Behövs en turistskatt i Finland?

Turistskatter i olika former diskuteras för tillfället aktivt i Finland. En artikel i ÅU (Heinrichs, 2026) i januari 2026 har rubriken ”Turistskatt behövs i Pargas”. Några dagar senare lyfter HBL fram att Helsingfors borgmästare Daniel Sazonow öppnar för turistskatt i Helsingfors (se Holmlund, 2026). Den här bloggen diskuterar vad turistskatt betyder i praktiken samt en eventuell turistskatts för-och nackdelar.

Vad menas med turistskatt?

Turister och turismindustrin beskattas på många olika sätt (Göktaş & Çetin, 2023).  Den viktigaste skatten turisterna betalar är mervärdesskatten på varor och tjänster. Den här skatten är inbakad i inköpspriset och blir närmast synlig på inköpets kvitto där mervärdesskatten vanligtvis specificeras. Mervärdesskatt drabbar också lokalbefolkningen och är på det sättet inte en ren turistskatt.  Turistskatter har definierats som en skatt som i huvudsak ”faller på turisterna” (Dwyer et al., 2020). Det här betyder att turistskatten läggs på produkter och tjänster som lokalbefolkningen inte efterfrågar.  Ibland måste turister till exempel betala en avgift för att komma in i landet (Roselló-Nadal & Sard, 2026).  

Många länder och städer, t.ex. Thailand och Amsterdam, har de senaste åren tagit i bruk en turistskatt (Roselló- Nadal[ME1]  & Sard, 2026).  I Europa är det vanligt med en turistskatt som betalas i samband med övernattning (Honkamaa, 2025; Vjeskolav et al., 2012). Avsikten med turistskatten är att möjliggöra ytterligare finansiering för förbättring av turisttjänster (till exempel avfallshantering, kollektivtrafik) och främjande av hållbar turism (Göktaş & Çetin, 2023).  Skatten kan vara en fast avgift per natt, eller en procentandel av priset på övernattning. Vilken lösning man väljer, varierar från destination till destination. (Piva, 2025)

Ett faktum är ändå att en eventuell turistskatt har både för- och nackdelar för turismindustrin och för den nationella beskattningen överlag.

Turistskattens fördelar

En möjlig turistskatt kan ha flera fördelar. Först och främst kunde skatten täcka en del av kostnaderna som turismen skapar för en destination. Hit hör lokal infrastruktur, sophämtning, säkerhetstjänster och skyltning. (Stojkovic, 2024) Det finns en logik i att den som använder tjänsterna betalar, d.v.s. utgångspunkten är en rättvis distribution av kostnaderna som uppstår på grund av turisternas aktiviteter (Göktaş & Çetin, 2023).

Genom att öka kostnaden för att besöka vissa områden kan en turistskatt också hjälpa (till) att minska trängseln och göra turisternas vistelse mer behaglig. Detta kan hjälpa till att undvika "överturism" – där lokalbefolkningen eller besökare känner att destinationen besöks av för många turister. Det här leder till försämrad livskvalitet för lokalbefolkningen (Koens et al., 2018) och turisternas upplevelser påverkas negativt (Calveras & Sákovics, 2023).

Hur stor brukar turistskatten vara? Ett extremt exempel på det här är Bhutan där turister måste betala en skatt på 200 USD per dag under sin vistelse (the Week, 2023).  I Venedig har man både turistskatt på övernattningar och en avgift för att komma in i Venedig som dagsbesökare. Turist(-)skattens storlek beror på säsong (låg/hög), och t.ex. pensionärer betalar minde än andra vuxna. Turistskatten som varierar mellan 1 och 5 euro per dygn, betalas på hotellet medan dygnsavgiften på fem euro betalas genom en digital plattform. (Untold Italy, 2026) I brittiska städer som Manchester, är avgiften vanligtvis ett pund per natt vid övernattning på hotell (Anguera-Torrell et al., 2025).

Den kanske största fördelen med en turistskatt är ändå att den kan generera ytterligare pengar till den lokala förvaltningen och turismnäringen, vilket kan användas för att finansiera infrastruktur och tjänster som gynnar både turister och invånare (Derek, 2021; PolicyWiSE, 2024). Det här är en viktig fråga, eftersom de skatteintäkter som skapas av turismaktiviteter oftast går till statskassan och inte blir öronmärkta för att utveckla turismnäringen på lokal nivå.

