I bloggen kan du läsa om pedagogiska metoder och ta del av goda lärdomar av dina medarbetare. Bloggen skrivs av olika författare och inlägg som är granskade och godkända av Novias redaktionsråd är markerade och taggade med #granskat inlägg. 

Vi följer CC BY 4.0 om inget annat nämns.

Värdefulla lärdomar från planeringen och genomförandet av ett innovationsläger i Afrika

18.11.2026
Granskat inlägg - Reviewed post Företagsekonomi Pedagogik
brainstorming

Bild: Unsplash

Universitet och högskolor över hela världen organiserar olika innovationsevenemang som hackhaton, design sprinter och innovationsläger för sina studeranden. Idén med att arrangera en hackathon är att identifiera, utveckla och beskriva nya affärs- och tjänsteidéer. Dessa idéer omvandlas till koncept med hjälp av "snabb utveckling av prototyper" som testas fram under en kort tid, vanligtvis mellan 24 och 72 timmar. Under processen är det viktigt att låta kreativiteten blomstra. Design Sprint-konceptet utvecklades av företaget Google och är en kostnadseffektiv metod för att testa idéer och produkter på bara några dagar. Sprintarna kan pågå från tre till fem dagar och involverar ett lag på 7 till hundratals deltagare. (Holmberg & Konttinen, 2019)  

Den här bloggen diskuterar lärdomarna från planeringen och genomförandet av det innovationsläger som ordnades inom ramen för projektet SF-BioVac. Bloggens perspektiv är arrangörernas, studerandenas lärdomar har diskuterats i en annan bloggpost (se Holmberg & Rantanen, 2026). SF-BioVac (Sustainable Futures - Biogas Value Chain for Circular Economy Competence Growth in Zambia) är ett projekt finansierat av Finlands utrikesministerium HEP-program.  I projektet deltar fyra högskolor och universitet från Finland och Zambia: University of Zambia (UNZA), Copperbelt University (CBU), yrkeshögskolan Novia och Uleåborgs universitet. Projektets övergripande målsättning är att bidra till en inkluderande och arbetslivsrelevant högre utbildning i Zambia. Samtidigt stöder projektet hållbar utveckling och övergången till en cirkulär ekonomi med biogas som en alternativ energiform. En viktig aktivitet i projektets slutskede var innovationslägret för utvalda studerande från Zambia och Finland.

Vad innebär ett ”innovationsläger”? 

Innovationsläger samlar olika aktörer för att utforska nya lösningar från ett användarperspektiv. Metoden är vanligtvis tvärvetenskaplig, och deltagarna har press på strama deadlines under de få dagar de arbetar tillsammans. I slutändan presenteras lösningarna.  (Olsen-Östergaard et al., 2019) Deltagare på lägret kan till exempel vara sociala entreprenörer, samhällsaktivister, myndigheter, designers och studerande från olika fakulteter. I en universitetsmiljö är det vanligtvis studenter från olika utbildningar som samlas för att delta i innovationsevenemang. Tillsammans delar deltagarna kunskap och erfarenheter, genererar insikter om problem, utvecklar mängder av idéer och testar möjliga lösningar. Innovationsläger befrämjar kreativitet, uppmuntrar experimenterande och skapar en miljö för risktagande och lärande. (UNPD, nd) 

Den pedagogiska metodiken för innovationslägret bygger på att relevanta verktyg introduceras genom korta föreläsningar, varefter studerande tillämpar dessa verktyg i arbetsgrupper inom ramen för de uppdrag de tilldelats. Resultaten presenteras i form av en pitchingtävling där de olika bidragen bedöms av en jury utifrån kriterier som på förhand fastställts av projektgruppen. Tävlingsmomentet fungerar därmed som en motivationsfaktor inom innovationslägret och kan bidra till att deltagarna anstränger sig ytterligare.  

