Med cirkulär ekonomi kan affärsverksamheten växa utan onödig konsumtion

Den cirkulära ekonomin erbjuder möjligheter att förnya affärsverksamhet och stärka hållbar utveckling inom både företag och den offentliga sektorn. I den cirkulära ekonomin utnyttjas befintliga material och produkter så länge och så effektivt som möjligt. Exempel på sådana metoder är utlåning, uthyrning, återanvändning, reparation, underhåll och återvinning (Euroopan parlamentti 2023.) I anslutning till dessa metoder har Sitra utvecklat affärsmodeller för cirkulär ekonomi som hjälper företag att skapa värde och nya former av konkurrensfördelar (Eskola u.å.).

Företag har i stor utsträckning goda förutsättningar att bedriva affärsverksamhet enligt den cirkulära ekonomins logik, men det finns också utmaningar. Detta framkom i den kartläggning som genomfördes hösten 2025 inom projektet ARVOA – Kiertotalouden seuraava luku. Syftet med kartläggningen var att ta reda på hur cirkulär ekonomi syns i företags och andra aktörers nuvarande affärsverksamhet. Totalt genomförde projektteamet 78 intervjuer med företag, bibliotek i olika städer samt andra stadsaktörer, föreningar och stiftelser.

I denna text går vi igenom exempel som framkom i kartläggningen inom byggbranschen, handeln, kreativa branschen och offentliga serviceleverantörer, klassificerade enligt Sitras affärsmodeller för cirkulär ekonomi. Avslutningsvis delar vi projektgruppens observationer om nya möjligheter inom cirkulär ekonomi.

Slut på svinn – råvarorna i cirkulation

Enligt Sitras handbok Kestävää kasvua kiertotalouden liiketoimintamalleista utnyttjas i affärsmodellen för cirkulerande råvaror redan använda eller biobaserade material, och produkter planeras för att vara hållbara, reparerbara och återvinningsbara.

Inom byggbranschen återvinns eller återanvänds mindre än 60 procent av bygg- och rivningsavfallet. Ur ett cirkulärekonomiskt perspektiv är detta avfall råmaterial som kan användas på nytt eller återvinnas (Ympäristöministeriö u.å.).

Inom byggbranschen har både möjligheter och utmaningar kopplade till cirkulär ekonomi identifierats. I en materialintensiv bransch är överskott och sidoströmmar från stora projekt ofta omfattande i volym, vilket kräver nya lösningar för försäljning, lagring och distribution av material. Även överskotts- eller rivningsmaterial från mindre aktörer behöver tas till vara för återanvändning. Det finns intresse inom byggsektorn för att använda återbrukade byggmaterial, men användningen begränsas av bristen på fungerande marknadsplatser och lagringsutrymmen.

Ett särskilt problem vid användning av återbrukade byggmaterial är kvalitetskriterierna. Vilken typ av klassificering behövs för återbrukade material för att säkerställa tillräcklig kvalitet och lång livslängd?

Som ett annat exempel lyfter vi fram ett företag som fokuserar på inomhusluftslösningar och som har planerat sin produktion enligt cirkulär ekonomi. Företagets produkters ytterskal tillverkas av ett förnybart träbaserat kompositmaterial. Vid behov kan gamla ytterskal malas ner till råmaterial och användas för att tillverka nya ytterskal. Företaget använder återvunna och CO₂-kompenserade förpackningsmaterial. De val som gjorts i företagets produktutvecklingsskede stöder hållbarhet och återanvändning av material.

Ett tredje exempel är aktörer inom den kreativa branschen. Dessa företag är ofta små mikroföretag som tillverkar produkter, såsom smycken och väskor av återvunnet material.

Delningsplattformar ökar användningsgraden av till exempel textiltvättmaskiner, bilar och böcker

På en delningsplattform kan flera aktörer använda samma tjänster eller produkter utan att äga dem. Delningsplattformar möjliggör en högre användningsgrad av produkter och tjänster. En digital applikation eller app är en väsentlig del av hur delningsplattformen fungerar (Eskola u.å.).

Bibliotek är ett bra exempel på delningsplattformar. Utlåning av böcker och bibliotekens övriga tjänster, såsom användning av lokaler och utlåning av föremål, är så vardagliga att de inte alltid uppfattas som delningsplattformar inom cirkulär ekonomi. Biblioteken har dock begränsade möjligheter att öka både antalet föremål och deras tillgänglighet på grund av de utrymmen som står till förfogande. Även bibliotekslagen begränsar nya tjänster, eftersom de ska vara avgiftsfria och jämlikt tillgängliga för användarna.

