Boost-metoden – ett arbetssätt utvecklat för att stärka småföretags kompetens

Den första versionen av Boost-metoden utvecklades av Yrkeshögskolan Novia (Novia) och Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia inför projektet Boosting Digimarketing in Jakobstad Region (2021–2022), med Drivhusets LOOPA-metod som grund. Metoden stärker stegvis småföretags kompetens inom bland annat affärsutveckling, innovation och teknik.

Inför AI Boost Jakobstadsregionen (AI Boost) reviderades metoden till en utbildningshelhet med verkstäder och samarbeten under ungefär ett år. Tidsramen anpassades till den snabba AI-utvecklingen för att hålla innehållet aktuellt och relevant, och utifrån tidigare Boost-deltagares feedback.

Boost-metoden har fungerat väl i fyra utbildningsprojekt och fler planeras. Varför fungerar den så väl? Den konkreta och lättbegripliga strukturen underlättar för personer i olika roller, både inom projektet och i samarbetet kring det.

Forskning som bakgrund - LOOPA-metoden och dess grundstenar

Som tidigare nämnts har Boost-metoden sin grund i Drivhusets LOOPA-metod, ett praktiskt arbetssätt för att utveckla idéer, tjänster och produkter med kundvärdet i fokus. LOOPA har enligt Drivhuset utvecklats tillsammans med och kvalitetssäkrats av Chalmers School of Entrepreneurship. Metoden bygger på internationell forskning inom affärsutveckling och handlingsriktat lärande, med Steve Blanks Customer Development, Saras Sarasvathys Effectuation och Alexander Osterwalders Business Model Canvas som grundstenar. Drivhuset är Novias partner och stöd då det gäller Loopa-metoden. (Läs mer här: Våra metoder - Drivhuset).

LOOPA som arbetssätt ger praktiska verktyg för att förstå kundernas behov, formulera tydliga värdeerbjudanden och utveckla affärsmodeller. Med hjälp av exempelvis Business Model Canvas kan företagen synliggöra hur verksamhetens olika delar hänger ihop, medan verktyget Värdeskaparen hjälper dem att koppla sina produkter och tjänster till kundernas problem och önskemål. På så sätt blir kundfokus något konkret att arbeta med när idéer ska prövas och utvecklas vidare.

Novia införde LOOPA som arbetssätt 2019 inom institutionen för företagsekonomi. Metoden beskrivs på Novias Framtidshubb som: ”Ett kundfokuserat värdeerbjudande hjälper dig att visa hur behov blir tillfredsställda, hur problem blir lösta för din målgrupp, säkerställer kopplingen mellan ditt erbjudande och din målgrupps behov och hjälper dig flytta fokus från pris till kundnytta.” (Källa: Kunden i fokus: Att loopa).

Boost-metoden i AI Boost Jakobstadsregionen

I AI Boost användes metoden för att ge företagen stöd utifrån deras nuläge och behov, hela vägen till konkret användning av AI i den egna verksamheten. Metoden bygger på fyra helheter som tillsammans ger arbetet en tydlig struktur, samtidigt som innehållet kan anpassas till företagens verkliga vardag och förutsättningar.

Boost-metoden beskrivs här utifrån erfarenheterna från AI Boost Jakobstadsregionen. Samtidigt är metoden utformad så att den kan användas även i andra kompetenshöjande projekt, till exempel inom digitalisering, affärsutveckling, innovation eller annan praktisk kompetensutveckling.

Boost-metodens i fyra delar

Behovskartläggning – förstå företagens behov

Behovskartläggningen är utgångspunkten för arbetet med företagen. Genom intervjuer med företagare synliggörs företagens nuläge, utmaningar och ambitioner. I AI Boost låg fokus på behoven kopplade till AI och dess användning i den egna verksamheten. Företagen behöver inte kunna formulera sina exakta kompetensbehov på förhand – kartläggningen hjälper till att identifiera och konkretisera dem innan lösningar väljs.

Resultatet är en bild av vilka kunskaper och vilket stöd de deltagande företagen behöver för att utvecklas vidare. Kartläggningen styr innehållet och nivån i kunskapsverkstäderna och lägger grunden för det praktiska arbetet i resursverkstäderna. På så sätt utgår aktiviteterna från företagens behov, snarare än från ett färdigt utbildningsinnehåll.

Kunskapsverkstäder – bygga en gemensam kunskapsgrund

Utifrån de kartlagda behoven får företagen i kunskapsverkstäderna en gemensam kunskapsgrund att bygga vidare på. I AI Boost genomfördes tre kunskapsverkstäder med fokus på grundförståelse för AI och generativ AI.

Genom konkreta exempel, inspiration och diskussioner får företagen stöd i att förstå vad AI kan betyda i den egna verksamheten, vilka möjligheter som finns och vilka frågor som behöver redas ut. Eftersom innehållet anpassas utifrån behovskartläggningen, knyts kunskapen till företagens egna förutsättningar. Kunskapsverkstäderna ger därmed en grund för att identifiera relevanta användningsområden och arbeta vidare med egna konkreta case i resursverkstäderna.