SF-BioVac projektets innovationsläger gick av stapeln mellan 20–23 april 2026 i Lusaka. Planeringen av lägret påbörjades i december 2025 då en mindre arbetsgrupp med representanter från de olika partneruniversiteten träffades på nätet för att diskutera lägrets ramar som t.ex. antalet deltagare och platsen för lägret. Att planera och genomföra ett innovationsläger i ett land där den här typen av pedagogisk verksamhet är sällsynt hade sina utmaningar samtidigt som det var oerhört lärorikt. Den här bloggen diskuterar våra erfarenheter från processen och lägrets praktiska genomförande.  

Erfarenheter från planeringsprocessen 

Då man börjar planera ett evenemang så bör man fundera på flera frågor som till exempel vem skall sitta med i planeringsgruppen, evenemangets syfte och mätbara mål, målgrupp, evenemangskonceptet, sponsorer, plan för den operativa planeringen, datum och lokal, talare och moderator samt programmet i detalj. (Herdhiana, 2025).

Val av representanter för planeringsprocessen 

Ett fungerande team förutsätter att gruppmedlemmarna klarar av att arbeta effektivt tillsammans för att uppnå gemensamma mål. Planeringen av evenemang som innovationsläger med deltagare från många olika organisationer kräver att ansvarsområdet bör identifieras, information delas och en vision gällande vad som skall uppnås under lägret bör diskuteras. (Alooba, 2026) Under planeringsskedet av SF-BioVac projektets innovationsläger var avsikten att ha regelbundna möten för att planera lägret tillsammans.  Tyvärr var kommunikationen inom gruppen tidvis bristfällig, och det var oklart vem som skulle göra vad. Det är viktigt att utse personer som har tid och intresse att aktivt jobba för ett evenemang som ett innovationsläger annars finns det risk för att vissa väsentliga frågor inte beaktas under planeringen.

Evenemangets syfte och mål 

Att identifiera ett tydligt och specifikt mål för evenemanget är ett viktigt steg i planeringsprocessen. Ett klart mål och detaljerade steg för hur målet skall nås hjälper till att styra planeringsprocessen, fastställa evenemangets riktning och avgöra evenemangets framgång (Twentyfourowls, 2023).  I vårt fall så beskrevs innovationslägrets målsättningar relativt detaljerat i projektets ansökan, men t.ex. hur länge lägret skulle hålla på nämndes inte. Vi bestämde oss för att deltagarna skulle jobba 3,5 intensiva dagar. I slutändan var det här en budgetfråga eftersom catering och övernattningar var en betydande kostnad. På grund av bristfällig kommunikation och tid för att planera tillsammans så uppstod vissa utmaningar med att skapa en gemensam vision för lägret. Det medförde att det från ett finskt perspektiv fanns en viss oro för hur genomförandet skulle lyckas.

Val av lokal för evenemanget 

Att planera ett evenemang kräver noggrann övervägning av många detaljer, och lokalen är ett av de viktigaste besluten. En bra lokal påverkar evenemangets stämning och skapar den atmosfär som arrangörerna vill ha. Saker att tänka på då man planerar att genomföra ett innovationsevenemang är t.ex. antalet deltagare, behov av internet, flexibla lösningar gällande bord, stolar och scen för presentationer samt utrymme för traktering (se t.ex. Gardevärn, 2022).  

Exakt i vilket utrymme SF-BioVac projektets innovationsläger skulle gå av stapeln var öppet ända fram till veckan före evenemanget. Det visade sig att det lämpligaste utrymmet var ett auditorium som saknade bord för grupparbeten. Dessutom visade det sig att internet inte fungerade i utrymmet. Utrymmet för trakteringen (te och lunch) saknade bord och stolar som skulle ha möjliggjort en avkopplande lunch. I slutändan så fungerande ändå utrymmet där lägret ordnades bra. Utrymmet var kanske inte ett utrymme vi i Finland skulle ha valt för ett innovationsläger men för oss som ansvarade för lägret var det en viktig insikt att se ett gott resultat kan uppnås bara inställningen är flexibel. Det är inte lokalen som avgör hur framgångsrikt ett evenemang är, det är deltagarna och deras attityd och aktivitet.  