Turistskattens nackdelar

Det är lätt att tänka att en turistskatt på en till två euro per natt inte skulle ha några större påverkningar på besökares konsumentbeteende. Det har dock konstaterats att i allmänhet så minskar extra skatter inkvarteringsföretags inkomster. Hur mycket turistskatter påverkar beror på turisternas prissensitivitet (Vjekoslav et al., 2012), d.v.s. i vilken grad en höjning av priset påverkar efterfrågan. I undersökningar har det till exempel kommit fram att turister främst är beredda att betala för bevarandet av kulturarv och befrämjandet av miljön (Göktaş & Çetin, 2023).

I Sverige (TN, 2025) har en eventuell turistskatt debatterats livligt i media. Där har man varit rädd för att en eventuell turistskatt skulle medföra negativa ekonomiska effekter, eftersom det leder till högre priser och därmed färre besökare och minskad konsumtion.

Hur skulle en eventuell turistskatt påverka den finska turismen?

I Finland är turistskatten tänkt som en lokal avgift som olika kundgrupper betalar i samband med korttidsboende (Finansministeriet, 2025). Skatten skulle samlas in för att få medel för utveckling av tjänster, infrastruktur och hållbar turism i det området (som) turisterna besöker.  En eventuell turistskatt kräver en lagändring. Det är ännu oklart hur skatten kunde förverkligas, men olika alternativ för hur turistskatten kunde införas undersöks för närvarande. Det är meningen att kommunerna skulle besluta om dess uppbörd och användning. En utmaning relaterad till turistskatten är vem den skulle gälla. Är det bara internationella turister som skulle betala den, eller också inhemska och hur är det med gästarbetare och studerande som ofta stannar flera veckor på korttidsboenden som erbjuds via AirBnb.  

Turismbranschen är en växande bransch i Finland. Turismen bidrar till inkomster för företag som betalar skatt på sin vinst, turister som betalar mervärdesskatt på inköpta varor samtidigt som också branschens anställda betalar skatt på sina löner.  Turismföretagen i Finland uppfattar sig vara hårt beskattade redan nu. Ett faktum är att en turistskatt kunde avskräcka vissa turister från att välja destinationer som aktivt vill ha fler besökare, genom att öka kostnaden för att besöka en viss plats. (se t.ex. The Week, 2023) 

Turismbranschens egen organisation MaRa, påpekar i ett utlåtande att ”den finska turismens svagheter omfattar turismnäringens beskattning. Den är en av de strängaste i EU, och beskattningen bidrar till den för branschen typiska låga lönsamheten. Då den internationella kännedomen om vad Finland har att erbjuda turister är svag och tillgänglighet från många marknader dålig, så har branschen idag många utmaningar. Regeringens program poängterar turismens tillväxtpotential och identifierar främjandet av turismen som ett övergripande mål. I praktiken har regeringen dock gjort turismbranschens situation svårare genom att höja mervärdesskatten och skatter på alkoholhaltiga drycker. Införandet av en turistskatt skulle ytterligare försvaga situationen”.  (MaRa, 2026)

Turismföretagen håller i hög grad med MaRa (Yle, 2026). Företagen anser sig vara beskattade till bristningsgränsen och ser inte många fördelar med en turistskatt. Det är främst kommunerna med Rovaniemi i spetsen som lobbat för att ta i bruk en skatt som kunde bidra till att bekosta de investeringar i den lokala infrastrukturen som en tillväxt av turismen kräver. Den stora frågan är dock hur man ska samla in skatten och vilken typ av företag som drabbas. För tillfället betalas mervärdesskatten och företagens inkomstskatt till staten. Hur utvecklar man ett smidigt och inte allt för kostsamt lokalt system? Är det främst hotellgäster som ska beskattas eller gäller det också gästhamnar, campingplatser och korttidsboende som Airbnb? En eventuell turistskatt får inte bli för krånglig för vare sig kommuner eller företag.

Ett faktum är att kommuner med många hotell och andra mera kommersiella övernattningsställen kan dra fördelar av en turistskatt. För kommuner där turismen kretsar kring fritidshus och antalet hotellövernattningar är lågt blir fördelarna marginella. I de här kommunerna kan kostnaderna för uppbärandet av skatten snabbt överskrida intäkterna. Att ta i beaktande i diskussionen är också att ordet skatt har en negativ klang, kanske turistavgift låter bättre?

