglar blir med andra ord i väst-ostlig riktning.

För att få allt material till åkern använde jag svärmors gamla traktor för att transportera stockarna. Jag undviker att använda maskiner i trädgården, men detta skulle jag inte ha lyckats med utan fossila bränslen. Dessutom har vi inte sågat och bearbetat träden för hand i skogen heller.

På åkern där jag började mitt arbete förra februari, grävde jag först bort matjordslagret (30cm), rullade in 2 stycken 40 cm grova granstockar med röta i, ner i groparna, fortsatte med ett lager brunnen stallgödsel, ris och grenar av olika trädslag, mera färsk stallgödsel, jordlagret från platsen upp och ner (för att hindra ogräset att växa). Ovanpå skottade jag 0,5 m² matjord och sen ett rejätl lager med halm för att skydda hügelbädden från torkan.

 Det heter att det är förmånligt att ha olika vedarter, helst lövträd i olika stadier av nedbrytning för att förlänga hügelbäddens liv. I vår skog var det mest gran och asp kvar när tallen hade blivit virke och björk är trevligt att elda med. När man använder relativt färsk trädmaterial (min har legat 1 år i marken), kan man förvänta sig under de första två åren, att träden som börjar förmultningsprocessen, suger i sig mycket kväve. Därför har jag gödslat rikligt med urin. Komposte skulle också vara ett bra alternativ. I mina huglar växer det mycket svampar av olika slag pga. halm- dynga blandning jag har i dem. Jag har också läst om att man kan inockulera svampmycelia i hugelbäddar och det skulle vara värt att testa. 

I början av sommaren var jag ganska bekymrad över att bäddarna torkade fort och jag var rädd för att all jord skulle blåsa bort med tiden. Jag tog mig tid och vattnade bäddar ordentligt kanske tre gånger i början av odlingssäsongen. Jag planterade ärter för att testa hur det är och sakta men säkert kom de igång och nu i juli håller de fukten mycket bra. Däremot ska jag nog fortsättningsvis undvika att bearbeta jorden mitt på vintern. Fast att bygga hügelbädd är ett ypperlig sätt att hålla sig varm i åländska vintervindar, var det inte så bra för jorden.