Inom den offentliga sektorn och bland föreningar har många olika försök kopplade till delningsekonomi genomförts. En utmaning har varit att konsumenterna inte varit villiga att betala för tjänster som de tidigare fått gratis.

I studentbostäder är det möjligt att placera utlåningsautomater där studerande kan låna eller hyra föremål som annars bara används vid enstaka tillfällen, såsom borrmaskiner, textiltvättmaskiner och andra maskiner.

Bland aktörer inom de kreativa branschen har intresset för gemensamma lagerutrymmen ökat. Gemensamt ägande eller gemensam användning av material kan ge ekonomiska fördelar och samtidigt stärka lokala former av samarbete.

Även branschorganisationer kunde fungera som koordinerande aktörer för delningsplattformar.

Leasing är ett utmärkt sätt att förverkliga affärsmodellen produkt som tjänst

I affärsmodellen produkt som tjänst betalar kunden för en viss funktion eller service i stället för att äga produkten. Företagets intäkter består av service- och hyresavtal (Eskola u.å.).

Inom bilhandeln är billeasing ett etablerat exempel på en produkt‑som‑tjänst‑modell. Kunden betalar för användningen men äger inte bilen, vilket ökar användningsgraden och förbättrar resurseffektiviteten.

Ett företag som specialiserar sig på hantering av IT-utrustning erbjuder sina produkter enligt leasingmodell. Kunden använder utrustningen under en viss tid och returnerar den därefter till tillverkaren, som ansvarar för vidare hantering. Modellen har visat sig fungera väl både för företagskunder och inom den offentliga sektorn.

Festkläder, kläder, servis och tillbehör för barnkalas kan hyras. På så sätt behöver man inte skaffa exempelvis ett stort antal tallrikar för ett enstaka tillfälle. Även stolar och bord kan hyras för olika evenemang.

Sportutrustning såsom cyklar, skidor och friluftsutrustning kan hyras. Skidcenter erbjuder vintertid uthyrning av vinterutrustning och sommartid olika typer av cyklar.

Inom cirkulär ekonomi betonas tanken: ju längre livslängd, desto bättre

Genom att förlänga produkters livslängd används de i sitt ursprungliga syfte så länge som möjligt. Detta möjliggörs genom service- och reparationstjänster, uppdatering och återförsäljning. (Sitra 2022.)

Att förlänga livslängden på el- och elektronisk utrustning är viktigt. År 2021 släpptes 13,5 miljoner ton utrustning ut på EU-marknaden, varav 4,9 miljoner ton samlades in efter användning. I Finland samlas 14,68 kg per invånare in, vilket är över EU-genomsnittet (Euroopan parlamentti 2024). Reparation och service av IT-utrustning är en växande affärsmöjlighet. En del av de reparerade utrustningarna går till företagskunder medan andra går till skolor eller konsumenter.

Bilägare är vana vid att förlänga bilens livslängd genom årliga servicearbeten och reparationer. Reservdelar kan också ersättas med renoverade delar i stället för nya, vilket kräver nya tankesätt hos verkstäderna.

Service- och reparationstjänster för sportutrustning, såsom skidor och cyklar, förlänger produkters livslängd och minskar behovet av nyinköp. Högkvalitativa material och omsorgsfull användning förlänger även livslängden på kläder och skor. Skräddare, sömmerskor och skomakare spelar här en viktig roll. Den ökande andelen cirkulationshandel och second hand-butiker bidrar ytterligare till längre användningstid för kläder och skor.

Inom evenemangsbranschen kan cirkulär ekonomi främjas genom att arrangörer använder arbetskläder under flera år.

Även produktionssidoströmmar tas till vara i cirkulär ekonomi

Vid resursåtervinning tas användbara och värdefulla material tillvara ur avfall eller produktionssidoströmmar (Sitra 2022). Resurseffektivitet och återvinning syns inom olika branscher i många former och minskar materialsvinn samt förlänger användningen av produkter och råvaror.

Inom bilbranschen är materialåtervinning redan väl etablerad och utvecklas kontinuerligt. Service- och leasingmodeller bidrar till effektiv användning av resurser genom längre livslängd och minskad miljöbelastning.

Inom dagligvaruhandeln är centrala mål att minska matsvinnet, utveckla avfallshanteringen och öka återvinningsgraden. Genom dessa åtgärder strävar man efter att minska miljöpåverkan samt förbättra materialeffektiviteten i hela värdekedjan.

Inom IT-sektorn möjliggör återlämnings-, reparations- och återanvändningssystem en effektiv cirkulation av komponenter och material tillbaka till marknaden.

Även aktörer inom den offentliga sektorn främjar resurseffektivitet. Till exempel erbjuder bibliotek utrustning och föremål för gemensamt bruk, vilket gör att användningsgraden per enskild produkt ökar avsevärt.

