Projektet Kompetensbanken avslutas men Kompetens.fi lever vidare

Kompetensbanken avslutas som projekt, men den kunskap, de nätverk och den digitala plattform som byggts upp fortsätter att utvecklas och komma arbetslivet till nytta.

Efter drygt tre innehållsrika år närmar sig projektet Kompetensbanken sitt slut. Sedan september 2023 har jag och min projektkollega Jenny Wiik, tillsammans med styrgruppen och många andra engagerade personer vid Yrkeshögskolan Novia, arbetat för att göra forskning, utvecklingsresultat och praktisk kunskap mer tillgängliga för dem som möter barn, unga, familjer och äldre i sitt arbete.

När vi nu blickar tillbaka är det med både glädje och tacksamhet. Många människor har bidragit med kunskap, idéer, tid och engagemang. Och även om projektet avslutas den 31 oktober 2026 fortsätter det viktigaste av allt: Kompetens.fi lever vidare och blir en permanent del av Novias verksamhet inom Hälsa och välfärd.

Varför behövdes Kompetensbanken?

I en snabbt föränderlig välfärdssektor utvecklas ständigt ny kunskap, nya arbetssätt och innovativa metoder inom social- och hälsovården, småbarnspedagogiken och närliggande verksamhetsområden. För att kunna möta förändrade behov och kompetenskrav behöver yrkesverksamma kontinuerligt utveckla både sin yrkesspecifika kunskap och de gemensamma kompetenser som behövs i arbetet (Arell-Sundberg et al., 2021).

Kontinuerligt lärande behöver samtidigt vara en naturlig del av arbetsvardagen och inte enbart förknippas med kurser och formell utbildning. Lärande sker också genom det egna arbetet, kollegialt utbyte, gemensam reflektion och utveckling av verksamheten. För att detta ska vara möjligt behövs ett ledarskap och en arbetskultur som skapar tid, utrymme och förutsättningar för kompetensutveckling (Ryky, 2023; Lyly-Yrjänäinen et al., 2023).

Trots att det kontinuerligt produceras värdefull forskning och nytt utvecklingsmaterial har en av fältets stora utmaningar länge varit att kunskapen riskerar att bli fragmenterad. Som Koivisto (2026) påpekar överförs forskningsbaserad evidens inte automatiskt till praktiken, utan formas och omsätts genom nätverk, relationer och lokala förutsättningar.

Projektresultat, rapporter och examensarbeten riskerar att spridas över många olika webbplatser eller stanna inom den organisation där de ursprungligen utvecklades. För yrkesverksamma som står mitt i en krävande arbetsvardag är tiden för fortbildning ofta begränsad, samtidigt som kraven på kunskapsbaserade och personcentrerade arbetssätt hela tiden ökar. Det var med det i åtanke som projektet Kompetensbanken föddes. Projektet har haft en tydlig utgångspunkt i att det sällan råder brist på kunskap eller material, utan snarare på sammanhållna och lättillgängliga sätt för att nå ut med kunskapen där den gör som mest nytta.

Fokus på barn, unga, familjer och äldre

Projektet har särskilt fokuserat på att stödja yrkesverksamma och studerande som arbetar med barn, unga och familjer samt med äldre personer. Inom båda områdena har frågor om förebyggande arbete, delaktighet, välbefinnande och utsatthet varit centrala.  Den riktade finansieringen från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr och Kommunalrådet C.G. Sundells stiftelse sr har möjliggjort arbetet kring barn, unga och familjer, medan Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet sr har finansierat insatserna riktade mot äldreområdet.

Genom att fokusera på dessa två centrala livsskeden har projektet riktats mot områden där behovet av välfungerande och kompetenta stödstrukturer är stort. Genom att tillhandahålla vetenskapligt förankrad kunskap om bland annat resiliens, psykisk hälsa, kulturbaserade och naturbaserade metoder, motion och rörelse samt personcentrerat bemötande har projektet velat stödja yrkesverksamma i det förebyggande arbetet och i arbetet för ökad delaktighet och livskvalitet.

Mot den bakgrunden har Kompetensbanken arbetat för att göra forskning, utvecklingsresultat och praktisk kunskap mer lättillgängliga för arbetslivet. För att utveckla en långsiktigt användbar kunskapsplattform behövdes relevant innehåll, en fungerande digital lösning och nära kontakt med användarna. Projektet byggdes därför upp kring tre arbetspaket.