Erfarenheter från genomförandet 

Vid planering av evenemang som innovationsläger är målet att skapa förutsättningar för inlärning, nätverkande och unika upplevelser. Frågor som bör övervägas är t.ex. vilken arbetsmetod som efterföljs och om det är viktigt att få uppdrag från näringslivet.  

Val av metod (standardiserad metod som Loopa eller något annat) 

Det finns många olika metoder som gör innovationsprocesser mera strukturerade. Design Sprints utvecklades t.e.x av Google Ventures för att framställa och testa nya koncept under bara några dagar (se Holmberg & Konttinen, 2022).  Loopa, en metod utvecklad av Drivhuset kan beskrivas som en konkret och handlingsbaserad agil arbetsmetod för utveckling av innovativa idéer, tjänster, produkter och koncept. Fokuset bör vara ett ökat kundvärde.  (Drivhuset, 2026) Inom yrkeshögskolan Novia är Loopa en beprövad metod (se Holmberg & Strandberg, 2026) och det var naturligt att välja Loopa som utgångspunkt för lägrets innovationsarbete. I praktiken tillämpades en försnabbad Loopa process, eftersom vi bara hade 3,5 dagar för det egentliga innovationsarbetet.

Val av målsättning  

I SF-BioVac projektets ansökan utlovades att innovationslägret skulle fokusera på aktuella problem som identifierades av projektets associerade partners i Zambia. Det här skapade utmaningar, eftersom uppdragen från partnerna kom sent och var för specifika för att fungera som inspiration för en innovationsprocess. Det är viktigt att de experter som ansvarar för det praktiska genomförandet av innovationsprocessen har möjlighet att vara med och definiera de uppdrag som studerande skall jobba med i inlärningsprocesser.  Uppdragen bör ge studerandena en lämplig utmaning men kan inte vara så svåra att de inte kan lösas med studerandenas existerande kompetenser och studerandena bör kunna nå en lösning inom den utsatta tidsramen (se Holmberg et al., 2019).   

Då SF-BioVac projektets innovationsläger inleddes märkte vi snabbt att ett av uppdragen var baserat på uträkningar av existerande data snarare än innovation. Lyckligtvis hade vi uppdragsgivaren på plats och vi kunde snabbt omformulera problemet två av studerandegrupperna hade fått som de skulle lösa.  För att en Loopa process skulle fungera så bra som möjligt så borde de som deltar i innovationsprocessen fritt kunna utveckla en affärsidé utan alltför begränsade ramar. Det är därför viktigt att överväga ifall utomstående uppdragsgivare verkligen behövs, utan kunde innovationsprocessen starta från en kundgrupps behov snarare än från ett behov ett företag eller organisation har identifierat.

Innovationslägrets coacher har en nyckelroll 

Coaching i en universitetsmiljö ses ofta som en form av "mentorskap" eller ett sätt att befrämja studerandens inlärning och kompetensutveckling. För universitetslärare innebär det här ofta en ny roll. I stället för att överföra kunskap genom att föreläsa skall läraren ställa frågor som stöder studerandenas sökande efter svar på komplexa problem. (Anckar et al, 2026) Då man överför pedagogiska arbetsmetoder som innovationsläger till länder som Zambia är det viktigt att utbilda de lärare som skall coacha studerandegrupperna i innovationsprocessen. Läraren som tar på sig rollen som coach skall inte ge förslag på lösningar, utan snarare ställa knepiga frågor som får studerandena att tänka på alternativa utvecklingsförslag. Inför innovationslägret i Zambia ordnades en verkstad för alla involverade lärare där både Loopametoden och coachens roll presenterades. De flesta zambiska lärare som var med och coachade lyckades enligt studerandefeedbacken bra i sin nya roll. Coacherna själva tyckte att innovationslägret var inspirerande och att det var givande att stöda studerandegrupperna i deras innovationsprocess.  