Inom bygg- och inredningshandeln ses särskild potential i nyttjandet av råvaruflöden och i att stärka cirkulationen av produkter. Samtidigt kan hård konkurrens och begränsade resurser bromsa gemensamma lösningar.

Flera branscher visar att resurseffektivitet kan genomföras på olika sätt. Goda exempel är att effektivisera cirkulationen, minska svinnet och utveckla nya material- och kretsloppskedjor. Alla dessa metoder främjar och stödjer en ekonomi som bygger på hållbar utveckling.

Det är dags att innovera och ta tillvara cirkulära lösningars potential

Under kartläggningsfasen i projektet ARVOA – kiertotalouden seuraava luku identifierades flera utvecklingsmöjligheter för att främja cirkulär ekonomi.

Kartläggningen visade att delningsekonomin skulle kunna stärkas genom befintliga fysiska eller digitala plattformar. Tillsammans med biblioteken kunde man nationellt testa nya modeller för utlåning av föremål och utrustning, servicetjänster samt gemenskapsbaserade workshoppar. På motsvarande sätt kan affärsmodellen för delningsekonomi utvecklas vidare via köpcentrum och kooperativ.

Vid utvecklingen av cirkulära lösningar är det viktigt att beakta att konsumtionsbehoven och de tjänster som lämpar sig för dem varierar mellan olika målgrupper. För vissa konsumentgrupper finns ett behov av kortvariga tjänster, medan andra behöver mer långsiktiga lösningar. Kartläggningen visade också att det finns regionala skillnader: aktörer finns i stadsområden, på landsbygden och i skärgården. Målgruppsorienteringen i utvecklingen bör dessutom kombineras med skräddarsydda tjänster och riktad kommunikation: om låne-, hyres- och leasingtjänster anpassades och kommunicerades enligt målgrupp, skulle de användas mer och behovet av att äga produkter minska.

Stora aktörer kan stötta mindre – cirkulär ekonomi gynnas av nätverk

Kartläggningen visade att partnerskap inom service och reparation skulle kunna utnyttja redan befintlig logistik för att förbättra tjänsternas tillgänglighet. Samtidigt skulle produkternas livslängd förlängas. Att använda befintlig logistik skulle särskilt förbättra tillgängligheten till tjänster på landsbygden och i skärgården.

Företagets eller aktörernas storlek påverkar direkt de utvecklingsresurser som kan användas. Små företag har ofta viljan, men saknar kompetens eller resurser. Företagsekosystem och nätverk stöder företagen genom att möjliggöra nödvändig utbildning, koordinering och pilotering av cirkulära lösningar.

Dessutom lyfte kartläggningen fram ett behov av gemensamma innovationsverkstäder för aktörerna samt nya typer av nätverk. Som en potentiell framtida möjlighet ses en utvidgning av produkt‑som‑tjänst‑modellen till nya branscher samt en ökning av reparations- och underhållstjänster.

Projektet ARVOA – Kiertotalouden seuraava luku fokuserar härnäst på att innovativt utveckla nya möjligheter, samt på att konceptualisera och pilotera dem. Målet med ARVOA-projektet är att skapa bestående lösningar inom cirkulär ekonomi.

Projektet ARVOA – Kiertotalouden seuraava luku (1.4.2025–31.5.2027) genomförs av Jyväskylän ammattikorkeakoulu, Haaga-Helia ammattikorkeakoulu och Yrkeshögskolan Novia tillsammans med ett omfattande nationellt samarbetsnätverk bestående av företag, föreningar och aktörer från offentliga sektorn. Projektet främjar en systemisk omställning mot ett klimatneutralt cirkulärt samhälle genom utveckling och nyttjande av hållbar konsumtion, affärsverksamhet, cirkulära tjänste- och affärsmodeller samt samarbetsnätverk. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och ingår i temakombinationen Nationell grön omställning.

Källor

Eskola, P. n.d. Kiertotalouden liiketoimintamallit. Motiva. Hänvisad 16.3.2026.

Euroopan parlamentti. 2023. Mitä kiertotalous on ja miksi sillä on merkitystä? Euroopan Parlamentti. Läst 16.3.2026.

Euroopan parlamentti. 2024. Sähkö- ja elektroniikkalaiteromu EU:ssa: faktoja ja lukuja. Läst 16.3.2026.

Sitra. 2022. Kestävää kasvua kiertotalouden liiketoimintamalleista: käsikirja yrityksille. Läst 16.3.2026.

Ympäristöministeriö. n.d. Rakentamisen kiertotalous. Läst 16.3.2026.

Författarna har använt sig av artificiell intelligens för att göra innehållet mer intressant.