Tillsammans med studerande i Helsingfors för att dela erfarenheter om Biomedical Laboratory Science-utbildningen

På fotot: Från vänster: Audreen Murewa (Noviastuderande), Elisabeth Bergman (Fimlab), Navid Faridniya (Noviastuderande), Mikaela Engvall (Novia, UL)

Yrkeshögskolan Novia var först i Finland med att år 2023 erbjuda bioanalytikerutbildningen på engelska. Intresset för utbildningen visade sig snabbt vara mycket stort – till 14 studieplatser kom hela 1168 ansökningar, varav 331 var förstahandssökande. Till slut inledde 25 studerande sina studier hos oss. Hösten 2025 började den andra gruppen inom Biomedical Laboratory Science med 18 studerande.

I år examineras de första Biomedical Laboratory Science-studerandena i Finland. Därför var det extra betydelsefullt att tillsammans med våra studerande få delta i Bioanalytikerförbundets samarbetsdag för utbildning och arbetsliv. Tillsammans med Audreen, studerande på tredje året, och Navid, studerande på första året, deltog jag i en paneldiskussion om internationalisering inom bioanalytikerutbildningen. Fokus i diskussionen låg på språkets betydelse och hur praktikperioderna ser ut för våra internationella studerande. Med i panelen fanns också en praktikhandledare från Fimlab.

Under diskussionen lyftes många konkreta erfarenheter, lyckade exempel och utvecklingsområden fram som de internationella studerandegrupperna har fört med sig. Vi berättade bland annat om hur vi tillsammans med Fimlab i Österbotten arbetat för att skapa lyckade praktikperioder för studerandena.

Som ett lyckat exempel lyfte vi fram språkprojektet som utfördes med vår första internationella grupp där språklärare från Novia höll en intensivkurs i engelska åt personalen vid Fimlab. I projektet inkluderades en dag med workshop där personalen och studerandena fick möjlighet att träffas före praktikperioden. Samtidigt kunde handledarna prova på att handleda på engelska genom att tillsammans med studerandena öva venprovtagning. Det här sänkte tröskeln för båda parter och skapade en tryggare start på samarbetet.

Paneldiskussionen kom också in på de oundvikliga begränsningar och risker som engelskan kan medföra, särskilt i patientarbete. Samtidigt betonade studerandena själva att de är mycket medvetna om språkbarriären och att de aktivt under praktikperioden av sina handledare säkerställer att de har förstått rätt i osäkra situationer.

Från handledarens perspektiv påverkar det engelska språket den tid som används för handledning. Jämfört med situationer där studerandens modersmål är svenska eller finska behöver handledarna lägga mera tid på att översätta, förklara och försäkra sig om att allt har förståtts rätt. Det kräver flexibilitet och resurser från personalen, men ger samtidigt möjlighet att utveckla handledningskompetensen och arbetsgemenskapens internationella beredskap.

Audreen och Navid berättade ändå att språket inte har hindrat dem från att utföra sina arbetsuppgifter under praktiken och att de varit nöjda med den handledning de fått. Som ett konkret tips till både studerande och praktikplatser lyfte de fram idén om “language days”, där handledningen under vissa dagar i så stor utsträckning som möjligt sker på svenska eller finska. På så sätt får studerandena möjlighet att utveckla sina språkkunskaper i naturliga arbetssituationer.

Inför de första praktikperioderna fanns det också en del oro kring hur patienter skulle förhålla sig till internationella studerande. Erfarenheterna från praktikplatserna har dock till stor del varit mycket positiva. Patienterna har tagit emot de internationella studerandena väl och mötena har varit värdefulla både för studerandena och arbetsgemenskaperna.

För en lyckad praktik är samarbetet mellan utbildning och arbetsliv centralt. Med gott samarbete kan vi skapa trygga, fungerande och jämlika läromiljöer för alla studerande. Det var också särskilt glädjande att höra att både Audreen och Navid uttryckte en stark vilja att arbeta i Finland efter examen. Det visar att de känner sig som en del av det finländska arbetslivet och ser framtida möjligheter här.

Som lärare var jag också oerhört stolt över våra studerande under paneldiskussionen. Audreen och Navid deltog tryggt och professionellt i diskussionen, trots att hela panelen och publikdiskussionen fördes på finska. Studerandena fick frågorna på engelska, men behövde samtidigt följa med diskussionen och stämningen på finska. De klarade situationen galant och visade både mod, professionalism och en stark vilja att utvecklas i en flerspråkig arbetsmiljö.

Diskussionerna och frågorna från publiken väckte också tankar hos mig som lärare. Det blev tydligt hur värdefullt det vore att i högre grad blanda olika studerandegrupper – engelska och svenska grupper, bioanalytiker- och sjukskötarstuderande – i gemensamma övningar och förberedelser inför praktiken. Det skulle bättre spegla den verklighet som väntar i arbetslivet.

Efter vår 1,5 timme långa diskussion tillsammans med representanter från arbetslivet, studerande och lärare stod en sak särskilt klar: internationella studerande skiljer sig i grunden inte från andra studerande. De har samma styrkor, utmaningar och behov av stöd som vem som helst. Det viktigaste är ett öppet samarbete, fungerande handledning och möjligheten att få växa in i sin yrkesroll i en trygg och inkluderande lärmiljö.

Jag hoppas att vår paneldiskussion kunde bidra till att bryta några fördomar, negativa inställningar och antaganden samtidigt som de internationella studerandena ses som en stor styrka inom vården. Genom olika språk, kulturer och erfarenheter kan vi tillsammans utveckla vården och bättre möta behoven i ett alltmer mångsidigt samhälle. Våra olikheter är inte ett hinder, utan en möjlighet att erbjuda en god och jämlik vård för alla. 

Reseskildringen har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 27.8.2026.