Ifall turistskatten hålls vid en summa på en till två euro per hotellrum per natt, så kommer turistskatten knappast att ha en större påverkan på efterfrågan och intresse för en specifik destination. Men det kan ändå påpekas att vi i Finland redan har en stor mängd med olika skatter och avgifter, behövs verkligen en till?

Källor

Anguera-Torrell, O., Aznar-Alarcón, P. and Boto-García, D. (2025). Does an industry-promoted tourist tax per night affect hotel performance? Quasi-experimental evidence from Manchester. Tourism Management,  Vol. 109, https://doi.org/10.1016/j.tourman.2025.105137

Calveras, A., &  Sákovics, J. (2025). A tourist tax in a vertically segmented destination with congestion effects. SERIEs. https://doi.org/10.1007/s13209-025-00303-2

Derek, M. (2021). “Why Tourists Should Pay Local Taxes”, [in:] M. Lackowska, K. Szmigiel-Rawska, F. Teles (Eds.), Local Government in Europe. New Perspectives and Democratic Challenges, Bristol University Press, Bristol, pp. 270–283.

Göktaş, L.S. & Çetin, G. (2023). Tourist tax for sustainability: Determining willingness to pay. European Journal of Tourism Research, 35, 3503. https://doi.org/10.54055/ejtr.v35i.2813

Heinrichs, M.  (2026). Turistskatt behövs i Pargas. ÅU. 16.1.2026. 11.

Holmlund, S. (2026). Daniel Sazano v öppnar för en turismskatt i Helsingfors. HBL 18.1.2026, 18.

Honkamaa, A.  (2025). Suomeen suunniteltu uusi veri tymistyttää. https://www.iltalehti.fi/kotimaa/a/ed96f105-4e51-433a-a9ce-94e5c54b4a65

Koens, K., Postma, A., & Papp, B. (2018). Is Overtourism Overused? Understanding the Impact of Tourism in a City Context. Sustainability, 10(12), 4384. https://doi.org/10.3390/su10124384

Mara Oy (2026). Lausunto valtiovarainministeriölle alueellisen matkailijaveron toteuttamisesta. https://www.mara.fi/ajankohtaista/lausunnot-ja-kannanotot/lausunto-valtiovarainministeriolle-alueellisen-matkailijaveron-toteuttamisesta.html

Piva, G. (2025). Tourist tax by country. https://radicalstorage.com/travel/tourist-tax-by-country/

PolicyWiSE ( 2024). Wise in 5: Tourist tax. https://www.policywise.org.uk/sites/www.policywise.org.uk/files/Wise_In_Five_Tourist_Tax_03c_updateddec24.pdf

Rosselló-Nadal, R. &  Sard, M. (2026). Tourism Taxation: Balancing revenues, competitiveness and sustainability in destination management, Tourism Management, Vol. 113, https://doi.org/10.1016/j.tourman.2025.105326

Stojkovic, (2024). Tourist taxes: Pros and cons for destinations and visitors. https://www.alexanderpeter.com/news/tourist-taxes-pros-and-cons-for-destinations-and-visitors

The Week (2023).  The pros and cons of a tourist tax.  https://theweek.com/arts-life/travel/960269/the-pros-and-cons-of-a-tourist-tax

TN (2025). https://www.tn.se/ekonomi/43509/visita-turistskatt-loser-inte-kommuners-problem/

Vjekoslav, B., Bejaković, P., & Anton, D. (2012). Tax system as a factor of tourism competitiveness: the case of Croatia. Procedia-Social and Behavioral Sciences, 44, 250-257.

Yle (2026).    Förslag om turistskatt väcker blandade känslor i skärgården. https://yle.fi/a/7-10091504#:~:text=Turismf%C3%B6retagare%20i%20%C3%85boland%20ser%20b%C3%A5de%20f%C3%B6r-%20och%20nackdelar,ocks%C3%A5%20risker%20med%20%C3%B6kad%20byr%C3%A5krati.%20Bild%3A%20Maj%20Lundstr%C3%B6m%2FYle

Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 1.4.2026.