Bioekonomi
I bloggen Bioekonomi får du veta mer om Yrkeshögskolan Novias forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet inom forskningsområdet systemomställning för att bygga resiliens. Majoriteten av personalen finns huvudsakligen i Raseborg. Här bildar forskare, projektarbetare, lärare, studerande och administrativ personal en dynamisk helhet. På vår blogg kan du läsa om vilka vi är, vad vi gör och om våra resultat. Välkommen!
Vid frågor eller feedback kontakta bloggens administratör Heidi Barman-Geust (Heidi.barman-geust(a)novia.fi)
Vi följer CC BY 4.0 om inget annat nämns.
Systemic Transformation to Build Resilience is one of Novia University of Applied Sciences six' research areas. The activity is mostly located in Raseborg, in southern Finland. As a dynamic unity, our researchers, project workers, teachers, students and administrative personnel produce versatile results in research, development and innovation. We blog about who we are, what we do, what our conclusions are, and how we implement them. Welcome!
If you have questions, please contact Heidi Barman (Heidi.barman-geust(a)novia.fi)
We folllow CC BY 4.0 if nothing else is stated.
Tremiljonerkonferensen
Kan en konferens faktiskt ha rubriken Tre miljoner ton (CO2e)? Dessutom ha tillägget koldioxidekvivalenter inom parentes? Ja, när vi lever i en värld där klimatdata visar att vi behöver diskutera och fördjupa oss i klimatfrågor kan en konferens inom en bransch mycket väl ha rubriken Tre miljoner ton (CO2e). Rubriken är dessutom beskrivande! I statsrådets redogörelse om en klimatplan för markanvändningssektor, som publicerades redan 2022, kan vi läsa att de ytterligare åtgärderna som ska utföras inom markanvändningssektorn ska ge en årlig nettoeffekt på minst tre miljoner ton koldioxidekvivalenter för att vi ska nå målet ett Klimatneutralt Finland år 2035. Men vad allt omfattar markanvändningssektorn? I markanvändningssektorn ingår jordbruk, skogsbruk och övrig markanvändning och i denna sektor är målet enligt klimatplanen att utsläppen ska minska, upptaget i kolsänkor öka och en klimatanpassning ske.
Resursmässigt är det forsknings- och innovationsprogrammet Fånga kolet (Hiilestä kiinni) som står för en stor del av tilldelade resurser för att möjliggöra både forskning, och försök och implementering av nytt kunnande. Något förenklat kan vi säga att satsningar på åtgärder som handlar om både odling och skogsvård på torvmarker har varit mest omfattande. Nu känner jag redan på mig att någon tänker ”men vad betyder det här i praktiken”? På riktigt – ge några exempel! Beskogningen av lågproduktiva områden är en av de mest kända åtgärderna som genomfördes för några år sedan. Nu är det mera aktuellt att på djupet fundera vidare på till exempel odlingsmetoder och skogsskötselåtgärder på torvmarker samt att öka information och kommunikation om resultaten. Många utvecklingsprojekt pågår för att Fånga kolet och inom utbildningssektorn samarbetar nio yrkeshögskolor inom bioekonomi för ökad klimatkompetens. Utbildningssamarbetet består av att utgående från resultat från Fånga kolet-projekt utarbeta studiehelheter för att kunna användas av studerande och sakkunniga inom branschen.
Vi återgår till konferensen med det ovanliga namnet. Den innehåller flera paneldiskussioner med sakkunniga om metoder för hur vi ska lyckas med målet Tre miljoner ton (CO2e). Efter konferensen kan du ta del av en sammanfattande podcast samma namn; Tre miljoner ton (CO2e)!
Projektet Komio leds av SeAMK och finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet.
Bild: Katajamäki
Texten har granskats av Novias campusredaktion och publicerats 24.4.2024.