Grupparbete - ett effektivt sätt att lära sig eller slöseri med timresursen?
Jag har många gånger varit med om presentationer av gruppdiskussioner på olika möten och känt mig uttråkad och frustrerad. Den vanligaste meningen är att ”vi tänkte mycket lika som föregående grupp” och så upprepar man det som redan sagts.
Då jag följt med studerande som presenterar sina grupparbeten får jag ibland en känsla av att medan en grupp presenterar, sitter de andra och spänner inför sin presentation eller tänker på annat. Det som lyssnarna får ut av presentationen är minimalt. Detta är naturligtvis en karikerad bild, men det finns eventuellt också en gnutta sanning i påståendet.
Grupparbetskompetens är en generisk kompetens som bygger på ett socialkonstruktivistiskt synsätt, där kunskap skapas tillsammans i interaktion mellan studerande. Grupparbete motiveras ofta med att studerande lär sig samarbeta utöver själva ämnet. Grupparbete ska även ge kompetenser i konflikthantering, ledarskap, gruppdynamik samt utveckla sociala färdigheter. Jag kan hålla med om att man får sådana erfarenheter av att arbeta i grupp, men jag är osäker på om man automatiskt får dessa kompetenser bara för att man jobbar med ett grupparbete? Liknande tankegångar lyfter även Wedérus (2022) i sin essä.
Min tanke är att innan studerande kastas in i grupparbeten och förväntas bli bra på konflikthantering, teamwork, ledarskap o.s.v., borde de lära sig grundläggande teorier för att sedan kunna tillämpa och utveckla dessa kompetenser.
Om vi undervisar stora grupper är vi ofta lockade att dela in studerande i mindre grupper och låta arbetet ske i gruppen, i stället för att föreläsa och rätta den stora mängd uppgifter en stor grupp medför vid individuella inlämningar. Det är mänskligt och oundvikligt för att lärarens resurs ska räcka till. Men det väcker viktiga frågor. Har studerande tillräckligt med kunskap och verktyg för att effektiv kunna jobba i gruppen? Och vad kan utgöra hinder för ett lyckat grupparbete?
När är det då motiverat att välja grupparbete som metod och vad bör man tänka på för att uppnå fungerande grupparbeten?
Alla uppgifter passar inte som grupparbete. Allas insats i gruppen ska behövas för att göra uppgiften. Den ska inte vara lättare att lösa på egen hand. Då man har rätt typ av uppgift börjar gruppen samarbeta och bidra tillsammans, säger Professor Eva Hammar Chiriac, i en intervju publicerad i Universitetsläraren (Hellerstedt, 2023). Margareta Jernås, docent och pedagogisk utvecklare, säger i samma intervju att det är viktigt att läraren skapar förutsättningarna och förhållningsreglerna för själva grupparbetet. Ett gruppkontrakt borde alltid göras. Gruppkontraktet fungerar som en gemensam överenskommelse där studerande i en grupp klargör arbetsrutiner, ansvar, kommunikation och förväntningar för att underlätta ett fungerande samarbete. Det fungerar som ett stödverktyg för att förebygga konflikter och skapa tydlighet kring hur gruppen ska arbeta.
Vad kan utgöra hinder för ett lyckat grupparbete?
Man har i olika workshops i Laurea-ammattikorkeakoulu kartlagt vad som kan utgöra hinder för ett lyckat grupparbete både ur studerande- och lärarsynvinkel. Dessa resultat hänvisar Akiola & Gröhn (2023) till i sin artikel i Laurea Journal.
Ur studerandeperspektiv nämns bland annat att
- man inte använder tid att bekanta sig med de övriga gruppmedlemmarna utan går genast till uppgiften.
- gruppmedlemmarna har olika vitsordsmål. Om vitsordsmålen skiljer sig utgår man ofta från att sträva efter det högsta vitsordsmålet.
- arbetsmängden i gruppen fördelas ojämnt och vissa studerande åker snålskjuts.
- gruppen hittar inte gemensamma tider för arbetet.
Det kan enligt Akiola & Gröhn (2023) också handla om att gruppmedlemmar inte svarar på meddelanden eller deltar i gruppträffar. Alla i gruppen följer inte överenskomna deadlines eller meddelar inte om eventuella problem. Enligt Heikintalo (2022) kan det även handla om att vissa upplevs som ”fripassagerare”, det bildas klickar och alla känner sig inte delaktiga i gruppen. Ofta kan någon i gruppen bli tillbakadragen och upplevas av de andra som att hen inte bidrar. Samtidigt kan någon annan upplevas som att inte lyssna och ta för mycket plats i gruppen.
Som hinder läraren i sin tur kan ge upphov till nämner Akiola & Gröhn (2023) bland annat att
- uppgiften som ges som grupparbete passar bättre som en individuell uppgift.
- gruppen är för stor för att arbeta effektivt.
- det sker många olika grupparbeten i olika konstellationer samtidigt, vilket kan göra det svårt att hitta gemensamma tider för alla i gruppen.
- deadlines för många grupparbeten infaller samtidigt.
Målen för grupparbetet tydliggörs inte alltid tillräckligt tidigt och det avsätts ibland för lite tid för gruppbildning och för att utveckla kunskaper i att arbeta tillsammans. Slutresultatet blir inte lyckat om arbetet endast presenteras i slutet och gruppen inte får feedback och handledning under arbetets gång. Om läraren inte sätter sig in i grupprocesserna, svarar på meddelanden och handleder tillräckligt vid problemsituationer blir hela arbetet lidande. Då blir det även väldigt svårt att bedöma de studerande individuellt fastän att de skulle ha jobbat olika mycket i gruppen, och leder till att alla i gruppen automatiskt får samma vitsord. (Akiola & Gröhn, 2023).