Tre arbetspaket som tillsammans formade Kompetens.fi

Det första arbetspaketet, Kompetensproduktion, handlade om att samla in, bearbeta och göra forskning och utvecklingsresultat mer tillgängliga. Målet var att erbjuda kunskap i flera olika format, så att fler kan ta del av den på ett sätt som passar den egna vardagen.

Inom arbetspaketet har projektet bland annat tagit fram ett white paper om resiliens och återhämtning för personal i krävande yrkesroller, ett white paper om naturbaserade metoder och en kunskapsrapport om kulturbaserade arbetssätt i hälsofrämjande syfte. Det har också producerats poddavsnitt om exempelvis kultur som resurs för välbefinnande och äldres hjärnhälsa, liksom videomaterial, ett reflektionsverktyg för professionellt lärande och ett stort antal lättillgängliga artiklar. Artiklarna bygger på forskning, projektresultat och aktuella examensarbeten.

I det andra arbetspaketet, Kompetensbanken, låg fokus på att utveckla själva webbplatsen Kompetens.fi. Servicedesign användes genom hela utvecklingsprocessen för att skapa en plattform som motsvarar användarnas behov och där materialet är enkelt att hitta.

Webbplatsen testades av både interna sakkunniga och externa användare. I utvecklingsarbetet medverkade bland andra Egentliga Finlands välfärdsområde, Varha och Oy Creamarketing Ab. Den 20 november 2025 lanserades Kompetens.fi officiellt under ett hybridseminarium med deltagare på plats i Vasa och Åbo samt på distans.

Det tredje arbetspaketet, Kompetensmarknaden, fokuserade på samarbete, kommunikation och nätverk. Målet var att göra projektets material känt och samtidigt skapa möten mellan högskolan, arbetslivet och andra organisationer inom välfärdssektorn.

Genom nyhetsbrev, sociala medier, seminarier, mässor och workshoppar nådde projektet ut till både yrkesverksamma och studerande inom social- och hälsovårdsbranschen. Arbetet bidrog också till att bygga nätverk mellan Novia, välfärdsområden och andra aktörer på fältet.

De tre arbetspaketen har kompletterat varandra. Kompetensproduktionen har bidragit med innehållet, Kompetensbanken med den digitala plattformen och Kompetensmarknaden med kontakterna till användarna och arbetslivet. Tillsammans har de lagt grunden för en kunskapsresurs som kan fortsätta utvecklas också efter att projektet har avslutats.

Kompetens.fi har hittat sina användare

Mottagandet av Kompetens.fi har varit positivt och tyder på att det finns ett behov av en samlande, svenskspråkig kunskapsplattform för välfärdssektorn.

Fram till början av oktober 2026 hade Kompetens.fi registrerat drygt 85 000 unika sidvisningar och närmare 39 700 besök. Statistiken visar att många har hittat till webbplatsen och öppnat dess olika innehållssidor. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att besökstrafiken även omfattar en viss mängd automatisk sökmotortrafik.

Glädjande är att besökarna inte bara kommer till webbplatsen, utan också aktivt söker efter och laddar ner material. Under samma period genomfördes närmare 2 000 sökningar, fördelade på drygt 800 unika sökord. Dessutom registrerades över 9 100 unika nedladdningar av bland annat artiklar, rapporter och verktyg. De visar att besökarna söker kunskap inom många olika områden och laddar ner material för att kunna ta del av det även utanför webbplatsen.

De visar att besökarna letar efter kunskap inom många olika områden och att material från plattformen tas vidare för läsning, reflektion och användning i andra sammanhang.

Kompetens.fi samlar i dag material från över 35 forsknings- och utvecklingsprojekt. På plattformen finns också närmare 50 nyskrivna innehållsartiklar och ett urval av 11 examensarbeten som har bearbetats och gjorts mer lättillgängliga för yrkesverksamma.

Plattformen har även skapat nya kontakter mellan högskolan och arbetslivet. Genom Kompetens.fi har arbetslivsaktörer kunnat lämna in önskemål och förslag på teman för nya examensarbeten. Det är ett konkret exempel på hur plattformen kan föra samman arbetslivets behov med de studerandes lärande och högskolans kunskapsutveckling. Statistiken berättar naturligtvis inte allt om hur kunskapen används i praktiken. Den visar ändå att Kompetens.fi har nått ut, väckt intresse och blivit en plats där besökare aktivt söker efter och tar del av material.

