Idrottsföreningar och kommuner samarbetar för att främja välfärd och hälsa

Huvudbild: Adobe Stock

Föreningar spelar en viktig roll i främjandet av välfärd och hälsa. Deras verksamhet bygger i stor utsträckning på frivilligt engagemang och erbjuder både kamratstöd och gemenskap. Genom att skapa lågtröskelmötesplatser, fria från byråkrati och myndighetsroller, möjliggör föreningar meningsfull sysselsättning och stärker det sociala välbefinnandet. Gemenskapen bidrar till att öka det sociala kapitalet och förebygga utanförskap. Många föreningar har dessutom vuxit fram som svar på behov som medborgarna själva har identifierat. De fungerar som en röst för olika målgrupper och förmedlar erfarenhetsbaserad kunskap till kommuner och välfärdsområden. Samtidigt kan föreningar arbeta innovativt och prövande genom att utveckla nya serviceformer som senare kan tas i bruk av offentliga aktörer.

Enligt gällande lagstiftning är kommunerna skyldiga att stödja organisationer vars verksamhet främjar människors välfärd och hälsa. Kommunerna ska även säkerställa att dessa organisationer har reella möjligheter att påverka samt bedriva sin verksamhet. I nationella styrdokument, såsom genomförandeplanen för att främja välfärd, hälsa och säkerhet 2030 (Folkhälsodelegationen 2021), tillskrivs föreningar en central roll i genomförandet. Av de 144 åtgärder som identifieras i planen anges föreningar som samarbetspartners i 67 fall. Genom egna insatser kan kommunerna stärka föreningarnas förutsättningar att verka för välfärd och hälsa, exempelvis genom ekonomiskt stöd samt genom att tillhandahålla lokaler på förmånliga villkor eller utan kostnad (Socialbarometern 2022).

Inom idrottsföreningar, där verksamheten i stor utsträckning vilar på ideellt arbete, återfinns liknande utmaningar som inom föreningssektorn i stort. Dessa omfattar bland annat svårigheter att rekrytera frivilliga vuxna samt ett minskat engagemang. På landsbygden betonas dessutom utmaningar relaterade till långa geografiska avstånd och ett begränsat barnunderlag, medan idrottsföreningar i urbana miljöer i stället möter en hård konkurrens om träningstider. Dessa resultat återspeglas även i projektet ”Alla med! Kaikki mukaan! Idrott som främjar samhörighet”.

Alla med! Kaikki mukaan!-projektet stödjer jämlikhetsarbetet inom idrottsföreningar

I projektet ”Alla med! Kaikki mukaan!” intervjuades fem anställda (n=5) som arbetar med att främja välfärd och hälsa i tre kommuner: Vörå, Malax och Korsholm. Syftet var att ta reda på hur kommunerna stödjer idrottsföreningar och vilken typ av samarbete som finns mellan föreningarna och kommunerna. Målet var att kartlägga både ekonomiska stödformer och former av praktiskt samarbete samt att identifiera hinder och möjligheter för deltagande bland särskilda grupper, såsom familjer med invandrarbakgrund. Till följande presenteras resultaten från intervjuerna.

Kommunernas roll i att stöda föreningslivet är avgörande för att idrottsverksamhet ska fungera och utvecklas. I intervjuer med tjänstemännen framträder en tydlig bild där idrottsföreningarna inte enbart arrangerar idrottsaktiviteter, utan är centrala aktörer i det bredare arbetet med integration, välfärd och en livslång aktiv livsstil.

Utifrån intervjuerna har kommunerna en stark vilja att främja jämlikhet och delaktighet genom idrott. Det ekonomiska stödet riktas bl.a. till juniorverksamhet, lokalkostnader och arrangemang av evenemang. Föreningarna får även skötselbidrag av olika gräsplaner, sportstugor och dylikt. Praktiska stödformer är till exempel gratis eller förmånliga träningstider, utlåning av utrustning och personalstöd vid evenemang.

Därtill ordnar kommunerna klubbar enligt Finlandsmodellen som stöder främjande av hälsa bland barn och unga. Många kommuner erbjuder eller planerar att starta gemensamma träffar med föreningarna under året. Syftet är att sänka trösklar mellan föreningar och kommunens verksamhet och att fördjupa samarbete med föreningar. I några kommuner kan även föreningar söka om projektbidrag för enskilda satsningar.

Idrottens roll i integrationen – en arena där språk och samhörighet växer fram

Idrottsföreningarnas verksamhet är särskilt viktig för att stödja integrationen av familjer med invandrarbakgrund. Idrott erbjuder en väg till språkinlärning, utveckling av sociala färdigheter och anknytning till gemenskapen. Det finns dock utmaningar, såsom ekonomiska hinder, svårigheter med transporter och språkbarriärer. Kommunerna försöker möta dessa utmaningar genom samarbete och verksamhet med låg tröskel.