Utgående från dessa resultat kan följande tips sammanfattas:
Studerande |
Lärare |
| Vi bekantar oss med varandra före arbetet med uppgiften inleds. | Jag väljer uppgifter som passar för grupparbete, motiverar studerande att samverka och skapar en positiv och tillåtande stämning. |
| Vi gör upp ett gruppkontrakt, diskuterar hur det ska följas och ser till att grupparbetet görs i positivt och öppen anda. | Jag väljer en gruppstorlek som möjliggör att studerande kan jobba effektivt och erbjuder verktyg för gruppbildningen och gruppkontrakt. |
| Vi bekantar oss med lärandemålen och bedömningskriterierna för uppgiften och strävar efter att tillsammans uppnå dem. Om medlemmarna i gruppen har olika vitsordsmål bör lösningen diskuteras tillsammans. | Jag försäkrar mig om att alla grupper förstår målet med och bedömningskriterierna för uppgiften. |
| Vi diskuterar ansvarsfördelningen och hur vi går till väga om det visar sig att det blir en ojämn arbetsfördelning eller om någon inte följer gruppens deadlines. | Jag stöder grupperna vid utmanande situationer, handleder och ger feedback under arbetets gång. |
| Vi kommer överens om gemensamma tider, hur och var vi kommunicerar samt hur vi hanterar om någon inte kommunicerar. | Jag koordinerar med andra lärare för att säkerställa att inte för många grupparbeten pågår samtidigt och att inte för många deadlines infaller på samma gång. |
| Vi håller läraren informerad om hur gruppen jobbar och hur arbetet framskrider. |
Presentation av grupparbeten
Praktiska riktlinjer för presentationer där grupperna ska redovisa sina resultat för varandra enligt Remsburg & Hagar (2019) samt generell forskning om aktivt lärande:
Resultaten är även till nytta för de övriga grupperna om presentationerna är
- interaktiva.
- kopplade till diskussion.
- designade så att publiken måste göra något, inte bara lyssna.
Presentationer inför resten av gruppen blir slöseri på tid och resurs om
- presentationen är en ”mini-föreläsning” utan interaktivitet.
- studerande inte fått tydliga instruktioner och presentationen saknar struktur.
- presentationen inte har ett tydligt syfte för åhörarna.
Bedömning av grupparbeten
Bedömningen av ett grupparbete är något som ofta väcker diskussion. Ska studerande bedömas individuellt eller ska hela gruppen få samma vitsord? Hur uppnår man en rättvis bedömning? Forsell (2025) beskriver muntliga cross-group presentationer som en metod som kan underlätta en mera rättvis bedömning. Där leder läraren ett samtal som ger tid för interaktion och skapar utrymme för studerande att visa sin förståelse för ämnet i stället för att presentera produkten av arbetet genom att läsa innantill från en PowerPoint. Det finns för övrigt väldigt lite kunskap om hur man mångsidigt och individuellt kan bedöma studerandes kompetenser då de jobbat med grupparbeten (Forsell J. F., 2019).
Från utmaningar till möjligheter i grupparbete
Att grupparbeten är väl planerade och genomförda, är mycket viktigt, ur studerandes men även högskolans synvinkel. Grupparbeten är en rätt ofta använd lärmetod och kan i många fall uppta en stor del av undervisningsresursen i en kurs. I Laurea har man konstaterat att problematiken kring grupparbeten i värsta fall fördröjer studerandes utexaminering. (Akiola & Gröhn, 2023).
Om man som lärare lyckas starta upp ett grupparbete som är välplanerat och genomfört och studerande är motiverade att följa gruppens kontrakt och uppnå lärandemålen, kan grupparbetet vara en mycket bra och ofta uppskattad metod (Haltia, 2017).
Källor
Akiola, J., & Gröhn, S. (den 18 januari 2023). Ryhmätyöskentelyn huoneentaulu luotiin yhteisöllisesti vastaamaan korkeakouluopiskelijoiden ryhmätyöskentelyn haasteisiin. Laurea Journal. Hämtat från Laurea Journal: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202301183499 den 6 mars 2026
Forsell, J. (den 5 juli 2025). Oral cross‑group presentations as a method for individual knowledge. Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 37, 503-526. doi:https://doi.org/10.1007/s11092-025-09461-0
Forsell, J. F. (den 9 oktober 2019). Group Work Assessment: Assessing Social Skills at Group Level. Small Group Research, 51(1). doi:https://doi.org/10.1177/1046496419878269
Haltia, N. (2017). Ryhmätyö oppimistapana yliopistossa. Yliopistopedagogiikka, 24(1), 58-60. Hämtat från Yliopistopedagogiikka: https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021042717394 den 6 mars 2026
Heikintalo, N. (den 30 november 2022). Hyvä ryhmä, parempi mieli. HAMK Unlimited Journal. Hämtat från https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022110264382 den 6 mars 2026
Hellerstedt, L. (den 15 september 2023). Så fixar du ett fungerande grupparbete. Hämtat från Universitetsläraren: https://universitetslararen.se/2023/09/15/sa-fixar-du-ett-fungerande-grupparbete/ den 6 mars 2026
Remsburg, A. J., & Hagar, M. C. (2019). Can student presentations be an effective form of active learning for the student audience? The Online Journal of New Horizons in Education, 9(1). Hämtat från https://tojned.net/journals/tojned/articles/v09i01/v09i01-01.pdf den 6 mars 2026
Wedérus, T. (den 20 mars 2022). Gör upp med myten om grupparbete. Hämtat från Dagens arena: https://www.dagensarena.se/essa/myten-om-grupparbetet/ den 6 mars 2026
Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 23.3.2026.