Indelningen i grupper för innovationsprocessen 

Studerande som jobbar i en grupp skall helst komma från olika bakgrunder och ha olika kompetenser. Samtidigt är det viktigt att gruppen har möjligheter att nå resultat inom en utsatt tid. Det här betyder att gruppen helst ska vara så heterogen som möjligt men det är ändå viktigt att personerna i gruppen har förmågan att göra kompromisser och skapa en gemensam vision för gruppens arbete. (Holmberg et al., 2019) Det finns olika metoder för att dela in studerande i grupper, ibland kan studerandena välja själva eller så kan man lotta fram grupperna (se Birkle et al., 2017). Då vi funderade på gruppindelning inför innovationslägret I Zambia så beslöt vi att skapa grupperna på förhand så att alla sex grupper hade både manliga och kvinnliga studerande från alla tre universitet som deltog i lägret.  

 Vad bör man tänka på då man planerar ett mångkulturellt innovationsläger? 

Innovationsläger skall karaktäriseras av kreativitet, aktivitet och positivitet. För att göra innovationslägret till ett evenemang som engagerar, bör följande frågor tas i beaktande då man planerar lägret: 

  • Personer som har tid och genuint intresse för evenemanget bör utses som medlemmar i planeringsgruppen. 

  • Då planeringsgruppen börjar sitt arbete bör man skapa en gemensam vision och definiera målsättningar för evenemanget. Alla i planeringsgruppen bör veta vad de ansvarar för.   

  • Olika lokaler för evenemanget bör jämföras och en lokal som möjliggör grupparbetet och inspirerar bör väljas 

  • Innovationsläger kan genomföras med olika arbetsmetoder, t.ex. Design Springs och Loopametoden erbjuder en strukturerad process. Ett strukturerat tillvägagångssätt stöder en målinriktad innovationsprocess. 

  • Innovationsprocessens resultat skall helst inte definieras med för smala ramar och anvisningar för vilken slut produkt önskas. Då begränsas kreativiteten. Ifall man vill ha uppdrag från företag och organisationer bör de vara medvetna om att deltagarna i evenemanget söker svar på komplexa utmaningar som organisationen inte heller har en aning om hur de kunde lösas.  

  • Innovationslägrets coacher har en central roll. Coacherna jobbar nära studerandegrupperna på ett sätt som de som ansvarar för att ge de dagliga uppgifterna inte har möjlighet till. Coacherna bör utbildas på förhand för att nå insikten att det är deltagarna i innovationslägret som skall styra innovationsprocessen och inte lärarcoachen.  

  • Innovationsläger har ofta 50–100 deltagare. Det lönar sig att ha en klar process för hur studerande kan anmäla sig till lägret så att grupperna kan skapas på förhand. Grupperna ska helst bestå av fem till sex studerande och vara så heterogena som möjligt.   

Slutreflektion 

Även om det några månader efter att innovationslägret genomförts känns som allt gick relativt smärtfritt på plats i Zambia så finns det definitivt frågeställningar som vi kunde ha diskuterat och beaktat mera under innovationslägrets planeringsfas. Den viktigaste är ansvarsfördelningen men också kulturella aspekter och skillnader i prioriteringar kunde ha begrundats mera ingående.   

Då man bestämmer sig för att planera och genomföra ett innovationsläger med internationella partners bör ansvarsfördelningen mellan personerna i planeringsgruppen definieras tydligt redan i ett tidigt skede. Det kunde medföra en gemensam förståelse för varje persons personliga ansvar samt för vilka konsekvenser som kan uppstå om identifierade ansvarområden inte sköts. I internationella projekt, där kulturella skillnader och olika sätt att kommunicera kan försvåra samarbetet är det här speciellt viktigt. Om det är praktiskt genomförbart kunde varje nyckelperson underteckna en ansvarsbeskrivning för att ytterligare stärka ansvarstagandet bland koordineringsgruppens medlemmar.  Det här kunde bidra till en bättre struktur i planeringsskedet och genomförandet, vilket minskar stressnivån och leder till färre missförstånd.  