I intervjuerna lyfte föreningarna fram idrott som en trygg social miljö där nya invånare kommer in i gemenskap, språk och lokala normer. För barn kan det vara en väg in en ny gemenskap där krav på språk och skolresultat inte är viktiga. En tjänsteman beskriver sambandet så här:

“Det har många, många positiva effekter att komma med i aktiviteterna... Gemenskapen, att man får utöva ett intresse tillsammans med andra...  och då kommer också språkinlärningen nästan automatiskt.”

För att skapa förutsättningar för t.ex. familjer med invandrarbakgrund att ta del av idrott behövs broar mellan familjer och föreningar. I många kommuner finns integrations- eller sysselsättningskoordinatorer som kan vara nyckelpersoner för att barnen ska hitta en hobby och för att skapa kontakt till föreningsvärlden. Handledare på kommunen kan underlätta kommunikationen mellan föreningar och familjen, samt fungera som kulturtolkar som en informant lyfter upp:

“När utmaningar uppstår kan handledaren förmedla information till familjen. Informationsgången är så viktig.”

I flera kommuner arbetar integrationskoordinatorerna aktivt med att informera nyanlända om fritidsmöjligheter, ibland i nära samarbete med boenden för ensamkommande. Det personliga stödet gör att fler vågar ta steget in i föreningslivet och stanna kvar.

Samarbetet mellan kommun och förening i att främja hälsa och välfärd

Bild: Pixabay

Kommunerna arbetar med att främja invånarnas hälsa och välfärd, och i detta arbete utgör föreningarna ett viktigt komplement. Föreningarna bidrar genom att erbjuda sådant som kommunerna själva inte alltid kan tillhandahålla, såsom en meningsfull fritid, sociala nätverk och regelbunden fysisk aktivitet i en gemenskap. En informant pratar om föreningarnas roll i kommunens uppdrag att främja välfärd och hälsa:

“De kompletterar kommunens verksamhet i det hälsofrämjande arbetet. Det är precis det vi strävar efter.”

Ett återkommande tema är att idrotten inte behöver vara prestationsfokuserad. För kommunerna handlar arbetet om en jämlik startpunkt för alla barn och att skapa möjligheter där de bor och uppmuntra en bred palett av aktiviteter, utan tidig specialisering. En informant lyfter upp vikten av att det finns bredd bland hobbyn:

“Man behöver inte göra en elitsatsning på fotboll när man är sex år... Det långsiktiga målet är att nå en aktiv livsstil.”

Att ordna aktiviteter i olika delar av kommunen är ett sätt att jämna ut skillnader och minska avståndsrelaterade hinder. Kommunens roll handlar framför allt om att skapa goda förutsättningar med tillgängliga idrottsområden, hallar och planer, stöd till ledare samt uppdaterad information. Enligt intervjuerna betonar kommunen ett möjliggörande uppdrag dvs. att skapa förutsättningar genom utbildning och fortbildning, tydlig och aktuell information samt tillgång till idrottsområden och utrymmen. Samtidigt är utmaningarna välkända i landsortskommunerna med färre barn, långa avstånd, ökade transportkostnader och svårigheten att rekrytera frivilliga. Som en informant uttrycker:

“Frivilligarbete och talkoarbete har blivit en utmaning. Det hör man från alla föreningar.”

Flera intervjuade framhåller ändå att samarbetet mellan kommuner och föreningar blivit bättre över tid. Det har blivit mer transparent, mer kontinuerligt och mer ömsesidigt samarbete mellan kommunen och föreningar.

Kommunerna arbetar aktivt med främjande av hälsa och välfärd, ofta kopplat till välfärdsplaner, strategier och indikatorer. Flera beskriver att strukturerna för att arbeta systematiskt med dessa frågor inte ännu formats efter reformerna och att samarbetet med välfärdsområdena är i förändring. Utmaningen ligger delvis i organisatoriska förändringar med exempelvis nya kontaktpersoner, nya sparpaket och nya strukturer. Samtidigt ser man behov av tydligare ansvarsfördelning och målformuleringar gällande välfärdsplanerna och statistikföring till THL:

“Vi har åtgärder och indikatorer, men inte alltid vem som ska göra vad. Det måste ses över framöver.”

Sammantaget framträder en bild av idrottsföreningarna som fundament i kommunernas arbete för ett friskare och mer inkluderande samhälle. Föreningar erbjuder inte bara rörelse, utan också kultur, social samvaro och stödstrukturer för integration och välbefinnande.

Alla Med! Kaikki mukaan!-projektet fortsätter till september 2026. Inom projektet erbjuds idrottsföreningar stöd i arbete med jämlikhet. Hittills har webbinarier producerats om inkluderande idrott, tränarnas mentala välbefinnande och verktyg för att hantera utmanande situationer. Webbinarierna finns tillgängliga på YouTube på projektets kanal: Allamed_Kaikkimukaan - YouTube  

Källor:

Sosiaalibarometri 2022: erityiskatsaus: Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen. (2022). SOSTE Suomen sosiaali ja terveys ry.

Kansanterveyden neuvottelukunta. (2021). Hyvinvoinnin, terveyden ja turvallisuuden edistäminen 2030: Toimeenpanosuunnitelma. Valtioneuvosto.

Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 6.5.2026.