Resursverkstäder – omsätta kunskapen i praktiken

Resursverkstäderna hjälper företagen att omsätta kunskapen i praktiskt arbete med egna konkreta case. De företag som vill gå vidare får möjlighet att testa, utveckla och börja implementera AI-lösningar som passar den egna verksamheten.

Det praktiska arbetet ger företagen möjlighet att pröva hur AI kan användas och vad som behöver utvecklas vidare. Samarbete med studerande kan ge extra resurser och nya perspektiv i arbetet med företagens case. Samtidigt får de studerande erfarenhet av verkliga företagsutmaningar och möjlighet att omsätta sina kunskaper i praktiken.

Plattform och kunskapsbank – dela kunskap med fler

Boost-metodens fyra delar förenar företagens behov, kunskapsutveckling och praktisk tillämpning. Arbetsmodellen dokumenteras löpande, inte bara vid projektets slut.

Den fjärde delen, kunskapsbanken, gör material och lärdomar tillgängliga för fler även efteråt. AI Boosts öppna materialbank på Novias FramtidsHub samlar föreläsningsmaterial, övningsexempel samt AI-intervjuer och diskussioner, bland annat med deltagande företagare. (Läs mera här: Materialbank).

Figur 1 Bilden visar en generaliserad version av Boost-metoden som visar att den kan användas även i andra kompetenshöjande utbildningar än AI.

De här helheterna utgör tillsammans Boost-metoden, ett praktiskt och strukturerat arbetssätt som hjälper företagen vidare i sin kompetensutveckling.

Användning och insikter

Erfarenheten är att många företag inte inleder med en färdig uppfattning om vilken kompetens de just i detta skede behöver. I praktiken börjar de ofta med en utmaning i vardagen, en osäkerhet eller en vilja att förstå vad som är möjligt. Därför är behovskartläggningen en så viktig del av metoden.

En viktig insikt från AI Boost Jakobstadsregionen är att Boost-metoden fungerar särskilt väl i ett område som generativ AI, där utvecklingen går snabbt och där utmaningen ofta inte ligger i att börja använda tekniken, utan i att identifiera hur den kan skapa konkret affärsnytta i den egna verksamheten.

Samtidigt har metoden och dess struktur varit lätt att kommunicera till deltagarna och lätt för andra intressenter att få grepp om, vilket har underlättat arbetet kring projektet.

Som projektledare ser jag en tydlig styrka i att använda metoden i utbildningsprojekt. De tydliga arbetspaketen och den färdiga strukturen ger projektet en klar riktning. Modellen är flexibel och kan användas som den är, eller vidareutvecklas utifrån projektets särskilda behov.

Concordias insikter – Fredrik Sandelin

Fredrik Sandelin framhåller att traditionella utbildningsinsatser ofta består av enstaka kurstillfällen, videor eller föreläsningar med enkelriktad kommunikation. Innehållet är inte alltid förankrat i deltagarnas behov, vilket kan göra att kunskapen inte når de verksamheter och processer som behöver utvecklas.

I Boost-metoden börjar lärandet redan i dialogen med företagen, där behov, utgångsläge och förutsättningar identifieras. Den bakgrunden hjälper utbildarna att anpassa kunskapsverkstäderna till företagens situation. Inför resursverkstäderna har företag och utbildare därmed utvecklat en djupare gemensam förståelse. Studerandena får samtidigt möjlighet att pröva sina kunskaper mot konkreta företagsutmaningar.

Sandelin betonar att tiden mellan verkstäderna ger utrymme för reflektion, nya tankar och fördjupande frågor. Avslutningsvis hjälper studerandena som tredje part företagen vidare med verksamhetsprocesser eller helheter. Även om deltagarnas erfarenheter kan variera ser han goda förutsättningar för praktisk tillämpning och en stark pedagogisk grund för effektiv utbildning som förenar lärande med verksamhetsutveckling.

Nästa steg – från AI-kunskap till utvecklade arbetssätt

När AI-kunskapen växer kan fokus flyttas från enskilda verktyg till företagets arbetssätt och uppföljning av nyttan. En möjlig utvecklingsriktning är samverkande AI-agenter som utför olika delar av ett arbetsflöde, exempelvis samlar information och förbereder underlag. Det kräver tydliga mål, relevant information och gränser för systemen. Människan styr, granskar och ansvarar.

För Boost-metoden innebär detta fördjupat innehåll snarare än ny struktur: behovskartläggningen fokuserar på arbetsprocesser och verkstäderna på att pröva arbetssätt och bedöma nyttan. Så förenas kompetensutveckling ännu tydligare med verksamhetsutveckling.

Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 9.11.2026.