Även om innovationsläger med internationella partners kan vara krävande att planera och genomföra så är det också roligt och inspirerande. I Finland är vi vana vid att det mesta kan kontrolleras men om man vågar släppa sina kontrollbehov och förlitar sig på att allt ordnar sig så minskar stressen. Det viktigaste är ju ändå arbetet med de innovationerna på lägret och med ett agilt arbetssätt under de dagar lägret ordnas så kommer alla involverade att vara nöjda då lägret är slut.  

Litteratur 

 Anckar, R., Holmberg, E. & Konttinen, A. (2026). Coaching as a tool for enhancing   entrepreneurship among tourism students In Koechling, A & Velvin J. (Eds). Fortcoming 

Birkle M., Holmberg, E., Karlqvist, M. & Ritalahti, J.  (2017). Student motivation in inquiry learning: lessons from a service development project in Beckendorff P. & A. Zezrer (Eds.): Handbook of Teaching and Learning in Tourism. Elgar. 

Drivhuset (2026). Our methods. https://drivhuset.se/en/utbildning/vara-metoder/  

Herdhiana, B.  (2025). How to Plan an Event in 9 Steps (+ Event Planning Checklist). https://livestorm.co/blog/event-planning 

Holmberg, E & Konttinen, A. (2022). Design Thinking methods taking over the world. https://esignals.fi/en/category-en/pedagogy-category-en/design-thinking-methods-taking-over-the-world/ 

Holmberg, E & Rantanen, K. (2026). Student Learning Experiences from the SF-BioVac Innovation Camp in Zambia. https://novialia.novia.fi/bloggar/pedagogiska-bloggen-/student-learning-experiences-from-the-sf-biovac-innovation-camp-in-zambia 

Holmberg, E., Moulding, S., Montaguti, F., Habiyakare, E., Ritalahti, J. &  Puidokaitė-Savickienė,  R. (2019).  Students’ consultancy- An international perspective. https://drive.google.com/file/d/1Wf4AfhHc_iQiVo_V9osSy7o-iJ1DaX13/view 

Olsen- Östergaard, S. , Sugiarto S., Kondro, H. & Nöskov, J. (2019)    Innovation camps - Innovation Camp – what, why and how? In  Kairisto-Mertanen, K & Budiano, T. A.   (eds.) INDOPED-Modernising Indonesian Higher Education with Tested European Pedagogical Practices.  Turku University of Applied Sciences. https://www.researchgate.net/publication/341434208_Innovation_Camp_-_what_why_and_how 

Twentyfourowls (2023). The 7 Importance Reasons for Defining Event’s Aims and Objectives. https://twentyfourowls.com/the-7-importance-reasons-for-defining-events-aims-and-objectives/ 

UNPD (nd). Innovation camps. https://www.undp.org/arab-states/innovation-camps 


Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 18.11.2026 

Skribent:
Eva Holmberg

Pedagogiska bloggen

I bloggen kan du läsa om pedagogiska metoder och ta del av goda lärdomar av dina medarbetare. Bloggen skrivs av olika författare och inlägg som är granskade och godkända av Novias redaktionsråd är markerade och taggade med #granskat inlägg. 

Vi följer CC BY 4.0 om inget annat nämns.

Ansvarsfriskrivning:  Författaren/författarna ansvarar för för fakta, möjlig utebliven information och innehållets korrekthet i bloggen. Texterna har genomgått en granskning, men de åsikter som uttrycks är författarens egna och återspeglar inte nödvändigtvis Yrkeshögskolan Novias ståndpunkter. 

Disclaimer: The author(s) are responsible for the facts, any possible omissions, and the accuracy of the content in the blog.The texts have undergone a review, however, the opinions expressed are those of the author and do not necessarily reflect the views of Novia University of Applied Sciences.