En hållbar struktur som lever vidare

En av de kritiska frågorna i alla utvecklingsprojekt handlar om vad som händer när projekttiden tar slut. I Kompetensbanken har långsiktig hållbarhet funnits med i planeringsarbetet från dag ett. När projektet nu formellt avslutas den 31 oktober 2026 övergår Kompetens.fi från att vara ett tidsbegränsat projektresultat till att bli en permanent resurs inom Yrkeshögskolan Novias ordinarie verksamhet. Plattformen integreras i institutionen för Hälsa och välfärd, vilket skapar goda förutsättningar för att den också framöver ska kunna förvaltas, uppdateras och fyllas på med nya forskningsrön, publikationer, poddar och examensarbeten. Detta innebär också att projektet har bidragit till att långsiktigt stärka tillgången till svenskspråkigt och tvåspråkigt kompetenshöjande material inom det finländska välfärdsfältet.

Så har du nytta av Kompetens.fi i din arbetsvardag

För dig som är yrkesverksam, studerande, ledare eller utbildare erbjuder Kompetens.fi ett lättillgängligt stöd för lärande och utveckling. Du kan utforska materialet utifrån olika temaområden, använda sökfunktionen, bläddra bland alla innehållsartiklar i A–Ö, lyssna på poddar eller läsa våra white papers.

Materialet finns i flera format. Du kan läsa en kort artikel under en kaffepaus, lyssna på ett poddavsnitt under resan till arbetet eller använda reflektionsverktyget tillsammans med kollegorna. Några minuter kan räcka för att väcka en ny tanke eller ge ett annat perspektiv på det egna arbetet.

För arbetsplatser och personalgrupper kan artiklarna, rapporterna och reflektionsverktygen fungera som underlag för gemensamma diskussioner under personalmöten eller utvecklingsdagar. Materialet kan användas för att reflektera över arbetssätt, upptäcka utvecklingsbehov och få inspiration till fortsatt lärande.

Bokmärk gärna Kompetens.fi och prenumerera på vårt nyhetsbrev. Då är det enkelt att återvända när du behöver kunskap, inspiration eller material för en gemensam diskussion.

Ett varmt tack till alla som gjort resan möjlig

Avslutningsvis vill vi i projektduon rikta ett varmt och ödmjukt tack till våra finansiärer Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr, Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet sr och Kommunalrådet C.G. Sundells stiftelse sr för deras förtroende och värdefulla stöd. Ett stort tack också till alla projektledare, forskare, lektorer och studerande, till våra samarbetspartner inom välfärdsområdena och tredje sektorn samt till styrgruppens medlemmar och alla engagerade deltagare som bidragit med kunskap och insikter under projektets gång.  Ett varmt tack också till Creamarketing för ypperlig kundservice och gott samarbete. Tillsammans har vi byggt en grund för fortsatt kunskapsdelning och samarbete i många år framöver. Varmt välkommen att utforska, lära och inspireras på Kompetens.fi!

Heidi Kronqvist

oktober 2026

---------------------------------------------

Referenser 

• Arell-Sundberg, M., Holvikivi, J., Laanterä, S., Ritsilä, J., Säilä, T., & Tikkanen, P. (Red.). (2021). SOTETIE – Sote-alan ammattilaisen jatkuvan oppimisen tiekartta. Osa 1: Yhteiset osaamiset (Savonia-ammattikorkeakoulun julkaisusarja 9/2021). Savonia-ammattikorkeakoulu. https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021113057997
• Koivisto, J. (2026, 16 april). Forskningsbaserad evidens överförs inte som sådan – överföring kräver aktivt nätverksarbete. Institutet för hälsa och välfärd.
   https://thl.fi/sv/-/forskningsbaserad-evidens-overfors-inte-som-sadan-overforing-kraver-aktivt-natverksarbete
• Lyly-Yrjänäinen, M., Selander, K., & Alasoini, T. (2023). Jatkuva oppiminen työorganisaatiossa: Mitkä keinot ovat tärkeitä ja miten oppiminen toteutuu? MEADOW-julkaisu. Työterveyslaitos. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-391-094-2
• Ryky, P. (2023). TYÖ2030 – Jatkuva oppiminen teoriasta käytäntöön: Katsaus jatkuvan oppimisen edistämisestä työpaikoilla. Työterveyslaitos. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-391-074-4