Forskningsmetodik, utvecklingsarbeten och funktionella examensarbeten

 Om gamla hundar som måste lära sig sitta på flera sätt än ett

De flesta av lektorerna vid utbildningarna inom hälsa och välfärd har en högre akademisk examen. Vi kan forskningsmetodik och vet hur ett vetenskapligt arbete ska struktureras och vilka delar det består av. Vi vet hur man gör intervjuer och observationer, och vi kan handleda studerande i att skapa enkätundersökningar. Kodningen av enkäter som skickats ut till väldigt många svaranden kan tänkas vara lite knepigare – inte för att det är svårt att utföra, utan för att det tar så mycket tid i anspråk. 

Innehållsanalyser, diskursanalyser och grundläggande statistiska analyser behärskar vi också väldigt bra. Vilka forskningsetiska frågor som ska beaktas då man forskar, och hur man kan bedöma undersökningens tillförlitlighet, trovärdighet, validitet och reliabilitet är självklart. Är det något vi inte kan så är det bara att gå till bibban och låna en av de otaliga böckerna om forskningsmetodik som finns i hyllan. Att handleda studerande som gör småskaliga undersökningar är alltså inget problem.

Men våra kunskaper i forskningsmetodik och vår akademiska bakgrund är bara delvis till hjälp när vi ska handleda studerande som gör ett så kallat funktionellt examensarbete. Utgångspunkten för ett funktionellt examensarbete är ett uppdrag som utmynnar i ett konkret resultat som kan vara t.ex. en modell, utveckling av arbetsmetoder, ett evenemang, en kurs eller ett material (GQAP26 Examensarbete vid Yrkeshögskolan Novia, 2020). Men hur ska arbetet byggas upp och vilka delar ska det bestå av? Hur mycket tidigare forskning måste ingå? Hurdana metoder ska användas för att komma till ett resultat? Hur ”nytt” eller nydanande ska resultatet vara? Vilka är de etiska aspekterna som ska beaktas i ett sådant här arbete? Och hur bedöms trovärdigheten?

Funktionella examensarbeten har skrivits vid yrkeshögskolorna i vårt land redan i 20 år, men ändå finns det bara några böcker som behandlar dessa frågor. Exempel är Vilkka och Airaksinen (2003, 2004) och Kostamo, Vilkka och Airaksinen (2022). Dessa hjälper oss på vägen i handledningen av våra studerande som skriver funktionella examensarbeten. Men de ger ändå inte konkreta verktyg eller riktlinjer för vad teori, material, data och metod betyder då studerande skriver – eller skapar – ett funktionellt examensarbete. Inte heller får vi några entydiga svar på hur vi kunde bedöma kvaliteten, tillförlitligheten eller de etiska aspekterna i mångfalden av funktionella examensarbeten. 

Begreppen är också otydliga och kan förstås på många olika sätt. Vid Turun Ammattikorkeakoulu har Kari Salonen (2013, 2017) jobbat mycket med att förtydliga begreppen och definiera vad ett funktionellt examensarbete ska bygga på, hur det ska göras samt hur man metodmässigt kan bygga upp det. Men det finns ännu ingen tydlig metodbok som studerande inom social- och hälsovård kan använda sig av när de skriver funktionella examensarbeten. Och i synnerhet ingen litteratur på svenska.

Då vi handleder svenskspråkiga examensarbeten har vi i regel alltid kunnat hänvisa till svenskspråkig litteratur. Men just med avseende på funktionella examensarbeten stöter vi på problem. Forskningsmetoderna må vara desamma på alla språk – men funktionella examensarbeten, med just den benämningen, inom hälsa och välfärd tycks förekomma främst i finskspråkiga och finlandssvenska sammanhang. På internet hittar vi nog funktionella examensarbeten inom flera andra utbildningsområden, t.ex. inom produktionsekonomi, funktionell design, audio och visuellt arbete m.fl. Men inte inom hälsa och välfärd. Och frågar vi en AIChatbot får vi svaret:

”Funktionellt examensarbete” är inte ett vanligt använt uttryck /…/ Namnet på eller fokuset på examensarbetet kan variera beroende på studieområdet och kraven från universitetet eller programmet.

Då våra studerande ändå genomför många examens- och utvecklingsarbeten i samarbete med arbetslivet, en del som vi kallar funktionella examensarbeten, behöver vi klara och tydliga riktlinjer. Vi behöver en metodbok som studerande kan följa, på samma sätt som studerande som genomför en kvalitativ eller kvantitativ undersökning behöver – och har tillgång till – andra metodböcker. Vi lektorer och överlärare behöver också nya redskap så att vi kan handleda olika slags examensarbeten jämlikt och likvärdigt. Vi måste också lära oss värdera och bedöma funktionella arbeten jämsides med de mera traditionellt uppgjorda arbetena. Vi måste lära oss sitta på flera sätt än ett.

På institutionen för hälsa och välfärd jobbar vi just nu inom projektet Funktionella examensarbeten som finansieras av Konstsamfundet och Svenska kulturfonden bland annat med att utarbeta en handbok om funktionella examensarbeten för studerande och lektorer.

Källor

•  GQAP26 Examensarbete vid Yrkeshögskolan Novia. 2020. Hämtat 26.1.2023 från https://intra.novia.fi/kvalitet/overgripande-dokument/gemensamma-processer-och-rutiner/gqap26/ 
• Kostamo, P., Airaksinen, T. & Vilkka, H. 2022. Kirjoita itsesi asiantuntijaksi. Opas toiminnalliseen opinnäytetyöhön. Helsinki: Art House.
• Salonen, K. 2013. Näkökulmia tutkimukselliseen ja toiminnalliseen opinnäytetyöhön. Opas opiskelijoille, opettajille ja TKI-henkilöstölle. Turun ammattikorkeakoulun puheenvuoroja 72. Turku: Turun ammattikorkeakoulu.​ https://julkaisut.turkuamk.fi/isbn9789522163738.pdf 
• Salonen, K.; Eloranta, S; Hautala, T. & Kinos, S. 2017. Kehittämistoiminta ja kehittämisen menetelmiä ammatillisessa korkeakoulutuksessa. Oppimateriaaleja 108. Turku: Turun ammattikorkeakoulu. https://julkaisut.turkuamk.fi/isbn9789522166494.pdf 
• Vilkka, H. & Airaksinen,T. 2003. Toiminnallinen opinnäytetyö. Helsinki: Tammi.
• Vilkka, H. & Airaksinen,T. 2004. Toiminnallisen opinnäytetyön ohjaajan käsikirja. Helsinki: Tammi.

Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 31.1.2023.