Projektet Lärsam bygger nätverk, skapar samsyn och utbildar personal inom kontinuerligt lärande

Kontinuerligt lärande (KL) med fokus på fortbildning är ett ämne som diskuterats mycket de senaste åren och lär knappast bli mindre aktuellt med tanke på den digitala förändring och utveckling vårt samhälle står inför. På NTM-centralens (Närings-, trafik- och miljöcentralen) hemsida definieras kontinuerligt lärande som livslångt lärande som sträcker sig över olika livsområden. Kärnan i kontinuerligt lärande är att kompetens medför trygghet vid förändringar i arbetslivet och vi behöver nya former av kunnande, uppdatering av kompetens, individuella utbildningsstigar samt fungerande stödtjänster (NTM-centralen, 2024).

Våren 2024 körde ett samarbetsprojekt kring kontinuerligt lärande i gång i Svenskfinland. Projektgenomförare är Åbo Akademi (huvudprojektets genomförare), YH Novia, Yrkesakademin, Prakticum och Axxell. Samarbetsparter är Arcada, Bildningsalliansen, Hanken Svenska Handelshögskolan och Regionförvaltningsverket/Svenska enheten för bildningsväsendet.

Syftet med projektet är att samverka kring kontinuerligt lärande i Svenskfinland över regionala gränser och utbildningsnivåer, att skapa en samsyn kring kontinuerligt lärande, att utveckla utbildningsanordnarnas egen kompetens kring kontinuerligt lärande och att ta fram nya lärstigar för kontinuerligt lärande i syfte att förbättra och bredda utbudet av utbildningstjänster i samarbete med arbetslivet och att svara mot de nationella målen för kontinuerligt lärande. Dessa mål är kortfattat:

• Var och en utvecklar sin egen kompetens under tiden i arbetslivet
• Alla har de kunskaper, färdigheter och den kompetens som krävs för sysselsättning och ett betydelsefullt liv.
• Kompetens förnyar arbetslivet och arbetslivet förnyar kompetensen. En kompetent arbetskraft bidrar till hållbar tillväxt, innovationer, konkurrenskraft och därigenom till välfärden.

De nationella målen för kontinuerligt lärande finns presenterade i sin helhet på undervisnings- och kulturministeriets hemsida, tillsammans med reformen av det kontinuerliga lärandet som en del av Finlands program för hållbar tillväxt (Undervisnings- och kulturministeriet, 2024).

Projektet, som pågår mellan 1.4.2024 – 31.3.2026, bygger på ett brett nationellt samarbete och gemensamt identifierade behov av utveckling och bättre samordning för att säkra utbudet av tjänster för kontinuerligt lärande på svenska. Kundanpassade och tillgängliga tjänster för kontinuerligt lärande förutsätter både flexibilitet och förmåga att agera och att svara mot arbetslivets behov och efterfrågan på kontinuerligt lärande.

Målsättningen är att genom samarbete bättre kunna svara på behovet av utbildningstjänster som erbjuder möjligheter till utveckling och förnyelse av kunnandet under olika skeden av livet och i arbetslivet.

Projektet är uppbyggt kring fem arbetspaket: AP1: Kontinuerligt lärande i samverkan

• AP2: Framtidens kompetenser och KL-lärstigar
• AP3: Kundcentrerat och värdeskapande samarbete med arbetslivet
• AP4: Framtidsberedskap och kontinuerligt lärande
• AP5: KL-personalens kompetensutveckling med fokus på framtida lärande

En viktig aspekt är att redan i ett tidigt skede av projektet diskutera och tydliggöra centrala begrepp. Ett av dessa är kontinuerligt lärande; Vad syftar vi på då vi pratar om kontinuerligt lärande och betyder kontinuerligt lärande samma sak på andra stadiet, inom yrkeshögskolevärlden och vid universiteten? Diskussionen har varit viktig och lärorik för att vi ska kunna skapa samsyn kring det kontinuerliga lärandet över regiongränserna och utbildningsnivåerna.

Petri Salo, professor i vuxenpedagogik vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, reflekterar kring begreppen livslångt och kontinuerligt lärande i en artikel på lärorikt.fi. Enligt Salo (2023) avgränsar man begreppet kontinuerligt lärande till att gälla enbart arbetslivet medan vuxenpedagogisk forskning delar in det livslånga lärandet i fyra former; formellt, nonformellt, informellt och spontant lärande. Användningen av begreppen livslångt och kontinuerligt lärande är komplext och mångtydigt men en grov sammanfattning av de mest centrala kompetenserna och förutsättningarna för livslångt lärande är:

• Förmåga att lära sig och utveckla sig själv
• Färdigheter att interagera och kommunicera
• Problemlösningsförmåga
• Kritiskt tänkande
• Kreativitet och innovation
• Dra nytta av digitala lösningar och former

Lärsam projektet har redan gett positiva resultat i att sammanföra flera utbildnings-organisationer i Svenskfinland. En god grund till ett starkt nätverk som kommer att gynna såväl näringslivet som alla de utbildningsanordnare som erbjuder tjänster inom kontinuerligt lärande på svenska i Finland. I projektgruppen finns medarbetare som inte enbart har lång erfarenhet av projektarbete och undervisning, utan även personer med erfarenhet av och kontakter till näringslivet, vilket kommer att spela en väsentlig roll i projektet. Det samarbetsnätverk kring kontinuerligt lärande som byggs upp i projektet kommer att intensifiera samarbetet mellan aktörerna och skapa förutsättningar för ett förbättrat utbud av kontinuerligt lärande i Svenskfinland.

Referenser:

• NTM-centralen (2024). Kontinuerligt lärande. https://www.ely-keskus.fi/sv/jatkuva-oppiminen
• Salo, P. (2023). Livslångt och kontinuerligt lärande är komplext. Lärorikt. https://www.larorikt.fi/livslangt-och-kontinuerligt-larande-ar-komplext
• Undervisnings- och kulturministeriet (2024). Kontinuerligt lärande. https://okm.fi/sv/kontinuerligt-larande 

Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 30.8.2024