FUI är förkortningen för forskning, utveckling och innovation. I  FUI-bloggen skriver Yrkeshögskolan Novias personal om sitt jobb, forskning, projektverksamhet och andra betraktelser.

Blogginlägg som är granskat av Novias redaktionsråd är utmärkta med nyckelordet "Granskat inlägg". 

Vi följer CC-BY 4.0 om inget annat nämns. 

Skolcoachprojektet erbjuder fortbildning och kartlägger skolcoachens arbetsbild

8.6.2022
FUI-bloggen
skolcoach logo allabublor

Under senare tid har det blivit allt vanligare att grundskolor och utbildningsanordnare på andra och tredje stadiet anställer skolcoacher. Till deras främsta uppgift hör främjande av närvaro, trivsel och välbefinnande i skolan. Fokus ligger på att stöda elevernas relationer och som en bonus utgör skolcoachen en trygghet i form av en tillgänglig vuxen i skolvardagen som kan erbjuda tidigt stöd. Samtidigt väcker den nya yrkesgruppen många frågor. Hur mycket skiljer sig arbetsbeskrivningarna från varandra och hur tas deras potential tillvara på skolorna? Vilken utbildningsbakgrund borde en skolcoach ha och har de tillgång till kollegialt stöd?  

Skolcoachyrket är utmanande och skolcoacherna kan uppleva att de saknar bollplank i form av andra skolcoacher. De som arbetar i Svenskfinland är geografiskt utspridda och har få chanser att träffas för att få stöd av varandra. Mot den här bakgrunden kan man konstatera att forum för kompetensutveckling och kollegialt stöd är av betydelse för professionell utveckling och ork i arbetet.    

Eftersom arbetsbilden upplevs som diffus, finns det en risk att skolcoachernas potential inte till fullo tas tillvara. Det finns knappt någon forskning om skolcoacher i Finland och det råder med andra ord ett behov av att kartlägga deras arbetsbild och arbetserfarenheter.  

Skolcoachprojektet genomförs vid Yrkeshögskolan Novia i samarbete med Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland och Korsholms kommun. Projektet syftar till att stöda finlandssvenska skolelevers välbefinnande, interaktions- och studieförmåga genom att stärka skolcoachernas kompetens och klargöra arbetsbilden. För att få en klarare bild av deras arbete görs en kartläggning bland skolcoacher i Svenskfinland. Kartläggningen förverkligas i samarbete mellan Yrkeshögskolan Novia och Helsingfors universitet. Projektet pågår under tiden 2021-2023 och finansieras av Konstsamfundet och Svenska kulturfonden.  

Skolcoachen - det sociala limmet  

Nathali bild3Nathali Stenback arbetar som handledare i studievardagen på vid Yrkesakademin i Österbotten och har tidigare arbetat på en grundskola som skolcoach.

Då hon blir tillfrågad vad en skolcoach tillför skolgemenskapen berättar hon att skolcoachen kan stödja barnen och ungdomarnas sociala färdigheter och vara det “sociala limmet” som hjälper att bygga broar mellan individer och grupper.

Gällande skolcoachens kunnande, förhållningssätt och färdigheter konstaterar Stenback att man behöver vara en god lyssnare och en förstående, lättsam och öppensinnad person för att arbeta som skolcoach. De egna livserfarenheterna är ett viktigt verktyg i arbetet. 

"Det är viktigt att skolcoachen behärskar krävande handledningssituationer, eftersom man jobbar mycket med handledning av olika grupper och individer. Jag tror och hoppas att denna typ av yrkesroll blir en självklarhet i alla skolor. Behovet är stort. Om det är något man skall satsa på så är det verkligen denna typ av verksamhet. Det är en liten satsning som gör en oerhörd skillnad", säger Natalie Stenback 

Studie för kartläggning av skolcoachens arbetsbild 

I samband med projektet genomförs en studie som syftar till att kartlägga skolcoachernas arbetsbild och fånga deras erfarenheter av sitt arbete. Kartläggningen bidrar med kunskap beträffande arbetsförhållanden, arbetsuppgifter, gränsdragningar till och samarbete med andra yrkesgrupper. Dessutom kartlägger studien utbildningsbakgrund och de arbetsmetoder som tillämpas. Vidare behandlas även upplevelser av yrkets styrkor liksom eventuella hinder i arbetet. Studien omfattar en enkätundersökning och en intervju. Datainsamlingen har påbörjats under våren 2022 och resultaten ur undersökningen kommer att presenteras i tidningsartiklar och rapporter samt under Skolcoachprojektets slutseminarium.  

Verktyg för skolcoacher  

Inom ramen för projektet har dessutom fem verktyg utarbetats. Socionom- och hälsovårdsstuderande har utarbetat verktyg som skolcoacher kan använda i arbetet med elever och studerande. Verktygen främjar klassammanhållning, välmående, känslohantering samt förebygger prestationsångest och ohälsosamma sömnvanor. Verktygen presenteras vid Skolcoachprojektets slutseminarium våren 2023.  

Fortbildning som stärker skolcoachens kompetens  

Inom ramen för projektet ordnas kompetenshöjande fortbildning för skolcoacher. Den första fortbildningen erbjöds 2021-2022 och lockade många sökande. Deltagarna upplevde att det mest givande under kursen var att utbyta tankar med andra skolcoacher och att reflektera över det egna arbetet. Deltagarna uppskattade också de presentationer som gästande experter höll under träffarna. Följande fortbildningen kommer att ordnas den 1.9.2022 - 20.4.2023, ansökningstiden pågår fram till 15.8. 
 
Fortbildningen riktar sig till verksamma skolcoacher och personer med motsvarande arbetsuppgifter. Också personer med lämplig utbildning och som planerar att i framtiden arbeta som skolcoach kan söka till den. Fortbildningen är avgiftsfri, sker online och består av totalt tio online-träffar. Under kursen behandlas ämnen såsom coaching, dialog, kriser i elevens liv, främjande av närvaro, förebyggande av mobbning och påverkande av skolkulturen. Ytterligare ett viktigt tema är skolcoachens ork och välbefinnande i arbete. Deltagarna utbyter också verktyg och metoder under fortbildningen. 
 
Du kan läsa mer om den kompetenshöjande fortbildningen för skolcoacher på Yrkeshögskolan Novias hemsida

   
Text: Carolina Silin, projektledare och Nanette Westergård projektforskare vid Yrkeshögskolan Novia.  
 

 

Skribent:
Carolina Silin,Nanette Westergård
Nyckelord:
Hälsa och välfärd, Skolcoach, Fortbildning

Posta din kommentar

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu